Hur summerar man en säsong på ett par rader? Hur summerar man en sån här säsong över huvud taget?

Kanske så här.

Anders Burström står fortfarande kvar borta vid ismaskinerna. Han är fortfarande iklädd full matchutrustning.

Det ser ut som ett utdraget farväl till något som han aldrig mer kommer att få uppleva.

Jag vet inte om kapten Burström kommer att sluta nu, jag vet inte om han ska det med den senaste säsongen i minne. Men om han väljer att göra det så ska han gå härifrån med oerhört rak rygg.

Han har varit med om att bygga det nya Luleå Hockey.

Jag åkte ner till Örnsköldsvik för att se säsongens första match den här säsongen. Den var inget speciellt, inte alls, men jag skrev ändå att jag tyckte det var kul att få vara där och se allt för första gången, att det kunde vara början på något vackert.

Då anade jag ingenting.

Luleå Hockey har varit tråkigt, Luleå Hockey har varit fantastiskt roligt. Luleå Hockey har blivit ett lag med en miljon ansikten och ett:

Krigarens.

Det här laget dör aldrig, spelarna är myror som fortsätter att tugga med käkarna om man kapar benen på dem. Det är vackert, det är vederstyggligt och det är effektivt.

Slutet blev måhända bittert, men alla slut är också en början på något nytt.

Det här var säsongen då Luleå armbågade sig in i finrummet, blev utkastade, gjorde bort sig, gjorde bra saker, dåliga saker, beskylldes, besvärade och baktalades.

Det var, kort sagt, säsongen då Luleå Hockey blev en klubb att räkna med igen.

På alla möjliga sätt.

Vi får de vart det tar vägen nu, vi vet att Arlbrandt försvinner och det kanske känns som en axelryckning för er (ursäkta, oss) som sågat honom för slutspelsinsatsen.

Men jag blir alltid empatisk när jag ser människor bakom spelarfasaderna och Arlbrandts tårar i omklädningsrummet var äkta.

Han brinner för det här laget. Han också.

Jag lämnar er där, fortsättningen kommer att bli utdragen och det finns massor av lösa trådändar som ska knytas ihop. Jag vill bara säga en sista sak innan jag går.

Det finns de som kastar saker på journalister. Det finns de som kissar på bussar, kastar stenar på bussar och det finns de som hänger Jonathan Hedström-dockor under E4-broar.

Sen finns det fans. Det är de som vrålar, som fyller arenan med en hunger och en glöd som går att ta på. Det är de som hetsar spelarna till stordåd och får med sig ett helt län i en vild jakt på framgång.

De var här i kväll. De var magiska.

Till alla er som stått, suttit, hoppat, sjungit och klappat era händer blodiga under den här säsongen, till alla er som åkt buss, tåg, bil och flyg, till alla er som till och med stått ut med ett par minuter Linda Bengtzing:

Tack. Ni gjorde allt ni kunde. Även journalister vet att uppskatta stämning när de ser den.

/Johansson

Bloggen - och semifinalserien - är tillbaka i Coop arena. Jag får se hur det blir med bloggandet under matchen, viss platsbrist kan skönjas på pressläktaren, men jag kommer naturligtvis med ett längre inlägg efter matchen oavsett vad som händer.

Så här innan matchen kan jag ju i alla fall säga att Luleås laguppställning ser intressant ut.

Tvillingarna är tillbaka tillsammans, men har fått en ny tredjelänk: Konstantin Komarek.

Häftigt.

Komarek har spelat sig till den platsen, därom råder inga tvivel, men i ett slutspel brukar det ändå vara standard att inte ändra särskilt mycket i laguppställningarna.

Den standarden har nu Luleåtränarna avvikit från under två matcher i rad.

I övrigt, då? Det finns en del frågor som kommer att få sina svar i kväll.

Hur sargad är Luleås backsida egentligen?

Är det bara en slump att jag ofta sett Styrman åka av isen med böjt huvud efter att Luleå släppt in mål i det här slutspelet?

Hur bra form är Elias Fälth i?

Kan Arlbrandt någonsin komma upp i den fart och frenesi som han visade under den första bortasemin?

Är Olaussons rygg verkligen hel?

Kan Luleå fortsätta döda Skellefteå i numerära underlägen och kan hemmaspelarna, i så fall, hitta en lösning på sina egna problem i numerärt överläge?

Kan Anders Nilsson sno en match?

Är det dags för Joakim Lindströms första utvisning för de eviga efterslängarna nu?

Kommer Martin Lundberg att tackla sönder fler spelare, eller är det Pierre Johnssons tur nu?

I could go on all night, men det tänker jag inte. Det vankas hockeyfest i Luleå, det ligger t-shirts över hela arenan och hittills i år har jag inte sett Luleå Hockey förlora en avgörande match.

Hur det kommer att gå? Inte fan tänker jag gissa...

/Johansson

Jag har inte, under mina tre år på NSD, upplevt någonting som upprör och berör läsarna på samma sätt som den senaste tidens affärer kring Lars "Osten" Bergströms eventuella uttalanden.

En försvinnande lite del - men ändock en del - av alla kommentarer har sett ut enligt följande mall:

"Men vaddårå, det är väl inte så farligt. Vad tror du spelarna säger åt varandra på isen? Även om "Osten" sagt så är det väl ingen anledning för honom att avgå."

Det resonemanget är felaktigt. Varför? Tja, en anledning fick vi se i kväll.

SSAB - 40-miljonerssponsorn, ni vet - hotar alltså med att dra in sina pengar om inte klubben reagerar kraftfullt mot eventuell rasism i föreningen.

Nu kommer det ju knappast att hända, eftersom Luleå hellre sparkar hela sitt kansli än bryter samarbetet med SSAB, men ändå: Det är bara en av aspekterna på varför det är viktigt att inte på något sätt framstå som främlingsfientlig (eller fientlig mot annat).

Om vi för en stund glömmer de moraliska och emotionella aspekterna av den här frågan så har vi ett handfast exempel på hur en förening kan påverkas av såna här frågor.

De stora sponsorerna kommer inte att acceptera det - vid hot om 40-miljonersvite.

/Johansson

Det har hänt lite silly season-grejer det senaste dygnet.

Frölunda verkar ju ha gjort klart med nästa säsongs målvaktspar.

Luleå kommer att ha en fransman i laget, enligt en rad olika uppgifter.

Och Timrå har värvat J20-stjärnan Max Friberg.

Ingen skräll på något sätt. Men jag tror mig veta att Luleå Hockey var intresserat av Max Friberg.

Synd att han inte hamnar i Norrbotten. Han kommer säkerligen vara en klasspelare i många år framöver.

//Danielsson

Nu ska det avgöras, och ni vet hur det är: Backbesättningen ser ut som en sjukstuga. 

Jag saxar från kollega Folkessons träningsrapport.

"Det såg ganska tunt ut på backsidan under lagets onsdagsträning. Fredrik Styrman, Robin Jonsson, Jan Sandström och Pierre Johnsson fanns inte med på isen.

Jonsson och Johnsson körde motionscykel, Jan Sandströms status är oklar, enligt uppgift skulle han vara sjuk. Fredrik Styrman, som fick uppsöka sjukhus efter tacklingen från Martin Lundberg, fanns heller inte på plats.

'Klart är att Styrman inte spelar. Men i de övriga fallen kommer alla till spel på torsdag, det är tanken', säger Luleåtränaren Thomas Berglund.

Däremot är landslagsbacken Elias Fälth redo för spel igen (se annan artikel). 30-åringen, som skadade ljumsken i en av de sista matcherna i grundserien, har missat hela slutspelet.

Men efter onsdagsträningen gav han klartecken till spel i den sjätte semifinalen. 'Jag har kört på bra, och om inget oförutsätt inträffar kommer jag spela i morgon', säger han efter träningen."

Att Fälth kommer tillbaka är naturligtvis oerhört viktigt. Men hur är hans status? Det återstår att se, men ger oss i alla fall följande laguppställning för den sista (?) matchen.

MV: Anders Nilsson (David Rautio)

1a: Jan Sandström, Elias Fälth - Cam Abbott, Chris Abbott, Joonas Vihko

2a: Janne Niinimaa, Topi Jaakola - Simon Hjalmarsson, Niklas Olausson, Simon Hjalmarsson

3e: Robin Jonsson, Pierre Johnsson - Kim Karlsson, Sebastian Enterfeldt, Mats Lavander

4e: Konstantin Komarek, Anders Burström, Jonas Berglund

EXTRA: Sebastian Meijer, Karl Fabricius

/Johansson

Det var inte meningen att lämna er i sticket efter matchen i går. Men med krönika och den där tv-produktionen blev det för mycket.

Först: Matchen.

Det var en bragd att bara ha 0-1 efter första. Men som jag sa efteråt: Det var inte där matchen avgjordes.

Den avgjordes när Luleå misslyckades med att utjämna på sina powerplay i början av den andra.

Hade man klarat det så hade det mycket väl kunnat bli seger.

I den tredje syntes det hur slitet Luleå var. Den där riktiga spetsen i anstormningen saknades, det var problematiskt att komma in på mål och det fanns ingen riktig udd.

Sen: TV4 Sport.

Jag ska inte förhärliga min egen insats. Den var rätt slätstruken och jag hamnade där som någon slags norrbottniskt alibi för Fahlman.

Det var inte så jag hade tänkt mig det hela, men jag borde naturligtvis ha förstått att det var precis så där det skulle utspela sig.

Det förändrar inte min inställning. Luleå Hockey betedde sig oerhört amatörmässigt direkt efter att Fahlman blivit attackerad.

Nu har Fahlman tvingats entlediga sig själv från sitt arbete och att det blivit så är en stor sorg och kan, på ett vettigt sätt, faktiskt härledas till Luleå Hockeys agerande.

I efterhand har både Luleå Hockey och Luleåfans gått ut och fördömt allt som hänt Fahlman, vilket är sunt.

Tyvärr borde det kommit tidigare. Man får inte bli så arg eller irriterad på någon, oavsett vad som hänt, att man glömmer bort de mest fundamentala värdena i vår civilisation.

Till sist: Den publicistiska sakfrågan.

Ord står mot ord, det finns gott om vittnen för båda sidorna och då ankommer det inte på enskilda journalister att göra sig till domare.

Däremot tycker jag inte att det är min sak att recensera de enskilda journalisterna. Hur Fahlman skött sitt jobb är en fråga som bara tillhör VF:s chefredaktör och Fahlmans eget samvete.

Jag blev nyss intervjuad av radioprogrammet Medierna, som på något sätt kommer att ta upp den här affären i programmet på lördag klockan 11.03 i P1.

Jag vet inte vad de tar upp, jag vet inte hur de vinklar det, men jag vet att den redaktionen allt som oftast gör ett bra jobb. Jag kommer att lyssna på programmet med stort intresse.

/Johansson

Matchen är igång och vad jag kan se stämmer den officiella laguppställningen. Kedjan med Vihko, Chris och Simon Hjalmarsson börjar - med mediokert resultat...

*** Janne Niinimaa börjar redan snacka med Joakim Lindström. Intressant.

*** Luleås osannolikt täta boxplay klarar den första utvisningen på kapten Burström. Men Skellefteå trycker på ganska kraftigt även efter den...

***...och så har vi hemmaledning - efter en monumental press. Visst, Skellefteås numerära överlägen hjälper till, men Luleå måste spela betydligt bättre än så här för att överhuvudtaget ha en chans.

*** Vilket fruktansvärt tempo Skellefteå håller. Imponerande - men också väldigt jobbigt. De kommer att mattas, frågan är bara hur många mål Luleå ligger under med när de gör det...

*** De onödiga utvisningarna står som spön i backen. Dessutom borde Luleå haft en till för hög klubba, så egentligen har bortalaget blivit en smula förskonat.

*** Jaha. Att Luleå klarar sig undan med livet i behåll och 0-1 i rumpan från den där perioden får vi väl sätta upp på Rönnqvists turkonto. Jag kan inte påminna mig om att de sett så utspelade ut den här säsongen.

Kanske är det de ovana omgivningarna (visst ser de kedjor som spelat ihop under säsongen i alla fall bättre ut än de splitter nya?), kanske beror det helt enkelt på att Luleå inte orkar mer nu, men det är i alla fall uppenbart att Skellefteå dominerar den här perioden totalt.

Trots det: Ett mål i det numerära överläge som följer direkt efter pausen och Luleå är med igen. Svårare än så är det faktiskt inte.

/Johansson

Den glade gamängen Jonathan Hedström kommer att fungera som någon slags expertkommentator i kvällens TV4-sändning.

Det är något som ni får njuta av framför rutan.

Efter matchen, kring 22.30 om matchen tillåter det, ska jag - och, antar jag, Hedström - träffas i TV4-studion för att prata hockey i allmänhet och grannfejden i synnerhet.

Det kan onekligen bli ett intressant samtal. Ni är välkomna att titta på det lilla spektaklet...

/Johansson

God middag. Här i Skellefteå är det dags att ta en titt på laguppställningarna, och vad skådar mitt norra öga?

Tränarna splittrar på bröderna Abbott.

I kvällens match ser kedjorna ut enligt följande.

1a: Hjalmarsson, Chris, Vihko.

2a: Arlbrandt, Olausson, Cam.

3e: Lavander, Enterfeldt, Karlsson.

4e: Burström, Berglund, Komarek.

Extraforwards: Fabricius, Meijer.

Allt det här kommer dock med ett förbehåll: Det rör sig om den oficiella laguppställningen. Och enligt den officiella laguppställningen skulle Färjestad ha spelat med fem backar i förstafemman under den sista semin mot AIK.

OM det nu stämmer så är det intressant. Jag har ju skrivit tidigare i den här frågan och slagit fast att Vihko får fler puckar att jobba med när han bara spelar med Chris. Å andra sidan kan Cam skapa en del oreda nära målet tillsammans med Olausson och Arlbrandt.

Så länge tvillingarna själva tycker att det här är ett bra förslag ser jag inte några hinder för att testa det. Men jag kan ändå tycka att det kanske varit på sin plats att pröva några matcher under grundserien först...

/Johansson

Kommer ni ihåg den där incidenten i matchen mellan Brynäs och Luleå i oktober?

Inte?

Den här notisen skrevs av TT tidigare i dag:

Stockholm TT
En ishockeysupporter som misstänktes för att ha kastat en bengalisk eld under elitseriematchen mellan Brynäs och Luleå i oktober frias. Mannen åtalades för allmänfarlig vårdslöshet, men tingsrätten i Gävle anser inte att bevisningen är tillräckligt stark, skriver Gefle Dagblad på nätet.
Tidigare har Hockeyförbundet dömt Luleå att betala 20 000 kronor i skadestånd för de smällare som klubbens supportrar kastade under matchen.

//Danielsson

Upprörda rop från Luleåfans når mig på min lediga dag. Jonas Fahlman applåderade ironiskt, Jonas Fahlman log i mjugg, Jonas Fahlman är minsann en Skellefteåsupporter.

Och?

Som jag skriver i dagens krönika: Jonas Fahlman ska kunna komma ut ur Skellefteås omklädningsrum, iförd svartgul gycklardräkt, och slå kullerbyttor nedanför bortastå utan att få så mycket som en bomullstops kastad på sig.

Det är faktiskt precis så enkelt. Jag kommer aldrig att acceptera mindre.

Men den stora sorgen för mig ligger inte i fansens agerande, även om det är förkastligt och bör bestraffas i domstol.

För mig bottnar hela historien egentligen i de Luleåansvarigas amatörmässiga beteende.

J´accuse: Om Lars "Osten" Bergström inte sagt något rasistiskt ska det förnekas å det kraftigaste - tvärt emot vad som skett hittills.

Om Bergström å andra sidan sagt vad han anklagas för är det bara att bita i det sura äpplet, byta sportchef och hoppas på att stormen lägger sig.

