Olov Abrahamsson

Ledarbloggen

Damberg laddar


Mikael Damberg. FOTO: SCANPIX

Under helgen har Mikael Damberg, Socialdemokraternas gruppledare i riksdagen, laddat batterierna. På onsdag deltar han i riksdagens stora partiledardebatt som Stefan Löfvens stand-in.

Damberg ser redan fram emot duellerna med Fredrik Reinfeldt (M) och övriga partiledare.

"Det ska bli roligt. Partiledardebatterna ger en chans att lyfta blicken och diskutera de stora perspektiven. Är Sverige på rätt väg? Vad gör vi åt arbetslösheten? Hur hanterar vi problemen i skolan?", sa Damberg när jag intervjuade honom på sidan 2 i NSD 28 februari i år.

Reinfeldt bör inte underskatta sin motståndare. Damberg må vara yngre och inte lika rutinerad, men han är ingen duvunge.

Damberg har varit riksdagsledamot sedan 2002 och jobbat i både Försvarsdepartementet och Statsrådsberedningen.

Han är en van talare och debattör. Reinfeldt kommer säkert att få en ordentlig match i riksdagens talarstol .

Det finns dessutom ingen brist på fakta och argument för en aktiv och nytänd S-opposition.

Nästan 400 000 arbetslösa - därav en stor andel långtidsarbetslösa - är inget lysande facit efter snart sex år med den borgerliga "arbetslinjen".

Damberg och S har alla chanser att ta initiativet i jobbpolitiken.

Fler kvinnor stärker näringslivet


Näringsminister Mikael Damberg (på bilden med Luleås kommunalråd Niklas Nordström) vill lagstifta för att stärka kvinnorepresentationen i storbolagsstyrelserna.

 

 

2002 plockade dåvarande jämställdhetsministern Margareta Winberg (S) fram storsläggan mot de svenska storföretagen. Om företagen inte har 25 procent kvinnor i sina styrelser 2004 kommer det en lag om könskvotering, sa Winberg.

Utspelet satte fart på näringslivet. Helt plötsligt var den dåliga kvinnorepresentationen en fråga som diskuterades intensivt.

Det har också skett vissa framsteg. 2016 uppgår andelen kvinnor i styrelserna till 30,7 procent, enligt AP-fondens årliga kvinnoindex. Winbergs gamla 25-procentsmål är passerat med råge.

Det betyder dock inte att det går att vara nöjd. Fortfarande finns en stark mansdominans i många bolagsstyrelser.

Det är även skälet till att näringsminister Mikael Damberg föreslår en lag om att senast 2019 ska andelen ledamöter av vardera kön i börsbolagens styrelser vara som lägst 40 procent. 

Det är dock tveksamt om förslaget kommer att bli verklighet. Hittills är det bara S, V och MP som sagt att de stödjer initiativet, vilket betyder att det fortfarande saknar majoritet i riksdagen.

Oscar Sjöstedt (SD),  som inte är någon nyansernas mästare, beskriver det som ”socialism” och ”en grov kränkning av den privata äganderätten”. Men den här typen av lagar och  mål förekommer i flera länder som är starka och välmående marknadsekonomier –  Norge, Island, Frankrike, Nederländerna och Tyskland, Italien och Belgien

De norska erfarenheterna visar dessutom att lagen om förstärkt kvinnorepresentation ledde till högre utbildningsnivå och bredare kompetens i styrelserummen

Kort sagt: Förändringen har varit till glädje för norskt näringsliv, vilket inte är konstigt. Ett underskott av kvinnor i ledande befattningar är en riskfaktor för företagens kompetensutveckling, ledarskap och konkurrenskraft. Viktiga perspektiv och idéer riskerar att tappas bort i styrelse- och direktionsrummen. 

Därför finns ingen grund för skrämselpropagandan om ”socialism”. En starkare kvinnorepresentation medverkar tvärtom till att utveckla svenskt näringsliv.

Sametinget dras i långbänk


Sameminister Alice Bah Kuhnke (MP) har lovat att sätta tänderna i sametingsbygget. Men en lösning är ännu inte i sikte. FOTO: Anna Broberg/NSD

 

På S-distriktskongressen 27 mars 2004 i Boden pekade dåvarande statsminister Göran Persson med hela handen. Det ska byggas en ny sametingsbyggnad i Kiruna, meddelade statsministern.

Persson markerade dessutom ett stort personligt engagemang i frågan.

”För mig som är intresserad av design och arkitektur blir det spännande att följa arbetet, inte minst se hur valet av träslag påverkar tingsbyggnadens utformning”, sa Persson bland annat.

Siktet var inställt på att byggnaden skulle stå klar 2009.

I dag är det 28 september 2016. Det har gått mer än 12 år sedan Persson höll sitt tal i Boden. Men fortfarande är sametingsbygget långt ifrån verklighet.

