Äntligen! Bössorna har dammats av och duvor har åter krossats på banan. 

För egen del var det ömsom vin, ömsom vatten - och en ömmande axel som inte riktigt tålde ett par hundra skott. 

Men kul var det!

Vissa saker blir bara inte gjorda. Som att montera troféerna från i somras. 

Men nu har jag i alla fall köpt sköld och tagit fram grejerna för att göra det. 

Det är ett ganska trevligt småpyssel och så finns ju minnena av jakten där - ögonblicket innan skottet och spänningen. Just den här trofén tillhör dessutom bocken som jag sköt när vi spelade in äntligen jakt i för tio månader sedan. 

Jag hade tänkt mig ut i skogen i dag och locka räv med en kompis. Men med en halvrisig känsla i kroppen bestämde jag mig för att låta bli. Att sitta och bli kall istället för att kurera sig var inget alternativ när arbetsveckan står för dörren. 

Det är ju trots allt tid kvar för att jaga räv. Och Fieldsports britain är inget dåligt surrogat. 

Jo, ni läste rätt i rubriken. Det är i alla fall vad forskaren Geir Rune Rauset hävdar i sin avhandling Life and Death in Wolverines som han försvarade för en vecka sedan.

Och att illegal jakt är en stor orsak till mortaliteten bland rovdjuren i norra Sverige.

Han höjer därför ett varningens finger för det traditionella passiva parksystemet med stora arealer. Samtidigt lyfter Rauset fram att det är viktigt för rovdjursförvaltningen med en lokal acceptans. 

Jag har inte haft tid att läsa den i sin helhet, utan bara den komprimerade versionen som finns här. 

http://pub.epsilon.slu.se/9434/1/rauset_gr_130208.pdf

Även det intressant läsning.

Läser på DN att de påminner om "koppeltvånget". Kan ju vara klokt att komma ihåg att koppla sin hund från 1 mars om man inte vet med sig att man har superpli på hunden. 

Men trots att långt i från alla har kanondisciplin på hunden så kan man läsa att "Nästan var fjärde hundägare tycker att hundarna ska få springa fritt i skogen, enligt en undersökning som Yougov gjort för Sveland Djurförsäkringar" skriver DN.

Det är en ganska trist inställning med tanke på att syftet med lagen är att skydda djurens ungar under perioden. Dessutom kan brott mot den rendera en bot på en tusenlapp. 

Samtidigt har jag en känsla (icke vetenskapligt belagd) av att förståelsen för den här lagen är betydligt bättre bland jägare än ickejägare. 

Det närmar sig vår och sommar. Det slog mig på allvar när vi satt ett litet gäng och gick igenom vårens och sommarens tävlingar i för hagelgrenarna. 

I ett nafs kommer det att vara maj - och i dag var det ju helt galet varmt. Sen april, snarare än februari. 

Och det har börjat rycka lite i skyttenerverna och suget efter att krossa lerduvor har på allvar infunnit sig. 

I torsdags blev det en sväng till Arcushallen med kompisen Anders Åberg (bilden) och lite 22-skytte inomhus för första gången på väldigt, väldigt länge. Det var nog tre år sedan sist. 

Det är ju bra träning och ett roligt skytte. Men vardagen har kommit emellan och hagelskyttet tagit upp nästan all tid. 

Men det blir nog fler gånger i vår. 

Det var ett tag sedan jag lyfte fram något från Fieldsports Britain. Jag fascineras alltid över mängden räv som tycks finnas i det landet. Samtidigt kan man ju fråga sig om det verkligen är jakt de sysslar med i det här programmet när det används nattsikten och motorfordon för att skjuta rävarna.

Men det finns en sevärd sekvens där en katt har extremt tur...

Det är dessutom med ett inslag om mannen som slog Dahly i OS-finalen. Och man förstår lite mer hur mycket man måste skjuta för att nå de nivåer som krävs för att vara i en OS-final. Du får t ex börja med att bränna iväg minst 60 000 skott om året. Om du har råd...