Att klubben, som nu, sjunger halvkvädna visor visar bara på en inkompetens, en brist att inse allvaret i situationen.

J´accuse: Oavsett var Fahlman har sina sympatier och antipatier är det inte riktigt läge för klubbledningen att börja ifrågasätta hans journalistiska gärning när den egna klacken kastat flaskor och mynt på honom.

Visar man det minsta förlåtande attityd när sånt händer öppnar man upp för allehanda debila personer, som mycket väl kan ta det som ett tyst godkännande för att till exempel mordhota Jonas Fahlman.

Allt som allt: Det måste gå att göra bättre ifrån sig i pressade situationer, oavsett hur förbannade man är på Fahlman i Luleåkansliet.

I dag har Luleå Hockey skickat ut ett pressmeddelande där man berättar att klubben tar avstånd från precis allt. Det är bra, men Norrbottens viktigaste förening förtjänar faktiskt bättre än så.

Det pressmeddelandet borde skickats ut redan samma dag som rasistanklagelserna kom fram i ljuset - inte samma dag som Hockeyligan startar upp en utredning mot klubben.

Då hade det hade sett ut lite mindre som en ursäkt från en buspojke som ertappats med högerarmen halvvägs nere i kakburken och lite mer som en programförklaring.

Med det sagt ska vi raskt förflytta oss till laget, hjältarna, männen i omklädningsrummet.

Enligt kollega Höjers rapport från dagens träning räknar Luleå, precis som efter matchen i går, med att alla spelare utom Elias Fälth kommer att vara tillgängliga i morgon.

Som jag skrivit tidigare: Om man inte följt Luleå Hockey nära under den här säsongen är det, av hävd och ohejdad vana, lätt att räkna bort laget efter två raka förluster.

Jag tänker inte göra det.

Jag vidhåller istället att Luleå Hockey - om man bara lyckas få fast Skellefteås backar i deras egen zon och får Olaussonsk utdelning i powerplay - mycket väl kan vinna en match till i Västerbotten.

Skillnaden mellan de här lagen är faktiskt inte större än bredden på Thomas "Kuben" Anderssons skridskoskena.

/Johansson

Lite silly season så här i slutspelstider, då.

Aftonbladet avslöjar nu att Linköping har gjort klart med Johan Åkerman.

Därmed snuvar Linköping såväl AIK som Skellefteå på den förre landslagsstjärnan.

Men vad ska det bli av denna satsning i Linköping? Herregud.

Calle Söderberg, Robin Figren och Pär Arlbrandt är av allt döma redan klara för klubben.

Dessutom har jag för mig att ledningen i klubben vill behålla de båda tjeckerna.

Jösses.

Men samtidigt har ju vissa lågbudgetlag visat att det går att gå till semifinal även utan en gigantisk plånbok.

På tal om det... AIK kommer inte att sväva iväg på grund av den fina säsongen som de har gjort nu. Sportchef Gozzi säger till Aftonbladet att AIK förmodligen kommer att ha elitseriens lägsta spelarbudget även nästa säsong.

* * *

Enligt flera olika uppgifter finns det intresse för Luleås Pierre Johnsson från en rad klubbar.

Jag kan förstå varför.

Han har varit en av Luleås bästa spelare i slutspelet.

Jag kan också förstå om Luleå tvekar lite på grund av den skadehistorik som finns kring värmlänningen.

Men.

Med tanke på hur bra Pierre har varit på slutet, så tycker jag att "Osten" ska ge honom ett kontraktsförslag när säsongen är färdigspelad.

//Danielsson

Ring en doktor, för den här serien är helt sjuk.

Låt oss börja med skadekollen.

Niklas Olausson spelade inte i dag heller, och även om "Bulan" inte ville säga varför på presskonferensen så vet ni ju att det rör sig om en förkylning.

- Vi hoppas att han ska kunna spela på tisdag.

Robin Jonsson utgick (i den andra perioden, va?) med hemlig skada.

- Japp, han utgick. Men jag säger inte varför, vi bänkade honom i alla fall inte, hehe, myser "Bulan".

Elias Fälth har tränat och visat att han är på väg tillbaka, men troligtvis inte till på tisdag enligt tränare Berglund.

- Vi får se, osvuret är väl bäst, men vi kommer inte att chansa med honom.

Med det avverkat: Vilka jävla matcher det är.

Jag börjar bli matt och skakig av det här. Det ständiga bytandet av spår i krönikor, den eviga väntan på avgöranden, den konstanta kraftmätningen ute på isen.

Jag älskar varje sekund.

Nu börjar dessutom spelet bli allt hårdare, allt snabbare och allt fulare efter det inledande lilla lugnet som följde i de sju kvartsfinalernas fotspår.

Det kan se ut som att Luleå ligger under, men vad fasen: Laget har saknat sin bästa powerplayspelare i de här två förlustmatcherna och jag misstänker att hans prestationer hade gett målmässig utdelning i något numerärt överläge.

Så bra är Niklas Olaussons handleder.

Om han är tillbaka på tisdag kan Luleå Hockey mycket väl vinna ännu en bortamatch. Jag tycker inte att man spelar dåligt i dag - trots 4-18 i skott i andra perioden - och det är oerhört svårt att ha spelövertaget under en hel match mot Skellefteå.

I tredje och fjärde perioden visade Luleå att man kan vända spelet och komma tillbaka efter en svag period. På tisdag skulle det vara trevligt att se huruvida laget kan vinna under ordinarie tid...

Det är naturligtvis fåningt att spekulera kring en serie där matcherna avgörs på hur lagen bäst utnyttjar puckstudsar på domaren, men det finns inget som antyder något annat än ännu en sudden death.

Till sist: Färjestad är redan klart för final. Den här serien lär gå till sju benknäckande matcher. Har värmlänningarna - som verkligen är Sveriges tråkigaste lag - tagit guldet redan nu?

/Johansson

Ett oerhört bra Luleå kommer ut och trycker ner Skellefteå fullständigt i den andra perioden. Det verkar som att det pratats en del om de relativt bedrövliga mellanrundorna i Luleås omklädningsrum.

*** Det tål att upprepas: Komarek kan mycket väl vara det här slutspelets stora sensation och han är en av Luleås bästa spelare - i varje match.

*** Om jag uppfattat saken rätt så spelar Pär Arlbrandt nu med Abbottarna. Varför?

*** Abbottarna - nu med Joonas Vihko. Det var väl bara ett byte som hamnade fel.

*** Ett relativt bedrövligt numerärt överläge av Luleå. Ändå inte helt utan påänger. Janne Niinimaas skott i slutet hade lika gärna kunnat slinka in.

*** Det är på något sätt lite gulligt - och säger en del om vilken sorts människa Topi Jaakola är - att den finske backen skyndar sig ut i båset och hämtar en ispåsen åt mannen som just blivit träffad av hans slagskott på läktaren.

*** När den här säsongen är över - oavsett när det nu blir - så kommer Joakim Lindström knappast att bli hembjuden till de sandströmska grillkvällarna.

*** Jag har svårt att förstå varför domarna ringer på den där pucken. Men Luleåspelarna, som sett lite trötta ut den sista tiden, får i alla fall lite vila...

*** Andra över, hörde jag 4-18 i skott? Luleå ser väldigt pressat ut och behöver ett mål för att orka distansen ut. Annars blir det jobbigt...

Nu ska jag jobba för papperstidningen, men jag återkommer naturligtvis senare i kväll med ett matigt blogginlägg.

/Johansson

På´t igen. Dags för match fyra i semifinalserien, och att poängtera hur viktigt slutresultatet är känns nästan löjligt.

Vi kör bara.

*** Abbottkedjan börjar fantastiskt bra. Men att bli utvisad i powerplay (hej, Chris) är inte bra. Punkt.

*** På hockeyligan ser jag för övrigt att Färjestad spelar med fem backar i förstafemman. Lita inte alltid på en laguppställning...

*** Ett par underliga utvisningar, kändes det som. Men enligt repriserna är det inte mycket att gnälla på. Övertändning på bröderna? Eller så är det så att nya domare medför nya bedömningsnivåer, och de har kanske inte spelarna anpassat sig till ännu.

*** Luleå känns betydligt starkare och, framför allt, piggare än i går. Det borde ju finnas en nivå till att plocka fram, eftersom kedjan med Arlbrandt, Hjalmarsson och Enterfeldt inte på något sätt övertygade i match tre.

*** Jeeeez... Komarek, Berglund och Karlsson mot Warg, Lindström och Lehtonen - och det är Luleås gallerormar som skapar lägen. Imponerande.

*** Luleå spelar fantastiskt boxplay. Jag har nog aldrig sett något liknande. Men som alla vet behöver bara Skellefteå ha tur en gång för att det inte ska ha någon som helst betydelse.

*** Sådärja. Lite smutsigt, lite irriterat här på slutet. Det är ju så här jag vill ha det. Samtidigt tycker jag att domarna hade kunnat göra ett lite bättre jobb stundtals. Matchen i sig är hyfsad, men har alla förutsättningar för att bli bra om bara lagen börjar göra mål på sina chanser. Luleås spelövertag fullföljs inte riktigt hela vägen in på mål, samtidigt som Skellefteåspelarna gör några riktigt hårresande missar i avgörande lägen.

Bröderna Abbott och deras utvisningar? Jag ska inte gnälla allt för mycket. Det är snarare en ny nivå än övertändning, med gårdagens bedömning hade vi sett en eller två utvisningar per lag i den här perioden.

Det var oerhört irriterade Luleåspelare som samlades i omklädningsrummet.

Överallt muttrades det över domarinsatsen, och plötsligt stormade Fredrik Styrman in som ett åskmoln.

- Har du en kniv, Janne?

Sandström tittade på sin unge backkollega och undrade, fullt förståeligt, vad han skulle med kniven till.

- Äh, jag ska bara ta bort benskyddstejpen...

Jag kan förstå att spelarna var förbannade. men Jimmie Ericsson är Jimmie Ericsson och han kommer att fortsätta göra fula och regelvidriga saker så länge Skellefteå är kvar i den här serien.

Enklaste sättet att bli av med honom är att slå ut motståndet.

Hur gör då Luleå det på bästa sätt? Ja, inte som i dag. Jag fick lite Djurgårdskänsla, både i den andra perioden och efter Jonas Berglunds ledningsmål. Luleå blev lite för avvaktande, lite för tillbakadraget, och även om Skellefteå inte skapade jätteheta chanser så spenderade de ändå ganska mycket tid i Luleås zon.

Ju mer tid i försvarszonen - desto större är chansen att det blir ett slumpmål i baken. Till slut kom det, via Janne Sandströms skridsko.

I förlängningen såg Luleåspelarna ganska utmattade ut. Det är oroande, eftersom morgondagens match är så infernaliskt viktig. Vinner Skellefteå den så måste Luleå vinna ännu en match på bortaplan.

Det blir inte enkelt. Då är det enklare att vinna hemma, ta ledningen med 3-1 och sikta på att avgöra i sjätte matchen.

En annan sak som oroar är naturligtvis sjukdomsläget. I förrgår var Mats Lavander borta, i dag var det Niklas Olausson som fått feber.

Med stjärncentern utanför spel försvann också ganska mycket av Luleås fruktade powerplay. Det lovar naturligtvis inte gott för morgondagen,

Till sist: Ni får tycka vad ni vill om Jonas Fahlman. Men det är en skandal och en sorg att han inte kan gå förbi Luleåklacken utan att bli attackerad.

Jag struntar i vad han gjort, sagt eller skrivit. Jag håller inte med om att han får ligga som han bäddat - vi kan inte ha ha ett klimat där vi ger oss på personer som irriterar oss.

Våld är aldrig någonsin lösningen.

/Johansson

Jag läste Boorks krönika i pausen. Den gamle har ju rätt i att det inte bara är tur bakom Luleås 2-0-ledning mot Skellefteå i den här serien.

Däremot är det uppenbart för alla oss som sett lagets samtliga slutspelsmatcher att Luleå inte spelat på samma nivå som i kvartsfinalerna - ännu.

Första perioden här så dock lovande ut och klarar bortalaget av att hålla uppe det spelet under resten av matchen kan det mycket väl stå 3-0 i serien innan vi är färdiga.

Nu åker vi i andra.

*** Det måste ju vara ett elände att möta Komarek för David Rundblad. En liten, frenetisk kille med tyngdpunkten någonstans nere vid Rundblads skridskoplös. Hur stoppar man det utan utvisning?

*** Vi ser ett tyngre Skellefteå i den här perioden. Ett mer normalt Skellefteå, om ni så vill, som pressar Luleå hårdare. Kanske har man märkt att gästerna bara mår bra av att få lite extratid i uppbyggnadsfasen?

*** Idiotisk utvisning av Arlbrandt, som inte alls kommit upp i samma standard som sist vi var här. Varför ska han slå med klubban där? Vad hoppas han uppnå? Det är helt meningslöst.

*** Luleå har tur. Fredrik Warg åker för en väldigt billig slashing och plötsligt är det fyra mot fyra istället.

*** Det händer inte särskilt mycket. Ganska mediokra chanser åt ena hållet byts ibland mot ganska mediokra chanser mot det andra. Skellefteå är kanske en smula bättre, men jag tycker att Luleå ändå hållt uppe spelet ganska hyfsat.

*** Jahapp. 0-0 står sig och den här perioden var ett litet skyttegravskrig. Även om Luleå spelar helt okej tycker jag ändå att Skellefteå är det bättre laget, utan att för den skull få utdelning på det.

Sista perioden blir högintressant.

SENASTE NYTT: Niklas Olausson utgår och istället tas hans plats av Kim Karlsson. Vad det betyder vet vi, framför allt för Luleås numerära överlägen.

Trist för bortalaget, när nu powerplay kommit igång så bra i den här semifinalserien.

...and we´re off.

Väldigt, väldigt mycket kan avgöras i kväll. Återstår att se vad det betyder för de båda lagen.

Kommer Skellefteå att komma ut som uppretade tigrar, eller blir det spaghettiben och mjuka handleder? Kommer Luleå att ta det lugnt och invänta morgondagens drabbning, eller satsar man på att trycka ner hemmalaget så snabbt som möjligt?

Ingen vet - och det är det som är så spännande.

Däremot vet jag att Luleå inte vikt ner sig hittills den här säsongen. Men någon gång ska kanske vara den första.

Nu åker vi.

*** "Osten" är för övrigt inte på plats under kvällens match. I fall ni nu undrade.

***Burra, Lavander, Fabricius. Enterfeldt, Arlbrandt, Hjalmarsson, Berglund, Komarek, Karlsson. Abbott, Abbott, Vihko. Så verkar Luleås kedjor se ut i dag, enligt uppställningen på isen.

*** Joakim Lindström! Det där var en miss som självaste Staffan Tapper hade varit nöjd med. Herregud.

*** Utvisningen undantagen - herregud, vilka lägen som Skellefteå missade - så spelar Luleå faktiskt riktigt bra. Detta alltså med ett från grunden ombyggt lag. Egentligen är det bara förstakedjan och det femte forwardsparet som är orört.

*** Skellefteå börjar sitt spel i ett lägre utgångsläge än tidigare och är betydligt försiktigare med att trycka på djupt i Luleås zon. Det är ett effektivare spel mot kontringar, men frågan är om det verkligen är bra i längden. Luleå får ganska fria händer i sin tidiga speluppbyggnad.

*** Skellefteås powerplay känns redan nu giftigare än vad det gjort under de första två matcherna. Fler backskott, färre försök utifrån vinklarna och Luleås box måste försöka skära av passen genom den egna uppställningen.

*** Pär Arlbrandt får en välförtjänt utvisning, dock efter fel förseelse. Domarbeslutet skulle naturligtvis kommit i situationen innan.

*** Första över, Luleå är bättre fem mot fem men Skellefteå har betydligt hetare powerplay. Överlag är kanske 0-0 rättvist, men trots Luleås spelövertag borde Skellefteå haft ledningen. Tänk på Joakim Lindströms läge, det är inte många såna som han missat den här säsongen.