Nya sameministern Alice Bah Kuhnke (MP) har lovat att sätta tänderna i frågan, vilket är mer än vad hennes företrädare Eskil Erlandsson (C) gjorde under sina åtta långa år i alliansregeringen.  Men tyvärr växer bara frågetecknen och oklarheterna.

Det verkar inte ens längre säkert att Kiruna blir säte för det nya sametinget. Fler och fler kommuner ger sig istället in i kampen om tingsbyggnaden – Jokkmokk, Östersund, Arvidsjaur och nu senast Arjeplog.

Allt tyder på att frågan kommer att fortsätta dras i långbänk under lång tid framöver, vilket är rent ut sagt bedrövligt. Det ska inte behöva ta decennier att komma till skott.

Museivärlden öppnas för fler


Finansminister Magdalena Andersson och kulturminister Alice Bah Kuhnke kan redan se resultat. FOTO: TT

 

Direkt efter valsegern 2006 beslutade alliansregeringen och dåvarandekulturministern Lena Adelsohn-Liljeroth (M) att skrota reformen med fri entré till de statliga museerna, trots att det bevisligen varit en mycket lyckad reform och gjort att fler tagit del av det svenska kulturarvet.

Även kulturellt eftersatta grupper, som normalt inte besöker museivärlden, hade lockats till Moderna, Historiska, Etnografiska och andra museer. Men tyvärr bröts den utvecklingen när Moderaterna fick styra och ställa i kulturpolitiken.

Inför valet 2014 lovade emellertid S och MP att återinföra fri entré på museerna om de fick makten. Så har det också blivit. Nu är det rödgröna vallöftet verklighet.

När kulturbudgeten klubbades i riksdagen 9 december 2015 beslutades det att 19 statliga museer årligen ska få dela på 80 miljoner kr för att kunna erbjuda fri entré till alla besökare.

Reformen trädde i kraft 1 februari 2016 och fick omedelbart ett enormt genomslag. Mängder av nya besökare har sökt sig till Historiska Museet i Stockholm, Världskulturmuseet i Göteborg, Marinmuseum i Karlskrona och andra statliga museer.

Det svenska kulturarvet har blivit tillgängligt för fler. Många nya grupper har sökt sig till museerna.

Det ligger helt i linje med den rödgröna regeringens ambition att göra mer kultur tillgänglig för fler. Museireformen måste ses som ett stort framsteg för jämlikhetssträvandena i svensk kulturpolitik.

Ledarsidan i rörlig form

 

I det nya medielandskapet förväntas NSD-journalisterna inte bara skriva i papperstidningen utan även göra rörliga inslag på webben. Webb-tv ska locka nya följare, tittare och läsare - allra helst betalande abonnenter.

Ledarsidan är inget undantag. Det senaste halvåret har jag medverkat i webb-tv-inslag om bland annat turbulensen runt skolpolitiken i Pajala och kommunalrådsfrågan i Luleå.

I veckan kommenterade jag även statsbudgeten i webb-tv. Videoreportern Reino Jillker bad mig sätta plus och minus på den rödgröna regeringens förslag.

Man hinner  faktiskt att säga en hel del att på en dryg minut. Kolla gärna på inslaget!

S-pressen recenserar budgeten

 

Under veckan har den rödgröna statsbudgeten varit i fokus för ledarsidorna i de socialdemokratiska morgontidningarna.

”Regeringens styrka är att man nu tar tjuren vid hornen. Kallar en spade för en spade och inriktar arbetet på att så snabbt som möjligt kunna åstadkomma förbättringar när det gäller skolresultat, arbete, brottslighet och social uthållighet i välfärdssystemen”, skriver Widar Andersson i Folkbladet i Norrköping.

Anna Norling, Arbetarbladet i Gävle, menar att budgeten leder mot ”ett  tryggare samhälle”.

”De som har det allra sämst får förbättringar genom höjt bostadstillägg, höjd sjuk- och aktivitetsersättning och förbättringar i a-kassan. Miljöbudgeten är den största i Sveriges historia, polis och säkerhetspolis får högre anslag och utbildningssatsningar prioriteras”, konstaterar hon.

Peter Akinder, Östra Småland i Kalmar, tycker att ”det går åt rätt håll” men önskar både mer jobbpolitik och fler fördelningspolitiska insatser,

”Det går alldeles för långsamt för den som anser sig vara en rastlös reformist med hjärtat till vänster”, sammanfattar Akinder.

Själv konstaterar jag att ”Sverige är på rätt väg” men att ”det kommer att krävas betydligt fler insatser för att minska segregationen och stärka sammanhållningen i det svenska samhället”

Olov Abrahamsson bloggar om politik i allmänhet och socialdemokrati i synnerhet.


Fakta om Olov
Född: 1963
Bor: I Luleå
Yrke: Politisk chefredaktör
Gillar: LO, Luleå Hockey och LBBK. 
Kuriosa: Skrev ledare i Dagbladet i Sundsvall och Nya Norrland i Härnösand 1987-1990.


Kontakt: olov.abrahamsson@nsd.se
Twitter: @OlovAbrahamsson

  • Twitter