Det är bara att konstatera att jag är en periodare när det gäller handladdning. Eller rättare sagt. Jag laddar när nöden kräver det, även om jag är intresserad av att laborera fram laddningar som är optimala för mina vapen. 

Men just nu ska jag bara ladda kända laddningar för jakt och övningsammo. Det börjar helt enkelt sina i lagren. Och det är läge att ladda upp några skott för rävjakten också. Har inte haft tid att ge mig ut på någon lockjakt, men det är dags.

Vilken är den bästa kameran?

Svaret är; den man har med sig. 

Och för en jägare är ömtåliga kameror som inte tål fukt och stryk värdelösa. 

Men Pentax har under många år satsat på allväderskameror - både när det gäller systemkameror och pocket. 

Deras senaste pocket Wg3 verkar vara en riktig tuffing. Vad sägs om vattentäthet ner till 13 meter och att den tål fall från två meter?

Och skulle du virra bort dig på fotofärden så har den både gps och kompass.

Har inte provat den själv, men min erfarenhet av Pentax är att de håller vad de lovar. Jag har fotograferat med deras kameror i 25 år, så jag tror dem. 

Här finns en recension av 

I förra veckan kom utredningen om ny vapenlagstiftning. Det är bara ett förslag - men tydligt är att lagstiftaren helst ser att alla former av automatvapen försvinner ur privat ägo. Ett dråpslag för de som tävlar i k-pist och skyttesportförbundet är oroat. Men man vill även se restriktioner när det gäller halvautomatiska vapen.

Här finns förslaget:

http://www.regeringen.se/content/1/c6/20/81/68/67d00a82.pdf

Inför årets vargjakt har Naturvårdsverket beslutat att vargjägarna får vara anonyma efter tidigare års jakter då jägare hotats till livet av jaktmotståndarna. 

– Den som håller i bössan och fäller en varg får vara anonym. Det är för att de inte ska bli uthängda och hotade, säger Ruona Burman, viltsamordnare på Naturvårdsverket till Jakt&Jägare.

Ett klokt beslut. Om än senkommet. Naturvårdsverket borde ha fattat problemet redan från första början eftersom liknande problem drabbade de som jagade med fällor och tvingades ha sitt namn på dem. 

Alltså, jag hade ju tänkt bomba bloggen med mördande vackra bilder från skogen den sista veckan av toppjakten. 

Gärna med lite tuppar som tippat. 

Kanske en bild på en kaffebrasa i skogen. 

Hela kittet, liksom.

Men eftersom livet är långt ifrån rättvist så låg jag hemma i magsjuka i stället. 

Som nu snyggt följts upp av en förkylning. 

Något jobbigt, efter som jag inte känner att jag fullgjort mina plikter som eder bloggare i jaktens värld. 

Men det händer saker där ute i den stora världen i alla fall. 

Läser att det blir selektiv jakt på 16 vargar i vinter. 

Det lär ju få fart på debatten med de vanliga välkända och cementerade åsikterna - och EU lär skramla med domstolsklubban. 

Vi måste titta på vad som har beslutats. Vi är alla överens om att den svenska vargstammen har en ogynnsam bevarandestatus, och vi behöver se om den här jakten kan bidra till att den blir mer gynnsam, säger Joe Hennon, talesperson för EU:s miljökommissionär Janez Potocnik i Bryssel.

- Om det visar sig att vi är av annan uppfattning kommer vi att gå vidare med ärendet till domstol, säger han. 

Får se hur det går. 

Alltså, jag hade ju tänkt bomba bloggen med mördande vackra bilder från skogen den sista veckan av toppjakten. 

Gärna med lite tuppar som tippat. 

Kanske en bild på en kaffebrasa i skogen. 

Hela kittet, liksom.

Men eftersom livet är långt ifrån rättvist så låg jag hemma i magsjuka i stället. 

Som nu snyggt följts upp av en förkylning. 

Något jobbigt, efter som jag inte känner att jag fullgjort mina plikter som eder bloggare i jaktens värld. 

Men det händer saker där ute i den stora världen i alla fall. 