/Johansson

Sådärja. På plats i Skellefteå, Luleås lag ser ut ganska exakt som jag skrev att det skulle göra i går. Niinimaa, Styrman och Lavander spelar (eller tänker i alla fall försöka) i dag.

Det har gått rykten om att Styrman ska ha spelat förra matchen på sprutor, men det förnekade den unge backen i går.

- Nej, det var inga sprutor. Jag tejpade bara foten, det var inga större problem.

Skellefteå, då? Inga konstigheter, förutom då att förstakedjan står uppsatt som fjärdekedja på protokollet.

Är det en antydning till annorlunda matchning från Forsberg? Jag vet inte, matchen lär utvisa just den lilla detaljen.

Luleåspelarna kommer till den här matchen med ett litet lugn i kroppen. Ledning med 2-0 är bekvämt och just det gör att jag faktiskt tror att Luleå kommer att förlora den här matchen.

På andra sidan rödlinjen står nämligen ett lag som måste vinna.

Måste.

Om hemmalaget förlorar i dag är de ute ur serien, oavsett hur resterande matcher kommer att gestalta sig. Luleå har sett vilka misstag de gjorde mot Djurgården och lär knappast göra om dem igen.

Hur Skellefteå reagerar på den pressen avgör den här matchen. Inget annat.

/Johansson

God morgon, eller förmiddag, möjligtvis.

VF:s Jonas Fahlman har nu utsett sig själv till allsmäktig domare och slår gång på gång fast dels att Lars Bergström faktiskt yttrat de uttalanden som han beskyllts för, dels att vi på NSD gör ett dåligt journalistiskt jobb.

Min åsikt? Med tanke på att uppgifterna kommer från anonyma personer, som inte är av varandra oberoende och inte kan påstås vara opartiska är hela grejen uppbyggd på för lös grund för att jag ska våga säga vad som är sant eller inte.

Det jag däremot vet är att det inte är enskilda journalisters sak att döma människor mot deras nekande. Har du bättre uppgifter än de du nämnt? Fram med dem då.

Som jag skrev tidigare: Om någon i Luleå Hockeys klubbledning verkligen yttrat de orden i offentlighetens ljus kommer jag att förfölja den personen tills dess att han eller hon lämnar sitt uppdrag. 

Jonas tycker också att min formulering om "fabrikation" är svepande och förolämpande mot en kollega. Tja, Jonas, just den biten handlade inte om dig.

Jag hade faktiskt inte ens tänkt tanken på att du skulle ha fabricerat uppgifterna.

Bedömningen av ditt journalistiska arbete, i det här fallet och annorstädes, lämnar jag till din chefredaktör. Det är inte min sak, men om du ändå vill ha ett par råd på vägen går det bra att antingen ringa mig eller prata med mig på dagens match.

På återseende i Skellefteå.

/Johansson

Johan Andersson valde att bryta kontraktet med Färjestad efter förra säsongen.

Enligt mina uppgifter fanns Luleå Hockeuy med i bilden då - men den landslagsmeriterade centern hamnade istället i Linköping.

Nu har "Bagarn" brutit kontraktet även med Linköping.

De närmaste dagarna ska Johan Andersson fundera kring vad han vill göra härnäst.

Återstår att se Luleå finns med i bilden. Är det någon som ni läsare skulle vilja se i Luleå?`

//Danielsson

Så här i slutspelstider är det viktigt att komma ihåg att det finns en annan verklighet där ute.

En som inte alltid innehåller klang- och jubelföreställningar liknande matchen i går.

Vi går till TT-korgen och saxar följande artikel.

STOCKHOLM

En hockeyturnering för pojklag i Mälarhöjden i helgen slutade i totalt kaos då nära 200 spelare kräktes i kapp.

Finalen fick avgöras på walk over efter ett stort utbrott av magsjuka.

Det var AIK:s och Vallentunas 11-åringar som skulle göra upp om cupsegern, men Vallentuna kunde inte ställa upp med ett lag på isen eftersom 15 av 17 spelare hade blivit magsjuka.

– Det exploderade på söndagen vid lunch. Jag har aldrig varit med om något liknande. Det var maximal otur, säger Thomas Eriksson, tränare för IF Vallentuna BK ishockey, team 00.

Hans två söner spelar i laget och tillhör dem som blev sjuka, men själv klarade han sig ganska bra.

Turneringen pågick under hela helgen med 250 deltagare från nio lag, från bland annat Leksand och finska Uleåborg.

Det är ännu oklart vad som orsakat utbrottet eftersom det inte har kommit några svar på de prover som tagits på barn som insjuknat. En teori är att det rör sig om noroviurs som på något sätt hamnat i den hemlagade maten som serverades och orsakat ett utbrott av vinterkräksjuka.

Några av dem som blev sjuka hade dessutom bara vistats i ishallen och inte ätit av den gemensamma maten och turneringen hade dessutom pågått ett tag innan det stora utbrottet skedde.

– Det är ganska vanligt med stora utbrott när man umgås nära och äter samma mat, säger Ingvor Pettersson, smittskyddssjuksköterska på Smittskydd Stockholm som nu undersöker utbrottet.

Anders Åström, lagledare Djurgårdens IF lag 00, som arrangerade turneringen, tycker att händelsen är väldigt tråkig, framför allt för alla föräldrar som ställt upp och arbetat ideellt med maten.

– I fortsättningen när vi arrangerar cuper så kommer vi att vara extremt noggranna med maten och ställa fram färdiga portioner till barnen, säger han.

Teresia Dunér/TT

Vi tackar TT för den informativa artikeln och vinterkräket för att det ännu inte hittat till Luleås omklädningsrum.

/Johansson

Vi var några stycken som såg att Luleåspelarna verkade en smula trötta i går. Därför glädjer det säkert både er och omklädningsrummet att få följande besked:

Janne Niinimaa spelar på lördag.

- Vi räknar med att samtliga ska kunna vara med i morgon. Ja, samtliga förutom Elias Fälth, då, säger tränare Rönnqvist.

Bloggen har hört rykten som gör gällande att Fälth faktiskt skulle kunna vara aktuell för spel redan på lördag. Men det förnekade Rönnqvist.

- Han har fortfarande en del kvar, på lördag spelar han inte, säger Rönnqvist.

...och på söndag?

- Njaaaeeeäää... Det är väldigt tveksamt, men vi vågar inte säga något säkert.

Träningen fortlöpte under relativt avslappnade former. Alla var på is - även Lavander, som är feberfri och ska kunna spela i morgon - utom Topi Jaakola och Robin Jonsson.

- Det är inget konstigt, de fick välja själva och ville cykla istället, förklarar Rönnqvist.

/Johansson 

Jag tittade inte på tv-bilderna innan gårdagens sista blogginlägg. Jag litade på att diverse vadslagande hockeyprofiler här i stan hade sett vem det var som Hjalmarsson bröt sig förbi.

Det hade de inte. Det var inte Fredrik Lindgren. Det var Tim Erixon.

Äras den som äras bör.

Dessutom åkte ju faktiskt Hjalmarsson ifrån sin försvarare, och som Sandström sa i går:

- Det är inte många spelare i elitserien som åker ifrån Fredrik Lindgren.

Nu åker jag på träningen. Återkommer med betydligt matnyttigare inlägg i eftermiddag.

/Johansson

I söndags: Robin Jonsson. I förrgår: Anders Burström. I dag: Simon Hjalmarsson.

Jonas Rönnqvist har alltid en ny kanin att trolla upp ur hatten och jag kan inte undgå en viss förvåning över hans monumentala tur.

Eller tur... Han har i alla fall en viss medgång i sitt liv, så långt kan vi sträcka oss.

Under sin aktiva karriär fick han ett ganska oväntat envägskontrakt med en NHL-klubb som 20-nåntingårig rookie.

Sedan fortsatte han med att öppna en lekpark inomhus och bli mångmiljonär på kuppen.

I dag fick vi se det sista beviset på att Rönnqvist har tumme med samtliga gudar som existerar när stackars Petter Granberg styrde in Luleås kvittring med hälen.

- Det är segt, ingen riktig fart och vi kommer inte åt dem under de första  50 minuter, men ändå är vi med. Det är en styrka det också, sa Janne Sandström när jag pratade med honom i omklädningsrummet.

Sandström - och Nilsson själv - höll med mig om att Luleås målvaktsbjässe tar i alla fall ett av målen om han är i zonen.

Det var han inte i dag - men om pucken studsar åt det ena hållet studsar den oftast åt det andra lite senare.

- Kvitteringspucken... Det tackar vi för. Det är en sinnessjuk jäva studs, Vihko siktar ju på hörnet.

Sen blev det sudden, och då vet vi hur det går.

- Ja, det finns ingen bra förklaring, det är bra att vi vinner fast vi inte spelar bra. Det finns en jättestor stake i hela laget.

- Vi har bra självförtroende, det är något magiskt här inne. Alla kör som dårar.

Dårarna och magin har räckt till 2-0 i matcher. Men som jag skriver i morgondagens krönika: Någon gång måste turen ta slut och Luleå måste spela bättre än så här.

Till sist: I förrgår blev Fredrik Lindgren bortvänd av Konstantin Komarek bakom mål. I dag hamnade han på Simon Hjalmarssons rygg när Luleåforwarden bröt in framför Hadelöv.

Jag frågade naturligtvis Janne Sandström om han hade någon hälsning till Skellefteåbacken.

- Nej. Jag känner honom ganska väl...

Till allra sist: Om ni vill se presskonferensen så går det bra att klicka här. Vi var naturligtvis tvungna att filma allt efter tisdagsuppvisningen.

"Bulan" hävdade efteråt att det inte var mycket till show, men jag skulle inte ta hans ord för det...

/Johansson

Krönikör Johansson kommer att komma med mer om matchen. Var så säkra.

Jag själv har ringt runt lite under matchen.

Bland annat till Yared Hagos agent Björn Rockström som bekräftar att Luleå har visat intresse för Hagos.

- De har visat sitt intresse och frågat vad som händer för Hagos efter säsongen, eftersom hans kontrakt går ut. Men som sagt, Hagos älskar Skellefteå och vill vara kvar där, säger Rockström.

* * *

Kommer ni ihåg Vili Sopanen? Ja, precis, killen som gjorde ett par-tre matcher i Luleå den här säsongen.

På eliteprospects står det att han hans kontrakt med Pelicans bara gällde över den här säsongen.

Men det stämmer inte.

- Han ska spela där nästa år med, säger Sopanens agent Juuso Pulliainen.

Hur har det gått för honom sedan han kom till Pelicans?

- Det har gått bra, det har gått helt okej.

//Danielsson

Jahapp. Ett par ganska mjuka slashingutvisning senare har Skellefteå tagit kommandot över den här matchen. Luleå klarar sig ur den första knipan utan att släppa in mål, men gästerna har total kontroll över händelseförloppet.

Fredrik Warg har tydligen klivit av, återstår att se vad det betyder för den fruktade förstakedjan.

*** Luleå klarar även det andra underläget. Jag tycker fortfarande inte att Skellefteås powerplay är mycket att hänga i granen. Skotten kommer långt utifrån vinklarna och om det ska bli mål på en hyfsad målvakt krävs det ett jävla skott, alternativt styrning i slottet.

 *** Jag väntar fortfarande på att den här matchserien ska tända till på riktigt. Det känns som att inramningen och förväntningarna vida överstiger kvalitén på semifinalen så här långt. Det är ju en gäspning där nere, för guds skull.

*** Anders Nilsson boxar in sin andra puck i kväll... Någonstans känns det som att han inte riktigt är där, även om han inte direkt kan lastas för något av målen. Han håller inte King Kong-klass, direkt.

*** Men vad gör det? Luleå är laget med nio liv och Topi Jaakola övertygar hela tiden på mig. Abbottkedjan har spelat upp sig i andra periodens andra halva.

***...och där är Niklas Olausson ett par stolpmillimetrar från att kvittera. Sett till hur spelet har varit är det egentligen bisarrt att Luleå fortfarande är med i matchen efter två perioder.

*** Andra över, Olaussons läge är det näst sista, Luleå är nära att brunka in en framför Hadelöv i slutsekunderna. Luleå får inleda andra med 1.20 i numerärt överläge och med tanke på hur deras pp sett ut i kväll kan någon spelare lika gärna kvittera. Är det något som Skelefteå missat i boxplaygenomgången? Jag tycker det blir farligt varje gång Luleå etablerar.

Jag tackar för mig nu, återkommer efter matchen.

/Johansson

Galet, mäktigt tryck här inne. Luleåklacken brukar ju sjunga något om att de "kan bara höra trumman" när Skellefteå står för motståndet.

I dag kan man inte ens höra trumman.

Så här ska hockey vara. Jag ryser. Nu åker vi.

*** Backarna har ju, efter sista Djurgårdsmatchen, fått lite friare händer att stöta ner i motståndarzonen när de tycker att de har läge. Problemet med det är att man sätter sig i händerna på backarnas spelsinne - och det är kanske inte alltid det bästa. Åtminstone en gång hittills (tre minuter gångna) har Robin Jonsson varit millimeter från att bjuda på ett friläge.

*** Just de där lägena är det ju, spontant, lite onödigt att ge seriens bästa offensive back. Ett slumpmål, visst, men det är definitivt inte det som Luleå behöver. Inte så här tidigt i matchen.

*** Just efteråt fortsätter dock firma Komarek, Burström och Berglund med sin succéhockey och skapar ett numerärt överläge. Kvitterar Luleå här gör inte målet så mycket.

*** Hmmm... Direkt vid avblåsningen tyckte jag faktiskt att det där var en utvisning, om än lite hårt dömd. Men efter lite repristittande ser det ut som att Lundberg bara får bakvikt och ramlar.

*** Överlag ser det rörigt ut. Luleås spel, alltså. Många små misstag ger dålig fart i speluppbyggnaden och Skellefteå har inga problem att erövra pucken i mittzonen. Defensivt får Luleå aldrig fast gästerna i deras egen zon, vilket gör att farten - som är så viktig i Skellefteås spel - hela tiden kan hållas på en hög nivå.

*** Det där var faktiskt mycket bättre. Jonas Berglund gör sitt andra mål i slutspelet för att han och hans kedjekamrater stressar fast Skellefteå i deras zon och tack vare att Robin jonsson tar ett bra beslut som vågar stå upp lite längre. Jag noterar naturligtvis att det faktiskt är den kedjan som varit Luleås farligaste offensivt sett.

*** ...och så, ännu ett präktigt skitmål. Låt er inte luras av att en kedja är bra: Luleå spelar ganska kackigt. Vilken Abbott är det som tappar pucken? 

*** Skulle Hjalmarsson ha fått med sig en utvisning när han blev hakad på sitt friläge? Japp. Skulle han ha avslutat direkt? Kanske. Men jag förstår att han inte gjorde det, direktskott från fel sida är luriga att få till och en dragning åt fel håll i målvaktens förflyttning är ofta ganska effektiv. Till slut vinner Skellefteå perioden med 2-1, vilket är helt i fas med hur matchen sett ut.

Men någonstans känns det ändå som att Skellefteås överläge snarare beror på att Luleå varit lite fegt och felbenäget än på gästernas egen styrka. Har jag fel?

Matchvärmningen rullar igång framför våra ögon. Det visar sig att jag hade så gott som rätt.

Fast tvärt om.

Styrman spelar nämligen, medan Niinimaa saknas.

Enligt laguppställningen spelar också Cam på sin normala plats, vilket är ett beslut helt i linje med vad jag tyckte i det tidiga inlägget.

I Skellefteå saknas Adam Larsson, efter hans lätt fiaskobetonade tacklingsförsök på kapten Burström under första semin. I hans ställe kliver talangfulle läkarsonen (mamma Karin är lagets medicinkvinna) Petter Granberg in på isen.

