Att litteraturen är människans försök att föra samtal med sig själv blir allt mer konkret. Vissa regler finns. Skriver du en historia om en man som spränger regeringskvarteret i Oslo före det händer får du få läsare - men historien får extra sving om det ägt rum.

Hur kan någon förmå sig att göra något sådant? Du vill veta orsaken och få tillgång till denne människas psyke. Om dåden som Breivik utförde förra sommaren finns massor av fakta medan väldigt lite finns kring mordet på Hjalmar von Sydow. Mordet skedde för 80 år sedan, 7 mars 1932.

En stil som går under namnet grävprosa bygger på att författaren forskar fram de fakta som finns kring en händelse och därefter berättar en god historia.

Som romanförfattare kan du tränga in i det mänskliga dunkla psyket och hitta det mest horribla hos en människa och som denne gömmer. Människans undanträngda trauman, förbjudna zoner, lustar och begär.

Du agerar som en skådespelare som lever sig in i sin(a) karaktär(er) och roll(er). Hos människan finns många dunkla rum och många dörrar att öppna; varje mur blir en dörr att öppna.

Här ligger delvist litteraturens styrka och författarens yttersta verktyg blir hennes tillgång till språket (ibland fantasin), läs ordet för att i detta fall (I skuggan av ett brott) förklara varför någon mördar sin far.

Inom grävprosan är det viktigt att identifiera och "klä av" det oftast galna eller det förbjudna hos en människa. Det som finns i hennes dolda rum och psyke.

Går det att förstå Anders Breiviks handlingar via avhör? Går det att förstå Fredrik von Sydow och hans illgärningar 1932? Hur tänker en mördare?

Detta ville Helena Henschen förstå när hon går in i Fredrik von Sydows psyke. Fredrik von Sydow som dräper sin far, direktör Hjalmar von Sydow.

Varför?

Den 7 mars 1932 blir riksdagsmannen Hjalmar von Sydow mördad. Två tjänsteflickor går samma öde till mötes. Fredrik och Sofie, mördarens fru, hittas samma kväll på Hotell Gillet, Uddevalla.

Fredrik von Sydow hade först dräpt Sofie, därefter skjutit sig själv. Detta blev den skandal som senare återberättas 2004 i boken I skuggan av ett brott.

Författaren har släktband med familjen von Sydow och ville sannolikt inte bara förstå brotten utan tränga djupare in i de psykologiska mekanismerna. Ytterst finns relationen mellan mördaren och hans far.

Historien (den fiktiva romanen) vilar ofta på tre ben: fiktion, fakta och fantasi.

Det finns mycket få hållpunkter för att det verkligen var så som Henschen berättar. Kan jag som läsare förstå dessa brott så som jag kan förstå fadermordet på kung Odipus? Kunskapen kring morden. Kunskapen om vad en människa kan förmå sig till att göra öppnas upp via fiktionen - romanen. Via språket kan vi förstå en människas handlingar genom att vi förstår hennes psyke (de dolda rummen).

Den här gången handlar det om en djup tragedi men också om en familj som redan hade en hög faktor av prestige (succé) och kändisskap. Henschen får verkligen använda sin fantasi för att få ihop historien. Grannar höll tyst.

Släktingar höll tyst och de få efterlevande är också de tysta (mycket är givetvis också glömt med tiden). Tidsdokument finns och en del kriminaltekniska fynd. En och annan diagnos.

Vad är egentligen den utlösande faktorn till att sonen dräper sin far?

Henschen måste här ge romanfigurerna (byggda på verkliga personer) trovärdighet genom drömmar och språk som hon till stor del diktar ihop.

En frånvarande far räcker inte. En mor som tillbringar mycken tid på sanatorium räcker inte. Mordet i en villa på Norr Mälarstrand. De två ungdomarna som hittas döda på ett hotellgolv.

Allt detta är oerhört intressant. Men varför? Om detta blir jag inte klok.

Här blir mördaren (I Skuggan av ett brott) ett objekt.

Var det fel av förläggaren att ge ut boken? Nej! Romanen lästes och blev omtyckt. En förläggare ger ut. En författare skriver. Bägge älskar sitt yrke. Dorotea Bromberg, förläggaren och förlagets medarbetare, gör en ovanligt bra marknadsföring av romanen.

Intressant hade varit att lyfta ut brotten och mördaren från det dolda, skandalen. Fiktion via grävprosa har styrkan att öppna upp för förståelsen för händelser som Breiviks vansinnesdåd eller Fredrik von Sydows.

Så varför läser vi romanen?

Kan förbrytelsen i säg vara skäl nog? Varför Fredrik mördar blir inte helt begripligt ändå måste han ha haft sina skäl - och dessa är?

Om detta härifrån (Henschens roman) till verkligheten (morden på 30-talet) skulle varit intressant att få veta.