Läser att det blir selektiv jakt på 16 vargar i vinter. 

Det lär ju få fart på debatten med de vanliga välkända och cementerade åsikterna - och EU lär skramla med domstolsklubban. 

Vi måste titta på vad som har beslutats. Vi är alla överens om att den svenska vargstammen har en ogynnsam bevarandestatus, och vi behöver se om den här jakten kan bidra till att den blir mer gynnsam, säger Joe Hennon, talesperson för EU:s miljökommissionär Janez Potocnik i Bryssel.

- Om det visar sig att vi är av annan uppfattning kommer vi att gå vidare med ärendet till domstol, säger han till TT. 

Får se hur det går. 

Efter en natt med alldeles för lite sömn ringde väckaren. Om en halvtimme skulle min kompis Anders stå utanför så det var bara att ignorera gruset i ögonen och masa sig upp. 

Men det skulle visa sig vara värt besväret. 

För det vi kom ut till var nog en av vinterns vackraste dagar, där solen svepte in det frostiga landskapet i en varm, rosaaktig slöja. 

Så mycket fågel såg vi däremot inte. Bara en orre som lyfte ur ett träd innan vi fått syn på den. 

Och visst, som jägare vill man ju gärna få något byte hem. 

Men jag är ändå rätt nöjd med att ha tagit mig ut i det vackra landskapet. 

Dessutom fick de nya tegsnäsarna invigas i ett helt perfekt före.

Sådär ja. Nu är de nya skidorna tjärade. Lite pyssligt, men trevligt för den som gillar tjärdoft. 

Och träskidor är onekligen vackrare än all komposit. 

Dessutom blev det en snabb sväng till banan för att kontrollskjuta bössan. Jag är rejält nojjig över inskjutningen. Jag vet inte varför egentligen. Fästena på min Sako har alltid fungerat klockrent - men när man kanske bara får ett skottläge så vill man ju inte gärna bomma för att man inte förberedde sig ordentligt. 

Men som vanligt levererade bössan en fin treklöver. 

Så i morgon blir det upp i ottan till en efterlängtad jakttur. 

Jag har velat länge mellan alternativen för vilka skidor jag ska köpa. Det finns ju en mängd att välja på. 

Kompositskidor med stålkant. Traditionella i trä. Och allt där emellan. 

Men till sist blev det - Tegsnäs. Med deras egna bindning. Det beställdes för avhämtning i butiken under torsdagen.

Klassiskt och beprövat. Och inget hi-tech som kan rackla. Och skulle bindningarna gå sönder så har jag reservdelar att tillgå från mina förra skidor. 

Sånt kan vara mer värt än allt annat när man är ute i skogen. 

Andra alternativ hade förstås varit Östergrenare eller Olskogens skidor. 

Men tiden är knapp. Till helgen ska jag ut, om allt går som planerat och då får man ta det man inte behöver beställa och vänta i veckor på.

Det dräller av program som top chef, top model och allt vad de heter. Inget som riktigt intresserat mig. 

Men så tipsade en kompis om ett amerikansk program - Top shot, som finns att se på youtube. 

Klockrent för en skyttenörd. 

Det dräller av appar för våra smartphones. En del nyttiga, andra är nog mest överflödiga. Men en typ av app som jag verkligen ser nyttan med är de ballistiska. 

För det mesta är telefonen med och kan man hitta en bra app så har man en enkel form av kalkylator för att skruva rätt på kikaren när hållen börjar bli långa. 

I dagarna har jag laddat hem en enkel gratisapp, Strelok, och tänker testa den framöver. 

Den är enkel att använda. Bara att mata in avstånden, hur vinden ligger och andra grundläggande data.

Återstår bara att se hur den fungerar i verkligheten. 

Har någon erfarenhet av denna app, eller någon annan, så är recension välkommen i kommentarsfältet.

Jag återkommer med intryck av denna app när jag hunnit testa den ordentligt.  

En del saker är så dumma så att man inte tror att det är sant. Om nu detta klipp är sant. Sjukt roligt är det i alla fall...