Petter Granberg kommer för övrigt från Malmberget, om ni nu inte hade koll på det.  

På pressläktaren handlar en stor del av snacket om huruvida "Osten" verkligen sagt det han beskylls för att ha sagt. Ju mer jag tänker på det, desto mer känns det som en fabrikation.

Jag känner inte "Osten" jätteväl, jag vet inte vilka värderingar han har utan bygger mitt resonemang enbart på vilken uppfattning jag fått av honom i hans yrkesroll.

Han är het. Han kan mycket väl ha vräkt ur sig det där citatet om "håll käft, gubbjävel". Men resten? Nja...

Bergström är en herre som sällan gör något otänkt. Med det i åtanke kan jag inte se hur han ska kunna vara så fruktansvärt obegåvad att han ställer sig upp på en bortaläktare och vräker ur sig kraftigt rasistiska fraser mot en spelare i hemmalaget.

Dessutom, i dagens tekniksamhälle: Om "Osten" verkligen sa så, borde inte någon ha fått fram en mobilkamera och filmat honom?

Men mitt uttalande från tidigare står fortfarande kvar. Om jag ser bevis för att en någon person i ledningen för länets största idrottsförening öppet uttrycker rasistiska åsikter så kommer jag att förfölja den personen i i allt jag skriver tills han lämnat sin tjänst.

Ska vi snacka lite om matchen nu?

Jag ser två alternativa scenarier framför mig.

Det första innefattar att Skellefteå kommer ut som ett helt annat lag än senast. Vi vet att västerbottningarna är talangfulla, om de mentala begränsningarna från förra matchen släpper kan det lika gärna bli storseger på bortaplan.

Så bra är faktiskt spelarna.

Det andra innebär ännu en Luleåseger. Nervositeten från första matchen har förstärkts, vilket ger fler numerära överlägen, fler felbeslut och i förlängningen Luleåseger med ett eller två mål.

Om det besannas kan Luleå få en rätt bekväm resa till final.

Vad jag tror? Jag har ju sagt att Luleå kommer att ta sig till final, så då borde alternativ två vara det mest rimliga.

Det enda jag hoppas på i nuläget är att det inte blir sudden...

/Johansson

Jag har bevakat sju av de åtta slutspelsmatcherna på plats.

Men nu rullar NSD in det tunga gardet.

Så därför stannar jag hemma på redaktionen - men jag tänker ändå bjuda på ett blogginlägg.

Om Daniel Henriksson.

"Hento" skrev på ett ettårskontrkat inför den här säsongen. Som målvaktstränare har han gjort att Anders Nilsson har tagit väldigt stora kliv och blivit en av seriens bästa målvakter.

När jag surrade med förbundskapten Pär Mårts för ett tag sedan så berättade han att Nilsson fanns med i tankarna inför VM.

Jaja. Tillbaka till Daniel Henriksson.

Jag tror inte att det dröjer länge innan han skriver på ett nytt kontrakt. Det är lite som det är i dessa tider. Kanske vill alla parter vänta till slutspelet är klart och så där.

Men jag är tämligen övertygad om att "Hento" kommer att skriva på ett nytt kontrakt.

//Danielsson

Sportchef Lindvall (NSD:s) pratade just med sportchef Bergström (Luleås).

"Osten" hade klara besked.

- Det är det dummaste jag hört. Jag är ingen rasist, jag har aldrig sagt något liknande och kommer aldrig att göra det. Det är så lågt att jag knappt vill kommentera det, säger Bergström till oss.

Nöjer jag mig med det? Ja, jag har inte mycket till val. Det var väl ungefär det jag ville höra, en rak och tydlig dementi. 

Varför har då uppgifterna kommit fram?

"Osten" berättade själv att det var väldigt hätsk stämning där han satt med Stöckel på läktaren.

- Vi var tvungna att lämna läktaren under matchen, det är alltid en provocerande miljö. Det är inte som att vara i Gävle, säger Bergström, som alltså hävdar att påståendena i VF är en ren lögn.

Med det får jag nöja mig.

Det finns, vad jag vet, inga bevis för att "Osten" ska ha sagt något rasistiskt.

Följdaktligen måste vi tro honom på hans ord.

Jag har, under alla år jag följt Luleå Hockey, aldrig hört "Osten" ge uttryck för något som ens liknar rasism eller främlingsfientlighet.

Men jag vidhåller följande: Får jag någonsin se bevis för att någon i Luleå Hockey - det må vara "Osten" eller någon annan - uttrycker tongångar som gör någonting annat än omfamnar alla delar av vårt samhälle så kommer jag att förfölja den personen tills dess att han lämnat sin befattning.

Som privatperson får du tycka vad du vill. Men jag tycker inte att det är på sin plats att kommunicera de tankarna i en förening som säger sig representera Norrbotten.

EDIT: Jag såg på Norran att "Osten" nu anmälts till förbundet, vilket är en lagom luddig formulering.

Så här fungerar det, enligt förbundets informationsansvarige Anders Feltenmark.

- Privatpersoner kan inte anmäla folk till disciplinkommittén eller tävlingsnämnden. Det enda som finns kvar är att uppmärksamma förbundsstyrelsen på att något har hänt. Men de är ju ingen bestraffande instans, det de kan göra är att säga att "ajabaja, det här tar vi avstånd från".

/Johansson

Nya bud inför kvällens semifinal.

Enligt Västerbottens Folkblad ska Luleås sportchef Lars "Osten" Bergström ha skrikit rasistiska tillmälen mot Skellefteåforwarden Yared Hagos under första semifinalen.

Det går naturligtvis inte att bortse från såna uppgifter, oavsett om de kommer från anonyma vittnen eller vem som skrivit artikeln.

Om uppgifterna stämmer har Bergström, i mina ögon, just gjort sig omöjlig i rollen som sportchef.

Jag kommer, i min roll som sportkrönikör i Norrbottens största tidning, aldrig att acceptera att personer i Luleå Hockeys klubbledning står för eller ger uttryck för rasistiska tongångar.

Om jag vetat att uppgifterna stämde hade jag krävt avsked per omgående.

Nu vill jag i alla fall ha en jävligt bra förklaring, både av Luleå Hockey och av Lars "Osten" Bergström.

Det här kommer ni att få läsa mer om.

/Johansson

Vad var det jag sa?

Mats Lavander missar dagens match på grund av någon slags förkylning.

Det är naturligtvis inte bra. Men det öppnar också upp för en intressant diskussion kring kedjeformationerna.

Eftersom Luleå faktiskt har två smygtrevliga ersättare i Daniel Mannberg och Christian Nyman - och Lavander inte haft sin bästa säsong - ser jag inte en snygg-Mats sjukdom som det värsta som kunde hända.

Men eftersom det är Skellefteå som står för motståndet (Lövenhjärtade Lavander är alltid bra mot västerbottningarna) är det ändå rätt illa.

Med det sagt är det nu dags att fundera på hur Luleå bör formera laget.

Med Cam Abbotts återkomst finns det två vettiga alternativ.

Det första: Cam Abbott in på sin normala plats, med Vihko och broder Chris. Simon Hjalmarsson tar Lavanders plats rakt upp och ner.

Det andra: Hjalmarsson spelar kvar i förstakedjan. Cam Abbott tar Lavanders plats tillsammans med Olausson och Arlbrandt.

Båda alternativen har intressanta sportsliga fördelar. Jag ids inte gå in på dem här, ni är tillräckligt kunniga för att känna till dem.

Men det finns en annan aspekt. Den psykologiska.

Hur ställer sig egentligen Cam och Chris till en situation där de spelar i var sin kedja? Det är det som är den springande punkten, frågan som avgör hela resonemanget. Ingenting annat.

Det här är slutspel. Luleå möter ett lag som är fruktansvärt skickligt. Alla energiläckage som kan minimeras ska också göra det. Om tvillingarna ser det minsta tveksamma ut när idén förs på tal - vilket den naturligtvis ska göra, så långt kan vi ju sträcka oss - så ska hela projektet kastas i sopkorgen per omgående.

Tänk tanken. Testa det gärna under grundserien. Men inte här, inte nu, i alla fall inte om Abbottarna inte hoppar upp och ner av lycka vid tanken.

Det är min ståndpunkt.

Vad gäller backsidan så musslar Luleå Hockey upp ordentligt. Spelar Styrman? Spelar Niinimaa? Ingen aning, tränarna säger inte "flaska".

Min chansning som chefskremlolog: Niinimaa spelar, Styrman gör det inte. Om båda kunde spela så skulle föreningen knappast ha tigit om det och när jag pratade med Rönnqvist fick jag intrycket att Niinimaa var närmast spel.

/Johansson

Sådärja. Jag har just kommit tillbaka från dagens - korta - Luleåträning.

Vi börjar väl med det viktigaste, dårå: De där backarna.

Varken Styrman eller Janne Niinimaa tränade på is i dag. Niinimaa såg jag inte röken av, han hade mest troligt smygit sig undan i något av alla de hörn som vi journalister inte får besöka.

Styrman kom lunkande från gymmet, så där lagom tonårsslapp och skön.

Jag blängde på honom tills pöjken blev nervös och fnittrade till. Men jag såg ändå inte vart han var skadad.

Jag frågade naturligtvis tränare Rönnqvist om situationen.

- Vi hoppas att båda två ska kunna spela. Med Niinimaa är jag inte särskilt orolig, jag tror att han kör på torsdag. Styrman? Det får vi se, men vi hoppas på det.

Vad är det för fel på honom?

- Det kommenterar vi ju inte.

Över- eller underkropp, då?

- Mittemellan...

Jag vet inte hur ni tolkar det. I min värld låter det som en liten sträckning i ljumsken.

Elias Fälth var med i dag. Enligt Roger Åkerström - som kör extra med honom för att han inte ska komma tillbaka som ett vrak - ser han allt bättre ut. Men som Fälth själv sa efter sista Djurgårdsmatchen: Räkna bort i alla fall de tre första semifinalerna.

I övrigt då? Saknades i dag gjorde - förutom redan uppräknade backar - Mats Lavander. Snygg-Mats stod inte heller att finna i hallen, och jag blev lite oroad över hans medverkan på torsdag.

Kremlologen i mig är nämligen framme igen.

Tränare Rönnqvist sa följande:

- Alla som inte var med och tränade i dag ser ut att kunna spela i morgon. I alla fall verkar det så i dagsläget.

Kremlolog Johansonovitj säger: Jaha, det kan alltså verka annorlunda i morgon.

Tränare Berglund säger:

- Vi vet inte riktigt vart Cam ska spela än, vi får se. Det beslutet tar vi i morgon, det är lite osäkert med skadeläget.

Kremlolog Johansonovitj säger: Varför skulle han spela någon annan stans än med Chris och Vihko, om nu alla som inte var med i dag kan spela?

Förstår ni hur kremlologen tänker?

Det finns egentligen ingen anledning att splittra kedjan med Arlbrandt, Olausson och Lavander. Inte efter gårdagens insats. Det finns inte heller någon anledning att sätta in Cam i tredje- eller fjärdekedjan, det är han för bra för.

Alltså finns det - i utgångsläget - bara en vettig möjlighet: Att han tar tillbaka sin ordinarie plats i förstakedjan.

Om nu inte Lavander är skadad, kan tvingas vila i morgon och Cam går in med Arlbrandt och Olausson.

Jag vet att det är en smula töntigt att spekulera så här. Men jag vet också vad som hade kunnat motverka spekulationerna.

Vettig information från Luleå Hockey.

Deras slutspelsinsats står knappast och faller med huruvida Skellefteåspelarna vet om att Fredrik Styrman har smygsträckt en ljumske.

I vilket fall tycker jag att det är en smula kittlande att tränarna i alla fall tänker på att splittra tvillingarna. Det skulle vara intressant att se en sån lösning - och hur laget skulle må av det.

/Johansson

NSD har ju i en serie artiklar uppmärksammat diverse NHL-klubbars intresse för österrikiske gallerormen Konstantin Komarek.

Det är ju inte särskilt konstigt, med tanke på att han faktiskt spelar stor hockey i SM-semifinalen. I dag var han en av de bättre forwardsen och låg - tillsammans med Jonas Berglund - bakom kapten Burströms segermål.

Unge herr Danielsson frågade kaptenen vad han trodde om Komareks chanser att bli draftad till hösten.

Svaret blev tydligt.

- Det skulle förvåna mig mycket om han inte blev draftad.

I ett annat hörn av omklädningsrummet satt Pierre Johnsson, lite lätt andfådd efter sina 34.13 i kväll.

- Vi som är kvar får steppa upp nu, sa han, innan han drog igång en imitation av Bagdad Bob.

- Jag tcker att vi kontrollerar i stort sett hela matchen, sa Johnsson och kom tillbaka till verkligheten:

- Det är tre matcher kvar att vinna. Vi får glädjas i kväll, sen är det bara på det igen.

/Johansson

Ett ord.

Gammeldans.

Han har varit slut. Han har varit passé. Han har haft en karriär som mental coach/mysgubbe i Luleå Hockey på lut.

Kapten Burström har varit mer Harry Brandelius än Swedish House Mafia.

Men i slutspelet förvandlades han.

När Burström fått spela dragspel med disjockeyduon Jonas Berglund och Konstantin Komareks blev han på något sätt till något mer, något större.

I dag blev han hjälte. Någon mer oväntad sådan var det länge sedan jag såg. Eller vänta nu...

Vad Andreas Hadelöv såg när han grimaserade rakt in i pondusflinten vet jag inte. Det jag vet är att Luleå krigade, svettades och blödde sig till den bästa semifinalstart de kunde hoppas på.

Fem backar - varav en väldigt skägglös - mot Skellefteås tunga tryck?

Två utvisningar i förlängningen?

Skojar ni med mig?

I skrivande stund sitter Rönnqvist och ber till alla gudar som finns att han ska få tillbaka åtminstone en back till på torsdag. Det här laget gick på knäskålarna i sista perioden och kommer knappast att orka en till sån insats.

Läkaren Yelverton Tegner är helt plötsligt lagets viktigaste spelare.

I övrigt då? Pär Arlbrandt, naturligtvis. Två egna mål, stort (gammeldags) spel i powerplay, millimetrar från att avgöra i förlängningen TVÅ GÅNGER.

Lidnersk knäpp eller bara normal kapacitet? Hur som helst har han saker att bevisa, det började han med i kväll.

Mats Lavander. Lövenhjärtat glödde när han fick slänga in en retur.

Robin Jonsson. Grämde sig över sina utvisningarna, men den ena förhindrar ju ett säkert mål så det är inte mycket att gnälla över.

Anders Nilsson. Gjorde flera feta räddningar på övertid. Det kommer han att behöva fortsätta med.

Topi Jaakola. Banans kung - och det är inte illa pinkat, när motståndet heter David Rundblad, Adam Larsson och Ivan Majesky.

Sebastian Enterfeldt. Oerhört bra. Oerhört nyttig. Förlorade han en enda sargduell?

Det var ett smärre mirakel att Luleå vann i kväll. Men mirakel bottnar i en arbetsinsats utöver det vanliga. Därför var kapten Burströms mål kanske det mest rättvisa suddenavgörandet någonsin.

/Johansson

Ett ord.

Gammeldans.

Han har varit slut. Han har varit passé. Han har haft en karriär som mental coach/mysgubbe i Luleå Hockey på lut.

Kapten Burström har varit mer Harry Brandelius än Swedish House Mafia.

Men i slutspelet förvandlades han.

När Burström fått spela dragspel med disjockeyduon Jonas Berglund och Konstantin Komareks blev han på något sätt till något mer, något större.

I dag blev han hjälte. Någon mer oväntad sådan var det länge sedan jag såg. Eller vänta nu...

Vad Andreas Hadelöv såg när han grimaserade rakt in i pondusflinten vet jag inte. Det jag vet är att Luleå krigade, svettades och blödde sig till den bästa semifinalstart de kunde hoppas på.

Fem backar - varav en väldigt skägglös - mot Skellefteås tunga tryck?

Två utvisningar i förlängningen?

Skojar ni med mig?

I skrivande stund sitter Rönnqvist och ber till alla gudar som finns att han ska få tillbaka åtminstone en back till på torsdag. Det här laget gick på knäskålarna i sista perioden och kommer knappast att orka en till sån insats.

Läkaren Yelverton Tegner är helt plötsligt lagets viktigaste spelare.

I övrigt då? Pär Arlbrandt, naturligtvis. Två egna mål, stort (gammeldags) spel i powerplay, millimetrar från att avgöra i förlängningen TVÅ GÅNGER.

Lidnersk knäpp eller bara normal kapacitet? Hur som helst har han saker att bevisa, det började han med i kväll.

Mats Lavander. Lövenhjärtat glödde när han fick slänga in en retur.

Robin Jonsson. Grämde sig över sina utvisningarna, men den ena förhindrar ju ett säkert mål så det är inte mycket att gnälla över.

Anders Nilsson. Gjorde flera feta räddningar på övertid. Det kommer han att behöva fortsätta med.

Topi Jaakola. Banans kung - och det är inte illa pinkat, när motståndet heter David Rundblad, Adam Larsson och Ivan Majesky.

Sebastian Enterfeldt. Oerhört bra. Oerhört nyttig. Förlorade han en enda sargduell?

Det var ett smärre mirakel att Luleå vann i kväll. Men mirakel bottnar i en arbetsinsats utöver det vanliga. Därför var kapten Burströms mål kanske det mest rättvisa suddenavgörandet någonsin.

/Johansson

Ett ord.

Gammeldans.

Han har varit slut. Han har varit passé. Han har haft en karriär som mental coach/mysgubbe i Luleå Hockey på lut.

Kapten Burström har varit mer Harry Brandelius än Swedish House Mafia.

Men i slutspelet förvandlades han.

När Burström fått spela dragspel med disjockeyduon Jonas Berglund och Konstantin Komareks blev han på något sätt till något mer, något större.

I dag blev han hjälte. Någon mer oväntad sådan var det länge sedan jag såg. Eller vänta nu...

Vad Andreas Hadelöv såg när han grimaserade rakt in i pondusflinten vet jag inte. Det jag vet är att Luleå krigade, svettades och blödde sig till den bästa semifinalstart de kunde hoppas på.

Fem backar - varav en väldigt skägglös - mot Skellefteås tunga tryck?

Två utvisningar i förlängningen?

Skojar ni med mig?

I skrivande stund sitter Rönnqvist och ber till alla gudar som finns att han ska få tillbaka åtminstone en back till på torsdag. Det här laget gick på knäskålarna i sista perioden och kommer knappast att orka en till sån insats.

Läkaren Yelverton Tegner är helt plötsligt lagets viktigaste spelare.

I övrigt då? Pär Arlbrandt, naturligtvis. Två egna mål, stort (gammeldags) spel i powerplay, millimetrar från att avgöra i förlängningen TVÅ GÅNGER.

Lidnersk knäpp eller bara normal kapacitet? Hur som helst har han saker att bevisa, det började han med i kväll.

Mats Lavander. Lövenhjärtat glödde när han fick slänga in en retur.

Robin Jonsson. Grämde sig över sina utvisningarna, men den ena förhindrar ju ett säkert mål så det är inte mycket att gnälla över.

Anders Nilsson. Gjorde flera feta räddningar på övertid. Det kommer han att behöva fortsätta med.

Topi Jaakola. Banans kung - och det är inte illa pinkat, när motståndet heter David Rundblad, Adam Larsson och Ivan Majesky.

Sebastian Enterfeldt. Oerhört bra. Oerhört nyttig. Förlorade han en enda sargduell?

Det var ett smärre mirakel att Luleå vann i kväll. Men mirakel bottnar i en arbetsinsats utöver det vanliga. Därför var kapten Burströms mål kanske det mest rättvisa suddenavgörandet någonsin.

/Johansson

Ett ord.

Gammeldans.

Han har varit slut. Han har varit passé. Han har haft en karriär som mental coach/mysgubbe i Luleå Hockey på lut.

Kapten Burström har varit mer Harry Brandelius än Swedish House Mafia.

Men i slutspelet förvandlades han.

När Burström fått spela dragspel med disjockeyduon Jonas Berglund och Konstantin Komareks blev han på något sätt till något mer, något större.

I dag blev han hjälte. Någon mer oväntad sådan var det länge sedan jag såg. Eller vänta nu...

Vad Andreas Hadelöv såg när han grimaserade rakt in i pondusflinten vet jag inte. Det jag vet är att Luleå krigade, svettades och blödde sig till den bästa semifinalstart de kunde hoppas på.

Fem backar - varav en väldigt skägglös - mot Skellefteås tunga tryck?

Två utvisningar i förlängningen?

Skojar ni med mig?

I skrivande stund sitter Rönnqvist och ber till alla gudar som finns att han ska få tillbaka åtminstone en back till på torsdag. Det här laget gick på knäskålarna i sista perioden och kommer knappast att orka en till sån insats.

Läkaren Yelverton Tegner är helt plötsligt lagets viktigaste spelare.

I övrigt då? Pär Arlbrandt, naturligtvis. Två egna mål, stort (gammeldags) spel i powerplay, millimetrar från att avgöra i förlängningen TVÅ GÅNGER.

Lidnersk knäpp eller bara normal kapacitet? Hur som helst har han saker att bevisa, det började han med i kväll.

Mats Lavander. Lövenhjärtat glödde när han fick slänga in en retur.

Robin Jonsson. Grämde sig över sina utvisningarna, men den ena förhindrar ju ett säkert mål så det är inte mycket att gnälla över.

Anders Nilsson. Gjorde flera feta räddningar på övertid. Det kommer han att behöva fortsätta med.

Topi Jaakola. Banans kung - och det är inte illa pinkat, när motståndet heter David Rundblad, Adam Larsson och Ivan Majesky.

Sebastian Enterfeldt. Oerhört bra. Oerhört nyttig. Förlorade han en enda sargduell?

Det var ett smärre mirakel att Luleå vann i kväll. Men mirakel bottnar i en arbetsinsats utöver det vanliga. Därför var kapten Burströms mål kanske det mest rättvisa suddenavgörandet någonsin.

/Johansson

Ett ord.

Gammeldans.

Han har varit slut. Han har varit passé. Han har haft en karriär som mental coach/mysgubbe i Luleå Hockey på lut.

Kapten Burström har varit mer Harry Brandelius än Swedish House Mafia.

Men i slutspelet förvandlades han.

När Burström fått spela dragspel med disjockeyduon Jonas Berglund och Konstantin Komareks blev han på något sätt till något mer, något större.

I dag blev han hjälte. Någon mer oväntad sådan var det länge sedan jag såg. Eller vänta nu...

Vad Andreas Hadelöv såg när han grimaserade rakt in i pondusflinten vet jag inte. Det jag vet är att Luleå krigade, svettades och blödde sig till den bästa semifinalstart de kunde hoppas på.

Fem backar - varav en väldigt skägglös - mot Skellefteås tunga tryck?

Två utvisningar i förlängningen?

Skojar ni med mig?

I skrivande stund sitter Rönnqvist och ber till alla gudar som finns att han ska få tillbaka åtminstone en back till på torsdag. Det här laget gick på knäskålarna i sista perioden och kommer knappast att orka en till sån insats.

Läkaren Yelverton Tegner är helt plötsligt lagets viktigaste spelare.

I övrigt då? Pär Arlbrandt, naturligtvis. Två egna mål, stort (gammeldags) spel i powerplay, millimetrar från att avgöra i förlängningen TVÅ GÅNGER.

Lidnersk knäpp eller bara normal kapacitet? Hur som helst har han saker att bevisa, det började han med i kväll.

Mats Lavander. Lövenhjärtat glödde när han fick slänga in en retur.

Robin Jonsson. Grämde sig över sina utvisningarna, men den ena förhindrar ju ett säkert mål så det är inte mycket att gnälla över.

Anders Nilsson. Gjorde flera feta räddningar på övertid. Det kommer han att behöva fortsätta med.

Topi Jaakola. Banans kung - och det är inte illa pinkat, när motståndet heter David Rundblad, Adam Larsson och Ivan Majesky.

Sebastian Enterfeldt. Oerhört bra. Oerhört nyttig. Förlorade han en enda sargduell?

Det var ett smärre mirakel att Luleå vann i kväll. Men mirakel bottnar i en arbetsinsats utöver det vanliga. Därför var kapten Burströms mål kanske det mest rättvisa suddenavgörandet någonsin.

/Johansson

Ett ord.

Gammeldans.

Han har varit slut. Han har varit passé. Han har haft en karriär som mental coach/mysgubbe i Luleå Hockey på lut.

Kapten Burström har varit mer Harry Brandelius än Swedish House Mafia.

Men i slutspelet förvandlades han.

När Burström fått spela dragspel med disjockeyduon Jonas Berglund och Konstantin Komareks blev han på något sätt till något mer, något större.

I dag blev han hjälte. Någon mer oväntad sådan var det länge sedan jag såg. Eller vänta nu...

Vad Andreas Hadelöv såg när han grimaserade rakt in i pondusflinten vet jag inte. Det jag vet är att Luleå krigade, svettades och blödde sig till den bästa semifinalstart de kunde hoppas på.

Fem backar - varav en väldigt skägglös - mot Skellefteås tunga tryck?

Två utvisningar i förlängningen?

Skojar ni med mig?

I skrivande stund sitter Rönnqvist och ber till alla gudar som finns att han ska få tillbaka åtminstone en back till på torsdag. Det här laget gick på knäskålarna i sista perioden och kommer knappast att orka en till sån insats.

Läkaren Yelverton Tegner är helt plötsligt lagets viktigaste spelare.

I övrigt då? Pär Arlbrandt, naturligtvis. Två egna mål, stort (gammeldags) spel i powerplay, millimetrar från att avgöra i förlängningen TVÅ GÅNGER.

Lidnersk knäpp eller bara normal kapacitet? Hur som helst har han saker att bevisa, det började han med i kväll.

Mats Lavander. Lövenhjärtat glödde när han fick slänga in en retur.

Robin Jonsson. Grämde sig över sina utvisningarna, men den ena förhindrar ju ett säkert mål så det är inte mycket att gnälla över.

Anders Nilsson. Gjorde flera feta räddningar på övertid. Det kommer han att behöva fortsätta med.

Topi Jaakola. Banans kung - och det är inte illa pinkat, när motståndet heter David Rundblad, Adam Larsson och Ivan Majesky.

Sebastian Enterfeldt. Oerhört bra. Oerhört nyttig. Förlorade han en enda sargduell?

Det var ett smärre mirakel att Luleå vann i kväll. Men mirakel bottnar i en arbetsinsats utöver det vanliga. Därför var kapten Burströms mål kanske det mest rättvisa suddenavgörandet någonsin.

/Johansson

Ett ord.

Gammeldans.

Han har varit slut. Han har varit passé. Han har haft en karriär som mental coach/mysgubbe i Luleå Hockey på lut.

Kapten Burström har varit mer Harry Brandelius än Swedish House Mafia.

Men i slutspelet förvandlades han.

När Burström fått spela dragspel med disjockeyduon Jonas Berglund och Konstantin Komareks blev han på något sätt till något mer, något större.

I dag blev han hjälte. Någon mer oväntad sådan var det länge sedan jag såg. Eller vänta nu...

Vad Andreas Hadelöv såg när han grimaserade rakt in i pondusflinten vet jag inte. Det jag vet är att Luleå krigade, svettades och blödde sig till den bästa semifinalstart de kunde hoppas på.

Fem backar - varav en väldigt skägglös - mot Skellefteås tunga tryck?

Två utvisningar i förlängningen?

Skojar ni med mig?

I skrivande stund sitter Rönnqvist och ber till alla gudar som finns att han ska få tillbaka åtminstone en back till på torsdag. Det här laget gick på knäskålarna i sista perioden och kommer knappast att orka en till sån insats.

Läkaren Yelverton Tegner är helt plötsligt lagets viktigaste spelare.

I övrigt då? Pär Arlbrandt, naturligtvis. Två egna mål, stort (gammeldags) spel i powerplay, millimetrar från att avgöra i förlängningen TVÅ GÅNGER.

Lidnersk knäpp eller bara normal kapacitet? Hur som helst har han saker att bevisa, det började han med i kväll.

Mats Lavander. Lövenhjärtat glödde när han fick slänga in en retur.

Robin Jonsson. Grämde sig över sina utvisningarna, men den ena förhindrar ju ett säkert mål så det är inte mycket att gnälla över.

Anders Nilsson. Gjorde flera feta räddningar på övertid. Det kommer han att behöva fortsätta med.

Topi Jaakola. Banans kung - och det är inte illa pinkat, när motståndet heter David Rundblad, Adam Larsson och Ivan Majesky.

Sebastian Enterfeldt. Oerhört bra. Oerhört nyttig. Förlorade han en enda sargduell?

Det var ett smärre mirakel att Luleå vann i kväll. Men mirakel bottnar i en arbetsinsats utöver det vanliga. Därför var kapten Burströms mål kanske det mest rättvisa suddenavgörandet någonsin.

/Johansson

Jahapp. Här skulle jag gå in och skriva något om att jag hoppades att Skellefteå skulle ha vaknat till den andra perioden, och så börjar det så där.

Att Pär Arlbrandt gör mål mot Skellefteå är det ju inga högre odds på. Normalt sett. Men efter den ganska eländiga insatsen mot Djurgården tvekade jag en smula.

Det skulle jag kanske inte ha gjort.

Målet är ju fine and dandy, men såg ni hur allt fick sin upprinnelse? Såg ni Arlbrandts tackling på David Rundblad i offensiv zon, som gjorde att Olausson kunde sno pucken i förstaläget? Det är ändå något slags esked om att Arlbrandt är villig att offra något nu.

*** Lite chanser hit och dit, men mest spännande är kanske kapten Burströms pååkning av Hadelöv. Vi vet ju att Hadelöv ofta sätter sig i situationer där han blir pååkt - och att han ofta får utvisningar med sig. Dock inte denna gången.

*** Janne Sandströms långa, liggande klubba avvärjer en Skellefteåreducering i absolut sista sekund. Nu börjar jag känna igen det svarta laget.

*** Jonas Rönnqvist tar timeout. Min känsla är dock att det beror mer på att spelarna ska få vila - det blev iceing i situationen innan - än att det beror på Skellefteås tryck.

*** Janne Sandströms utvisning passerar utan reducering. Anders Nilsson gör ett par fina räddningar, men Skellefteå har fortfarande svårt att skapa de där hyperfarliga lägena i powerplay.

*** Oskar Nilsson gör, så här långt, en kanonmatch. Distinkta passningar och bra defensiv. Men vi som sett honom spela förr vet ju att det kan - så är det för de flesta unga spelare - komma ganska flagranta misstag. Stay tune.

*** Adam Larsson, 13 år, tacklar Anders Burström, 57 år, i sarghörnet. Sekunderna senare grinar Larsson illa i båset. Lev och lär.

*** Kampen Pierre Johnsson/Chris Abbott mot Joakim Lindström har inte resulterat i några utvisningar. Än så länge...

*** Hmmm... Nej, man kan kanske inte gnälla på en målvakt när returen går in. Men visst är Nilsson väldigt smal där?

*** Det där är däremot inte Nilssons mål. Fantastisk första räddning, bara för att se Jocke Lindström smälla upp en backhand i nättaket.  Det är det sista som händer av värde, och någonstans känns det rättvist. Skellefteå hittade tillbaka till sitt rätta spel och tryckte ner bortalaget ganska kraftigt. 2-1 i perioden är väl ungefär så mycket som Luleå kan hoppas på.

Tredje blir oerhört intressant. Luleå måste få ut mer av sin förstakedja och - framför allt - inte ta fler onödiga utvisningar. Nu ska jag jobba för pappret, men återkommer naturligtvis efter matchen.

/Johansson

Sådärja. De har tydligen förväntat sig en massa folk hit i kväll - och därmed höjd temperatur - för det är ta mej fan snorkallt här inne.

Dessutom fungerar inte det trådlösa nätverket, vilket ställer till en del bekymmer för oss journalister.

Skellefteåkraft arena - elitseriens sista islada? Ja, varför inte...

Senaste nytt härifrån, då?

Den stora nyheten är naturligtvis att varken Janne Niinimaa eller Fredrik Styrman spelar i kväll.

Sett till Niinimaas status de senaste matcherna vet jag ärligt talat inte om hans frånvaro blir ett sånt stort problem i fem mot fem. I powerplay kommer han dock att saknas å det grövsta.

Fredrik Styrman har förvisso varit inne på de flesta av Luleås baklängesmål så här långt - jag kan ha fel, men känslan är i alla fall sån - och jag saknar inte honom.

Däremot är ju det här ett klassiskt exempel på när summan av delarna blir större än delarna själva.

Att sakna två ordinarie backar i den första semifinalen är naturligtvis en katastrof. Luleå tvingas nu gå runt på Pierre Johnsson/Jan Sandström och Topi Jaakola/Robin Jonsson, med junioren Oscar Nilsson som femteman.

Det kommer knappast att hålla. 

Varför Niinimaa saknas vet vi redan. Djurgårdarna var oerhört elaka mot Niinimaa i den sista kvartsfinalen och siktade på hans sargade knä i varenda tackling.

Varför Styrman saknas har jag faktiskt ingen aning om.

Vad jag vet är följande: Han tränade som vanligt i går och uppvisade inga symtom då, i alla fall inga som sportchef Lindvall lade märke till.

Alltså bör han ha blivit sjuk i natt eller tidigt i morse, det är den enda rimliga orsaken till att han ska saknas i kväll.

Mer om detta senare, naturligtvis. Med den nya laguppställningen kan jag i alla fall säga att om Luleå vinner det här är det en bragd av sällan skådat slag...

Det var tio år sedan - och ett helt liv. Men nu åker vi i semifinalen.

*** Nya uppgifter. Styrman var med tidigt på värmningen, men klev av. Alltså är det en skada som gör sig påmind. Men i sak spelar det ju ingen större roll.

*** Pär Arlbrandt har redan gjort mer nytta än på hela serien mot Djurgården. Nu säger det ju inte särskilt mycket, men han visar i alla fall att han vill vara med och lira även i slutspelet. För övrigt spenderar Luleå - främst de understa två kedjorna - bra mycket tid i Skellefteås zon.

*** Ska det verkligen vara utvisning för det där? Joonas Vihko åker in och vänder, utan att ta i pucken. Men de skriker jättehgt här inne, så de förtjänade den kanske. Såna är reglerna för hemmaplan.

*** Något som definitivt var utvisning var Joakim Lindströms crosschecking i haka/hals på Chris Abbott.

*** Ujujuj... Där var det nära bortaledning. Fabricius och Enterfeldt misslyckas med att raka in någon av de tre-fyra returer som ligger och hoppar inne i slottet.

*** Lika som bär: Andreas hadelöv och den gamle marijuanaförespråkaren Woody Harrelson.

*** Kim Karlsson har ett ganska bra läge, serverad vid försat av Enterfeldt. Ett par sekunder senare tacklas Karlsson i ryggen av namnen Melker, och Luleås första powerplay är ett faktum.

*** ...och där kliver naturligtvis snygg-Mats fram. Den gamle Lövenspelaren brukar ju vara het mot Skellefteå, men vi har glömt bort honom en smula efter hans mediokra säsong. Det gör man på egen risk.  

*** Chris Abbott har ett jätteläge till 2-0, men Wood... ursäkta, Hadelöv får ut ett benskydd i sista sekunden. Det är, mer eller mindre, allt som händer i den här perioden. Skotten 9-15 till slut, men det måste vara ett par nedlägg som fastnat på Hadelöv.

Luleå har haft de bättre lägena och hade faktiskt kunnat leda med ett eller två mål till. Jag tycker att Skellefteå ser märkligt bleka ut - de hade inte ens något tryck i början av matchen, det har de ju alltid - så räkna inte med att hela matchen kommer atts e ut så här.

Det kommer att bli ett par mil längs E4 innan den här matchserien är färdigspelad.

Men med dagens finfina teknologi är det ju inga större problem att jobba även från NSD-bilen.

Jag pratade ett par minuter med kapten Burström, som befann sig i en buss några mil framför oss.

- Det känns perfekt, det ska bli skönt att få gå på med matcherna ganska direkt, säger Burström.

Det var ändå en jävla batalj i söndags, har ni lyckats landa efter den?

- Det känns så, glädjen höll i sig ett dygn och sedan har vi varit på det igen. Nu är det full fokusering och det känns som att laddningen håller jävligt skön nivå i laget.

Vad blir det för match?

- Det kommer att bli kamp. Tätt, tufft och riktigt härlig hockey - både att titta på och att spela. Det ska bli förbannat roligt.

Som kapten får du härmed chansen att utdela ett härskri till fansen.

- Ge järnet på läktaren - för vi ska göra det på isen.

/Johansson

I går vann Luleå Basket sin första semifinal mot Mark. I kväll spelar LF Basket kvartsfinal mot Borås och Luleå Hockey semifinal mot Skellefteå.

Det är guldrusch i Norrbotten.

Kvällens match - ja, jag ska naturligtvis till Skellefteå - kommer snarare att bli ett ställningskrig än ett krogslagsmål.

Som jag skrev i dagens Good cop-krönika: Det vore förmätet att förvänta sig ett svampmoln bara 48 timmar efter att lagen spelat avgörande kvartsfinaler.

Däri ligger kanske Luleås bästa chans till en drömstart i den här matchserien.

Om laget kan studsa tillbaka snabbare än Skellefteå och chocka västerbottningarna en smula kan man stjäla den första matchen på bortaplan.

Den utvecklingen skulle kunna ställa till det i Skellefteåspelarnas huvuden.

Skellefteås semifinalplats är det sista trappsteget i de senaste årens målmedvetna satsning.

Efter den här säsongen vet ingen vad som händer med David Rundblad, Joakim Lindström, Mikko Lehtonen och allt vad de heter.

Blir det inte final i år så blir det kanske aldrig det - i alla fall inte för den här generationen Skellefteåspelare. Stora delar av den kvalité som ryms i truppen kommer att vara försvunnen nästa säsong och det fyller inte Lasse Johansson på helt utan problem.

Från andra hållet kommer Luleå Hockey. Här har det varit ett par halvsvarta år, men nu verkar det ha vänt.

Lagets semifinalplats är inte frukten av en långsiktig och målmedveten satsning, den är snarare en glädjechock.

Luleå är inte färdiga, de har bara börjat och en förlust här blir inte ens i närheten av samma bakslag som den skulle vara för Skellefteå.

Det där kan ju fungera på två sätt - antingen är spelarna nöjda med vad de åstadkommit hittills och viker in årorna eller så får de en endorfinchock och spelar vidare för att de inte känner någon press.

Jag vet inte hur det går. Jag misstänker att Luleå kan sno finalplatsen, men det kommer inte att bli lätt. Låt oss säga 4-3 i matcher.

Till sist: I den andra semin kommer Färjestad att slå ut AIK.

Men om nu Viktor Fasth kan stoppa HV 71 på egen hand - vad är det då som säger att han inte kan stoppa Färjestad?

Naturligtvis ingenting.

Innan säsongen skrev jag att Färjestad känns lite hungrigare än regerande mästarna HV, och där ligger väl nyckeln i den här matchserien. Vinner AIK första matchen kan det bli jobbigt, men troligtvis blir det Färjestad ändå. Laget är - med facit på hand - lite rejälare och lite obekvämare än HV 71.

/Johansson

Det är snart dags för avfärd mot Skellefteå, men innan dess kan det kanske vara på sin plats med lite konsumentinformation.

Tydligen är det så att folk har försökt gå in på diverse nätsajter - till exempel Ticnet - och försökt köpa ståplatsbiljetter. Det går inte.

Matcherna mot Skellefteå klassas som högriskmatcher och följdaktligen kan ståplatsbiljetter bara köpas på Kulturens Hus och i souvenirshopen på ishallen.

- Det är INTE slutsålt, säger klubbdirren Peter Jidström med lite, lite darr på rösten.

Vad gäller sittplatser ser det mörkare ut.

- Där är det slutsålt, kan man säga. Möjligtvis kan det dyka upp några ströplatser om vi får några sena avbokningar, säger Jidström.

Så. Mitt konsumentupplysningsuppdrag är därmed avklarat.

/Johansson

I samarbete med Västerbottens Folkblad kommer NSD - under hela semifinalserien - att presentera det senaste från Skellefteås träningar.

På dagens träning pratade till exempel Skellefteåtränaren Anders Forsberg om hur man tänker luckra upp Luleås täta defensiv:

- Genom att lita på vårt spel och vår fart. Luleå är ett väldigt bra lag defensivt, de är konsekventa i sitt spel och gör samma saker i byte efter byte, dag efter dag. Men jag tror att det kan bli som mot Linköping, att de till slut inte orkar stå emot oss.

Hur viktig blir kylan i såna här heta matcher?

- Jätteviktig. Det gäller att hålla adrenalinet på rätt nivå så att det inte slår över. Det blir en grundbult att kunna hantera det.

Luleå har 8-7 i poäng mot er under elitserien - hur ser du på det statistiska underläget?

- Det spelar liten roll nu. Slutspel är något helt annat. Då möter man samma lag kväll efter kväll, och till slut finns det inget nytt taktiskt att ta på. Efter att ha mött Linköping åtta matcher i rad var vi faktiskt spyless på dem...

Tror du att ni riskerar fler anmälningar från Luleå som i helgen när de bröt mot Hockeyligans överenskommelse och anmälde spelare i Djurgården till disciplinnämnden?

- Nej, jag både tror och hoppas Luleå har anmält klart nu. Det som hände ärnog varken Djurgården eller Luleå nöjda med. Vi som klubb kommer inte att syssla med sådana saker, och jag hoppas vi slipper såna grejer som bara blir negativa för svensk hockey, svarar Forsberg.

AIK-läkaren Karin Granberg känner ingen skadeoro - trots att åtta spelare saknades på dagens träning:

- De som vilar behandlas och tränar alternativt, det är inga allvarliga saker. När det gäller Pierre-Edouard Bellemare kör han vidare med hjärntrappan, och där är det som sagt tidigast spel torsdag.

Säsongens elitseriemöten:

18/9: Luleå-Skellefteå 5-3.

23/10: Skellefteå-Luleå 2-3, sudden death.

30/12: Luleå-Skellefteå 1-2.

22/1: Skellefteå-Luleå 2-0.

24/2: Luleå-Skellefteå 5-2.

Det blev rusning efter derbybiljetterna när de släpptes i går.
Bara ströplatser fann i går kvar till kvällens första semifinal.
Och på 27 minuter såldes Skellefteå Kraft Arena ut igen - lördagens match alltså...

I morgondagens blad kan ni dessutom läsa hur diverse hockeyexperter - yours truely och nån snubbe som tydligen heter Fahlman - ser på semifinalserien.

Vi kallar just den satsningen för "Good cop/bad cop". Gissa hur vi tippar...

/Johansson

I vad som kunde ha varit säsongens sista match öppnade Jonas Rönnqvist på kranen och gav sina spelare lite spelrum i det fysiska spelet.

Det var endast och enbart till allmänhetens fromma. Om vi nu låtsas som att Djurgården inte tillhör allmänheten.

Vi fick se lite grann av den gammeldags hockey som jag efterfrågade i mitt blogginlägg i lördags. Jag trivdes, ni trivdes och motståndarna trivdes inte.

Svårare än så behöver det inte nödvändigtvis vara.

Nu är det dags för Grannfejden. Skellefteå mot Luleå i en vild kamp om vilket som är Norrlandskustens hetaste lag.

Ni vet vad jag vill ha i semifinalen: Samma sak som i den sista kvartsfinalen.

Det kommer jag inte att få.

Dels därför att Jonas Rönnqvist inte vore den han är om han helt plötsligt ändrade sig, det är inte därför han blivit en av Sveriges hetaste tränare.

Men det ligger naturligtvis annat bakom än ren envishet.

Djurgårdens spel bygger mycket på ett utspritt lag. Det är långa passningar, snabba skarvningar, hårt tryck och vilda chansningar. Konstigt nog räckte det bara till en seger mot Luleå under grundserien, men i slutspelet såg vi hur särskilt illa det passar norrbottningarnas halvaggressiva försvarsspel.

Mot Skellefteå kommer Luleås spel mer till sin rätt - hur konstigt det än kan tyckas, när vi bara pratar om en poängskillnad på en poäng över fem matcher.

Låt mig förklara hur jag tänker.

Skellefteå har fantastiska spelare. Men fantastiska spelare har ofta - hej, David Rundblad - en tendens att vilja visa hur fantastiska de är. Oavsett vad som står på spel.

Rundblad och Tim Erixon kan inte hålla sig från att slå flippmackor i egen zon. Sebastian Enterfeldt och Chris Abbott kan inte hålla sig från att äta upp de mackorna.

Ju mer jag funderar på det, desto fler semifinaler jag spelar igenom i mitt huvud, desto mer börjar jag faktiskt tro på att Luleå kan komma att sno den här finalplatsen från Skellefteå.

Endast och enbart för att Luleå faktiskt har sämre spelare än Skellefteå. Sämre - och mer benägna att följa de ramar som inhägnar det egna spelet.

Den som vågar mest vinner inte alltid. Det är en myt.

Till sist: Bloggens andlige fader Erik Granqvist var just på Sportnytt och pratade om målvaktsspel i allmänhet och Viktor Fasth i synnerhet.

- För mig är det som en opera, ett konstverk, säger Granqvist till SVT.

Fasth goes Puccini. Bloggen kan bara applådera.

/Johansson

Anders Nilsson gjorde en magisk räddning efter elva minuter av den andra perioden. Han räddade Kristoffer Ottossons avslutning – genom att slå bort pucken med klubban i en svepande rörelse.

Nilsson hade visserligen inte så hög räddningsprocent i den här kvartsfinalen.

Men han har ändå varit riktigt bra i slutspelet.

Därför var det rätt skönt att se Nilsson så sjukt glad efter matchen. Inte minst eftersom han var så ruggigt besviken efter den senaste förlusten.

– Det är otroligt skönt. Det var en sen födelsedagspresent, jag fyllde år i går.

Hur firade du?

– Det var lugnt. Det blev lite tårta, det var inte mer än så.

Hur ska du fira det här nu då?

– Det kan bli lite tårta i dag också.

* * *

Kul att se Luleå spela så fysiskt i den här matchen med.

Pierre Johnsson delade ut en rad tunga tacklingar.

- Domarna släppte på väldigt mycket i dag, sa Johnsson.

Då trivs Pierre Johnsson, va?

- Haha, ja, det tror jag att alla gör.

* * *

Efter de sex första kvartsfinalerna har jag sett Kim Karlsson ha ett stort plåster på knäet.

När Karlsson nu gjorde en av sina absolut bästa matcher för säsongen tänkte jag att han kanske har spelat skadat på slutet.

Men Kim lugnade mig direkt efter matchen:

– Nej då, det har bara varit ett skavsår, sa han.

Kim Karlsson sa också:

– Det är grymt, grymt skönt. Det går inte att beskriva hur skönt det är. Det är en helt sjuk känsla.

Du gjorde en bra match i dag?

– Ja, absolut. Jag kände mig jävligt pigg i skallen. När man inte är riktigt lika pigg kanske man inte tar de där extra skären, men det gjorde jag nu.

* * *

Jag och Pelle surrade med betydligt fler spelare än så efter matchen. Men mer om det kan ni läsa på fyra sidor i morgondagens NSD.

Nu: Hem och sova. Och ladda inför semifinalerna.

Eller som kapten Burström sa till mig på Arlanda i lördags, när jag åt lunch bara ett par meter ifrån honom:

- Ät ordentligt nu, så att du orkar nästa match.

//Danielsson

Ni kan ju er historia. Jag ska inte dra den igen.

Den här matchserien har haft så många av de ingredienser som jag längtat efter. Det har varit påhopp, det har varit fult spel, det har varit kaos och ödeläggelse - och ingenting av det har Luleå legat bakom.

Fram tills i går.

Jag fick, som jag skrivit tidigare, en smärre uppenbarelse igår kväll. Jag har varit en smula blek, lite lättviktig, den senaste tiden. Jag har accepterat Rönnqvists ord om att "det är inte utslagsgivande under 55 omgångar" utan någon större eftertanke.

Jag ber om ursäkt. Det ska naturligtvis inte hända igen.

I dag såg vi vad Luleå kan göra med fria tyglar. I dag såg vi vad spelarna längtat efter. I dag såg vi det riktiga Luleå, det gammeldags Luleå, det elaka Luleå.

Det var som att se en gammal man resa sig upp från pallen, spotta ut snusen - och bjuda upp dansbanans yppigaste blondin till en virvlande hambo.

Jag är glad över att jag fick se det. Nu vill jag se det igen.

Spelarna var naturligtvis i extas. Ledarna var i extas. Alla var i extas. Mest i extas var kanske den person (nej, jag nämner inte namn en sån här kväll, det är journalistiskt tvivelaktigt men moraliskt försvarbart) som tjoade om att "det var så jävla skönt att trycka ner det här i halsen på stockholmarna".

Elias Fälth och Cam Abbott höll båda två på att avlida, där de satt på läktaren.

- Jag fattar inte hur fan folk kan betala pengar för sånt här. Det var som en långsam hjärtattack, sammanfattade Cam.

Fälth var för övrigt glad över segern av mer än en anledning.

- Nu kanske man får spela i det här slutspelet. De tre första matcherna är väl bara att glömma, men sen... Ja, jag ska ju platsa också, men det är inte omöjligt att jag ska spela i semin. Så bra känns det faktiskt, jag ska vara med på lite övningar i morgon.

Om Fälth var vältalig om sin skada så var Janne Niinimaas (hur fan kan karln spela, som han haltar omkring?) munläder desto mindre välsmort.

- No comments. Det där sköter vi internt, säger Niinimaa.

Om den här matchen var episk, en Hollywoodfilm om ni vill - vad ska då serien mot Skellefteå bli? Jag pratade med K-Fab om just den biten och han strålade - lite som en gravid kvinna - när semin kom på tal.

- Jag sa ju att det var en drömfinal till dig tidigare i höstas, nu blev det en drömsemi istället. Det kommer att bli så jävla roligt att spela de matcherna, säger Fabricius innan han haltade in i

Till sist: Såg ni flaggan på TV-bilderna? Elias Fälth vevade den när spelarna gick in på isen för att tacka fansen efter matchen. Den gjorde sitt jobb i kväll - igen. Tvivla aldrig på flaggans kraft...

/Johansson

Tredje perioden. Sjunde matchen. Allt är lika. Det är nu hjältar blir till.

*** Djurgården inleder med ett litet tryck. Luleåspelarna ser en smula tagna ut, inte lika raka i sitt agerande som under de två första perioderna.

*** Hej, mitt ställningskrig. Nu är jag här. Det här ser en smula stelt och försiktigt ut, för att använda de små orden. Luleå måste hitta tillbaka till spelet från de första två perioderna och trycka ner Djurgården nu, annars blir det ingen rolig kväll...

*** Luleå är tillbakatryckta. Luleå ser bleka ut. Luleå borde lära av de senaste matcherna och inte låta Djurgården sätta upp matsalsbord och stolar i egen zon. Då är det nämligen lätt hänt att gästerna tar för sig av söndagssteken...

*** Sandström får LÄGET, efter Fabricius fina arbete bakom Djurgårdsmålet. Men han var inte den där hjälten som Luleå väntar på.

*** Spark? Inte spark? Spark, tycker jag, och ganska solklart dessutom. Återstår att se om domaren håller med mig. Om inte: En mindre skandal. Mika Z vinklar skridskon, gör rörelsen och det ska inte bli mål.

*** Men mål blir det, lik gud förbannat. Nu blir de följande sex minuterna oerhört intressanta, Luleå har ju haft problem med att skapa tryck på Djurgården efter deras ledningsmål i de senaste tredjeperioderna.

*** Ja, herreminje, det här börjar ju likna något episkt. Letar ni hjältar kan ni ju slänga en blick åt Simon Hjalmarssons håll. Jag har aldrig sett en målskytt leta så länge efter en lucka för att sedan lobba in pucken.

Dessutom: Jonas Rönnqvist. Unge herr Danielsson frågade mig huruvida det var rätt eller fel att ta ut målvakten när Rönnqvist gjorde det. Jag lät som Brasse Brännström - men i slutänden var det jag som hade felfelfelfelfel.

Slaget går vidare. Nu måste jag tyvärr fokusera på tidningen, men Bloggen återkommer naturligtvis innan den här kvällen är över.

Till sist: Spark? Aber naturlich, som tysken säger. Men nu börjar jag bli less på att Luleå släpper in det första målet i varenda period. Det går bra att göra första målet i nästa period, tack.

I period ett gjorde Luleå en av sina roligaste perioder den här säsongen. I alla fall kändes det så, lite på uppstuds sådär.

En av de bästa? Nja, så långt kanske jag inte ska gå. Men fakta i fallet är att den här kvartsfinalserien utvecklats till någonting där skicklighet inte har så mycket med saken att göra. Nu handlar det mer om hårt jobb, fysisk utmattning och att lita på slumpen.

Jag har till exempel aldrig sett Luleå slänga in så många puckar på mål utifrån sargerna. Owuya ska tydligen aldrig få slappna av. Flera gånger har den taktiken också varit på väg att ge utdelning, men det har alltid funnits en Djurgårdsklubba och avstyrt i sista sekunden.

Ledordet för den här matchen blir följdaktligen: Konsekvens.

Om Luleå orkar hålla i det här spelet, om Nilsson inte dräller in fler puckar, vinner man det här. Djurgården såg lite konfunderade ut.

*** Och så gott som direkt har Arlbrandt en fantastisk chans att ge hemmalaget ledningen. Men hans otur (oförmåga?) håller i sig.

*** Luleå skapar ett mäktigt tryck i Djurgårdens zon, så här i inledningen. Främst orkestrerat av Enterfeldts kedja, i andra hand av Chris gäng. Utdelning?

*** Räddningen! Fiaskot! Anders Nilsson gör en galen räddning, men bjuds nästan direkt på ett friläge av sina lagkamrater. Och när Mika Hannula kommer ren blir det jobbigt... Nu behöver Luleå utdelning på allt sitt tryck, jag vill se semifinalen mot Skellefteå.

*** Styrman var (som vanligt, om ni ursäktar) inne på baklängesmålet och blev växlad av Hannula. Men just den här gången var det väl det slarviga nedlägget i situationen innan - Hjalmarsson, om jag såg rätt - som var avgörande.

*** ...och på tal om avgörande: Det är alltid skönt att få snabba mål när man just släppt in ett i arslet. Dessutom behöver Luleå en högprocentig avslutare. Joonas vihko verkar sugen på rollen...

***  Det finns mer än en målvakt som kan göra magiska räddningar här i kväll. Olausson hade öppen kasse - och borde kanske fått upp den där pucken lite högre - men Owuyas arbete med klubban räddar Djurgården den gången.

*** Schysst. Olausson rammar Arlbrandt i anfallszon - och två Luleåspelare försvinner ur defensiven. Nu straffade det sig inte just den där gången, men det finns faktiskt något som heter FÖR fysiskt spel...

*** Kim Karlsson gör sin i särklass bästa match sedan han kom till Luleå. jag vågar nästan säga det redan nu.

*** Janne Niinimaa är inte okej. Ska man då spela honom i powerplay? Tveksamt, tycker jag, även om Niinimaa är en artist på blå tappar han för mycket när han inte kan röra sig som han ska. Jag tvivlar på att Luleås spel i numerärt överläge blir bättre av att ha honom istället för till exempel en hysteriskt formtoppad Topi Jaakola inne.

*** Andra perioden över. Jag hade nog gärna sett att Luleå haft en ledning här. Ni vet ju, naturligtvis, hur tredjeperioderna brukar gå:

Djurgården vinner.

Samtidigt så spelar Luleå med högre aggressivitet än jag sett den här säsongen. Ett trendbrott kan lika gärna betyda ett till...

/Johansson

Jag fick ju någon slags uppenbarelse i går. Jag insåg vad det var jag hade saknat när jag såg att Luleå Hockey anmält diverse Djurgårdare.

Den där sköna fuck-the-world-attityden från förr i tiden.

Jag vet inte hur den här matchen slutar. Det finns ingen som kan veta det. men får jag bara se ett Luleå Hockey som bjuder upp till lite gammeldans i rytmikprofessor "Bulan" Berglunds skola så blir jag nöjd.

*** Kim Karlsson utförde just sitt bästa nummer i den här serien. Bytet innan kämpade Arlbrandt vid sargen. En visselkonsert följer varje domslut som inte går slaviskt  Luleå Hockeys väg. Tacklingar fullföljs till höger och vänster. Det här är old school rock ´n roll.

*** När Topi Jaakola bjuder på öppna is-tacklingar som påminner om de elakare spelarna borta i väst inser man att tillställningen kommer att bli speciell...

*** Men herregud... Det där var ju ett relativt billigt mål. Robin Jonsson orkar inte hålla undan Daniel Brodin, Anders Nilsson litear på att han ska göra det och vips har vi 0-1 via köksingången. Allt som allt: Ett bedrövligt försvarsarbete från alla parter.

*** Fjärdekedjan - med Karlsson, Berglund och kapten Burström - har faktiskt varit bäst hittills. I alla fall sett till de spelarnas individuella färdigheter.

*** Komarek med två finfina kvitteringslägen. Luktade det inte lite utvisning på åtminstone den andra försvarsinsatsen?

*** "Go Chris! Shooooooot!" Cam Abott lever rövare här uppe på pressläktaren, men brorsan lämnade över till Joonas Vihko istället. Plötsligt är det kvitterat, på ännu ett mål som inte såg helt otagbart ut. Glöm inte heller Topi Jaakolas förstapass, både han och Pierre Johnsson är femrosiga i sitt agerande hittills.

*** Daniel Brodin crosscheckade Fredrik Styrman i ryggen efter att ha fått en klubba i ansiktet. Djurgården kan, de också...

*** Första perioden över, ett visst Luleågrepp kan skönjas utan att det gett någon resultatmässig utdelning. Topi Jaakola har varit banans kung med uppåkningar, tacklingar och passningar som man inte sett honom göra på hela säsongen. Kanske har han insett att han måste ta större plats när Niinimaa inte är riktigt hel? I vilket fall har han varit smått fantastisk.

/Johansson

Minns ni flaggan?

Minns ni den där gamla, slitna Luleå Hockey-flaggan, som en glädjerusig kapten Burström åkte omkring med inne på isen efter den sista matchen säsongen 07/08?

Det var då Luleå Hockey klarade sig från kvalserien med ett måls mariginal. Det kan mycket väl vara den viktigaste matchen i föreningens historia.

Flaggan hade, innan dess, bara varit inne i Delfinen/Coop arena en gång.

1985, när Luleå tog klivet upp i elitserien. Då sprang en ung kille omkring med den inne på isen.

Samma kille tog med flaggan till matchen mot Timrå 2008. Han skulle ha tagit med den till en annan match mot Timrå, den sista i fjol.

Men eftersom flaggans skaft var av trä, lindat med röda och svarta band, betraktades den som ett mordvaopen istället för en lyckobringare, och släpptes inte in i arenan.

Ni vet hur det gick: Luleå förlorade med 0-1.

I kväll har flaggan, med hjälp av diverse anhängare till Luleå Hockey, smugglats in i arenan. Den står givakt vid spelarentrén för att sprida sin mojo till Luleåspelarna.

Den här matchen blir flaggans ultimata test. Hjälper den för att ta Luleå till SM-semifinal? Blir det tre av tre?

Om tvåochenhalv timme har vi svaret. Nu åker vi.

/Johansson

...är överdrivet. På den nya laguppställningen finns finländaren med.

Han värmer dessutom, i detta nu, på isen.

Huruvida det är ett plus eller minus låter jag vara osagt. De senaste matchena har han ju onekligen platsat i en "lika som bär" med Silja Serenade.

Kanske, kanske hade det varit bättre att ge Fredrik Styrman en större roll. Allt handlar ju om exakt var gränsen går för när Niinimaas styrkor blir för lidande av hans onda knä.

Jag hoppas att tränarna gjort rätt val. Det är många frågor som får sina svar i kväll.

/Johansson

...och så, mina damer och herrar, har vi oss en match.

Som jag skrev i min krönika i dagens tidning. Jag förstår att Luleå Hockey är förbannade.

Här har man - en smula naivt kan tyckas, men ändå - byggt ett lag för den nolltolerans som utlovats.

Så börjar slutspelet - och nolltoleransen är som bortblåst.

Efter det blir klubben, som den kusin från landet man trots allt är, paragrafriden rakt i sin "gentlemens agreement", den som säger att klubbarna inte ska anmäla varandra till Disciplinnämnden.

Ett av de värsta begrepp jag vet är "gentlemens agreement". En gentlemannamässig överenskommelse luktar cigarr och gammal chesterfieldfåtölj, och handlar sällan om något annat än att just främja dem som kan tala maktens språk.

Det gäller oavsett sammanhang.

Därför ska just de fula kusinerna från landet - till exempel Luleå Hockey - passa sig för sådana.

När Djurgården visade tv-bilder på Cam Abbotts spark för Mikael Lundström var det naturligtvis inget brott mot gentlemanna-avtalet.

Herreminje, det var ju Lundström som anmälde, Djurgården skulle aldrig bryta mot en överenskommelse.

Luleå Hockey ska inte tillhöra de salongsfähiga knävelborrarna. Luleå Hockey är mer bröderna Hanson än lady Byng, och min bok bör man passa sig för att vanvårda sitt kulturella och sociala arv.

Till slut förstod också Luleå Hockey det.

Entré: Den lilla råttan.

Andretränare "Bulan" Berglund - nej, det är naturligtvis ingen slump att det är hans namn som står bakom anmälningen - säger sig ha räknat till tolv tacklingar mot huvudet under nuvarande kvartsfinalserie.

Han kan ha rätt. Jag minns bara en, Ölvestads i den senaste matchen. Den var naturligtvis betydligt fulare än allt som Cam Abbott hittade på igår.

Att Mikael Lundström anmäler Cam Abbott utan att ens fundera på att göra samma sak med Ölvestad var det som till slut fick bägaren att rinna över och den norrbottniska vi-mot-dem, världen-kan-dra-åt-helvete-attityden att spricka igenom den välputsade fasaden.

Under hela kvartsfinalserien har jag funnit mig själv, sittandes på pressläktare i Luleå och Stockholm, och tänkt att "fan, Djurgården spelar ju lite grann som jag vill att Luleå ska göra egentligen".

Luleå Hockey ska vara skitiga, elaka och småfula. Luleå Hockey ska vara ett långfinger i ansiktet på etablissemanget.

Luleå Hockey ska inte vara den lilla korgossen som spelar enligt reglerna och blir utnyttjade så fort domaren vänder sig bort.

Luleå Hockey ska vara en svartmuskig stråtrövare, som flinar förtjust när du ertappar honom med ena handen i matsilvret och den andra på din mammas högra lår.

Det var det Luleå Hockey som jag växte upp med. Jag misstänker att det också är det Luleå Hockey som publiken vill se.

Så, "Bulan", Rönnqvist, Bergström, allt vad ni heter:

Låt chesterfieldfåtöljerna brinna.

Anmäl så många ni hinner.

Ge oss bara lite gammeldans i morgon.

/Johansson

Jag kom till Globen ungefär en halvtimme före matchstart.

När jag väl hade slagit mig ner på pressläktaren - som låg på ett annat ställe nu än när jag var här sist - tänkte jag:

- Det här blir tufft för Luleå.

De tankarna förändrades inte direkt under den första perioden.

Det kändes som att Djurgården var det hetare laget - något som bland annat Sebastian Enterfeldt fick känna på...

I början av den andra perioden så var det istället Luleå som var det hetare laget.

Men.

Det fick inte in pucken. Nu heller.

Luleå har inte gjort ett enda mål på de två senaste kvartsfinalerna och därför förlorade de med 0-2 den här gången.

Efter matchen pratade jag med Anders Nilsson som sa:

- Vi gör inga mål. Vi skapar knappt några chanser... Gör vi inga mål så förtjänar vi inte att vinna. Det jävligt frustrerande faktiskt.

Nu blir det en sjunde och avgörande match på söndag. I Coop Arena.

Förlorar Luleå den matchen så blir de historiens första lag som tappar en 3-0-ledning i matcher.

- Det är inget som man vill bli historisk för, sa Anders Nilsson.

Men såväl Nilsson som Karl Fabricius och Anders Burström ser fram emot söndagens match.

Nu återstår det att se om de kan utnyttja sin hemmaplansfördel.

Annars då? NSD:s Jim Baas surrade med Chris Abbott efter matchen. Som tillsammans med sin bror hamnade i utvisningsbåset när Luleå var på jakt efter en kvittering.

När Djurgården fick spela powerplay kom så 2-0-målet.

- Jag antar att jag borde förstått bättre, sa Chris till Baas.

//Danielsson

Kamrater. Det vankas kvartsfinal, unge herr Danielsson är på plats i Globen och jag tror - som vanligt - att Luleå tar det här.

Kanske inte kväll, okej, men åtminstone på söndag.

Inför kvällens match skockade sig dock orosmolnen - redan i morse.

Jag citerar bloggen Bolltrollet.se:

"Ett riktigt slutspelsdrama utspelade sig på Kallax (Luleå Airport) i förmiddags. Bolltrollets utsända, Bollbror, var på plats för att känna på stämningen inför färden till Globen. Då bröt den stora paniken ut, delar av Luleå Hockey hade problem att hinna med planet. När det var tid för att gå ombord på planet till 08:a-land krävdes ett antal efterlysning i högtalarna.

Första utropet: 'Jonas Rönnqvist, Tomas Berglund, Roger Åkerström, Peter Åström och Janne Niinimaa! Kom till Gate 5!'

Efter fem minuter kom utrop nummer två: 'Janne Niinimaa, vänligen kontakta Gate 5. Planet går snart!'

Hur dramat slutade har jag för närvarande ingen koll på, men jag jobbar med det. Jag har bland annat skickat Bollbror på spaning till Coop Arena där han kanske kan få svar. Jag är även nyfiken på vad som föranledde problemet? Satt ledarstaben och Janne på WC? Är det nervösa stressmagar som är anledningen? Eller kan det vara så illa så att fler än Jonas Berglund drabbats av magsjuka?

Den största frågan är ändå om Janne hann med planet, eller om han är kvar i Luleå? Och kommer han i så fall att spela ikväll? Hinner han ner till Globen? Är magen OK?

Frågorna är många, någon som vet mer om 'dramat på Kallax'?"

Vem vet mer om dramat? Tja, tränare Rönnqvist till exempel.

- Vaddå "problem"? Jaha, du menade när de ropade i högtalarna? Nej, fan, vi satt där utanför bara, det var inga problem, säger Rönnqvist, som inte hade några problem inför kvällens match.

Förutom de kända, då.

- Nej, det är ingen fler som har fått Berglunds magsjuka. Ännu, pepparpeppar. Allt är som det ska inför i kväll, säger Rönnqvist.

/Johansson

Jenny Calling är ett rätt skönt avslappnat program som Aftonbladet kör på nätet.

I ett tidigare avsnitt har Tomas Ros kritiserat Luleå Hockeys sätt att spela.

De är för defensiva, de gör för lite mål och de tacklas för lite.

Typ så.

Nu har jag sett ett nytt avsnitt. Jag tror att det är det senaste.

Där säger den skicklige nyhetsjägaren Ros följande:

- Det bästa för svensk hockey är att Luleå INTE går vidare till semifinal.

Vad säger ni, läsare? Håller ni med?

//Danielsson

Jonas Berglund kommer inte att finnas med när Luleå Hockeys spelare 09.00 i morgon sätter sig på bussen för avfärd till Kallax.

Anledningen: Han är magsjuk.

Dock kommer Konstantin Komarek och Daniel Mannberg att åka med till Stockholm.

- Vi åker ner med sex backar och 14 forwards, säger Thomas Berglund.

//Danielsson

En dag kvar till den sjätte kvartsfinalen.

Då ställde Djurgården in torsdagens träning.

- Vi har tränat i stort sett varje dag sedan vi drog igång slutspelet. Tränarna tyckte att det var välbehövligt att vi fick lite ledigt. Särskilt de unga killarna, de har en tendens att hänga kvar efter träningarna och köra. De förstår kanske inte att de behöver ett brejk, förklarar Nichlas Falk.

//Danielsson

Jag pratade med Elias Fälth tidigare i dag.

Vi var bland annat inne på hur jobbigt det det har varit att ägna sig åt rehabträning - och inte kunna vara med lagkamraterna på is.

- När man kör två rejäla pass om dagen så är man själv större delen av dagen. Man är aldrig med laget. I samband med matcher är det full fokus på just matcherna. Det känns som att man är lite utanför när man inte är med på is, säger Fälth.

Men nu har landslagsbacken hunnit göra två träningspass på is.

- När man är med på is är det som vanligt igen. Då är man med i surret igen och får känna lagsammanhållningen igen.

Jag och kollega Johansson var oense inför gårdagens match.

Som vanligt.

Jag menade att hemmamatchen var en riktig nyckelmatch - eftersom jag tror att Luleå får det väldigt tungt i Globen och att Djurgårdens rutin kan komma att fälla avgörandet i en sjunde och avgörande match.

Pelle däremot är säker på att Luleå går vidare.

Vem Elias Fälth håller med? Pelle, så klart.

- Inget lag slår oss i fyra raka matcher, säger Fälth.

//Danielsson

Luleå blev, som alla vet, nollade på hemmaplan i går.

Det var därför rätt dystert i omklädningsrummet efter matchen.

- Det är det alltid i tio minuter efter en förlust, men nu är det bara att glömma det här, sa Pär Arlbrandt.

Även kapten Burström var inne på hur viktigt det var att spelarna glömde den här förlusten på en gång.

- Vilken match?, flikade landslagbacken Janne Sandström in då.

- Exakt, Janne har fattat det här, fortsatte Burra.

Så låt oss gå vidare.

Det har ryktats en del om Per Ledin på slutet.

En annan spelare som det har ryktats om är den finske landslagscentern Ville Viitaluoma.

I dagens tidning berättar jag att agentfirman som representerar Viitaluoma har erbjudit Luleå Hockey att värva honom till nästa säsong.

Trots att han egentligen sitter på ett kontrakt med HPK.

- Det finns vissa möjligheter att bryta det kontraktet, sa Risto Korpela, general manager i HPK.

Korpela sa också:

- Han är en fantastisk spelare och en fantastik person.

Nå, vad säger ni läsare? Vill ni att Luleå ska hugga på landslagscentern?

//Danielsson

Den här matchen är ju en seger för oss som tillhör den ironiska generationen.

Luleå spelar nämligen sin i särklass sämsta hockey - men skapar samtidigt de bästa målchanserna.

Simon Hjalmarssons friläge är en sak, men Chris Abbotts öppna mål i slutet av perioden är ju faktiskt något i hästväg.

Varför? En enda orsak.

Det var första gången Josef Boumedienne gjorde något bra i den här kvartsfinalserien.

Det var den utskällda Djurgårdsbacken som lyfte Chris klubba och förhindrade ett ledningsmål för Luleå i den situationen.

En av stadens hockeyprofiler marscherade just förbi bakom mig och hävdade att "om Luleå vinner det här går jag naken till Antnäskorsningen".

Jag förstår hur han tänker - men jag har lärt mig den hårda vägen att man inte ska räkna ut det här laget efter två perioder.

Hur illa det än ser ut.

Nu ska jag jobba för morgondagens papperstidning, men Bloggen återkommer naturligtvis efter matchslut. Sista perioden - eller de sista perioderna, kanske - kommer att bli gastkramande.

/Johansson

Period två rullar i detta nu igång framför våra ögon. Som i första är det Djurgården som trycker på i inledningen, återstår att se hur länge bortalaget orkar med sitt spel den här gången.

*** Kapten Burström och "Fimpen" Eklund har en egen liten uppgörelse. Blir det någon fortsättning på den?

*** Just den här perioden av matchen kan mycket väl vara Luleås sämsta hittills i serien. Passningsspel, defensiv, kyla och eftertanke är samtliga ingredienser som lyser med sin frånvaro. Å andra sidan borde hemmalaget fått en eller två utvisningar med sig.

*** Ja, det där var en passning, det. Niinimaas speluppfattning ter sig stundtals som överjordisk, och det var bara millimetrar från att Hjalmarsson straffade Mark Owuya där. Han kanske borde sökt femte hålet istället?

*** Ofta - oroväckande ofta - hamnar trötta Luleåspelare i egen försvarszon tillsammans med pigga Djurgårdare. ja, jag vet att det är längre till båset i den här perioden och allt det där, men det känns som att det mer är ett tecken på just den bristande eftertanke som vi sett överlag i den här perioden.

*** Nu får Luleå till slut den där utvisningen man suktat efter. Ett mål här - efter det tunga Djurgårdstrycket i andra - kan mycket väl knäcka gästerna.

Jag har aldrig varit med om att parkeringen varit full när NSD-bilen rullat in.

I dag var den det.

Jag tänkte att det kanske skulle visa sig på läktarna.

Det gjorde det.

Luleåfans håller på med något magiskt här. Stämningen är så tät att den går att skära med kniv och lägga på limpmackan. Unge herr Danielsson sa just att han "aldrig har sett så här mycket folk i Coop".

Det har jag. Men det var ett tag sedan nu. (EDIT: Det är inte särskilt mycket folk här, ser vi nu när de tänt lyset. Det bara låter som mycket folk.)

Nu är det dags för match fem i den här kvartsfinalserien. Magen säger Luleåvinst, möjligtvis i sudden, men det kommer att bli en holmgång för att det ska lyckas.

*** Det börjar bra, med en Camutvisning. Nu ska vi se hur bra koll Luleå har på Djurgårdens mittpunkt i tärningsfemman.

*** Ingen större fara, det är Styrman (igen, det var han som missade i överflyttningen på Tjärnströms mål senast också) som är lite för ängslig över att lämna egen kasse bara.

*** Efter ett ganska tungt inledande Djurgårdstryck känns det som att Lulepå nu har tagit över taktpinnen. Nyckeln? Hemmalaget har lyckats spela sig ur egen zon innan pressen kommit fram.

*** Jag satt nyss och gnällde på Kim Karlsson, eftersom han kladdat för mycket och gjort det alldeles för svårt för sig hittills. Men det där gjorde han bra - och drog på sig en utvisning.

*** Några fina intentioner - ingen som lyckades. Så kan vi sammanfatta Luleås försat powerplay. bäst var egentligen Simon Hjalmarssons pass in till Karl Fabricius just efter att John Norman kommit in igen. Tyvärr så missade Hjalmarsson att K-Fabs klubba låg ute i sarghörnet...

*** Perioden avslutas med ett riktigt risigt powerplayförsök av Luleå. Hemmalaget kommer knappt ur egen zon. Passningsspelet liknar det som visas upp på Porsöbergets gator, när åttaåringarna gör upp i landhockey med tennisboll.

Det här är jämnt skägg. Men Djurgården måste vinna.

/Johansson

Linda Bengtzing är en schlagerkyckling som gjorde entré i svenskt nöjesliv via en talangjakt på en pizzeria i Arboga.

Där borde hon fått stanna.

Luleå Hockeys musikaliska smak motsvarar inte lagets prestationer. Det blir plågsamt tydligt när man tar en titt på den låtlista som spelarna själva satt ihop, den som rullar minuterna innan match.

Swedish House Mafia? Li´l Wayne? Far East Movement?

Är det slutspel eller lagresa till Magaluf?

Den här utvecklingen oroar, naturligtvis, och kan aldrig leda till något gott.

Så i samarbete med Apan Ola Productions har Bloggen satt ihop ett soundtrack till Luleå Hockeys SM-slutspel 2011.

Här är den. Hela listan. Språket i motiveringarna känner ni igen, det kommer naturligtvis från NSDs badcop-bloggare/musikexpert, Ola Gustafsson.

Gustafsson låter också hälsa att "Luleå Hockeys poolgympa-house genast bör stå tillbaka för en mera 'mat och potatis'-baserad musikalisk meny".

1) We are Motörhead - Motörhead

Lemmys programförklaring, definitionen av vad hans lilla mystrio står för, skulle lika gärna kunna vara klubbade LHF-stadgar på ett årsmöte.

”We shoot power to your heart, a mighty thunderbolt
We charge all batteries, we save your soul
We don't know when we're licked,
But we turn lead into gold
We know alchemy, we bring you rock and roll”

2) Blitzkreig Bop - the Ramones

Detta hjärndöda men sjukt svängiga riff tar fram apan i oss. Hockey är apa. Apa är bra. Apor tar skott, apor täcker skott och apor gör grisiga fulmål.

3) Alltid rött alltid rätt - Imperiet

Imperiet var inte hockeyrock, men denna låt tilltalar med färger, såväl regionalpolitiskt som klubbtröjemässigt.

4) 99 problems - Jay Z

Jay Z:s Rick Rubin-producerade homage till Ice T:s låt med samma titel från 1993. Den innehåller så många tunga hockey-riff att man får lust att invadera Norge lite mer än vanligt.

Glöm Flo Ridas McDonalds-hip hop, den är för barn.

5) Lost my teeth - the Zambonis

"I lost my teeth when I ate that puck..."

Den textraden är en signal till box-play personalen i laget.

The Zambonis kan för övrigt rekommenderas som uppvarvningsmusik innan nedsläpp för alla fans. Titlar som "Hockey monkey", "Slapshot man", "The referees daughter" samt "Bob Marley and the Hartford Whalers" förpliktigar.

6) No, I´m Alpha Male - Turbonegro

Alfavovven måste fram i ett slutspel. Den ska markera vad klockan är för våra mentalt utmattade antagonister.

Swedish house mafia? Dom tar fram hemmafrun i oss.

7) Solitairy man - Johnny Cash

En påminnelse om att vi alla, oavsett omgivning, är utelämnade åt oss själva. Denna tanke sporrar till personligt ansvar och minimerar rädslan och sökandet efter kollektiv anonymitet.

8) This is love - PJ Harvey

Låten glider fram som en isbrytare. Tung, sexig och oemotståndlig , precis som en LHF-spelare i ögonen på en nyduschad, nyskild sjuksköterska från Öjebyn.

9) Street fighting man - Rolling Stones

Om Boumedienne eller Eklund kastar golfvantarna kan denna stänkare uppmana till lite medeltid och en 2+10 med ett leende på läpparna.

10) My Way - Frank Sinatra

Detta episka crescendo kan inte viftas bort. Den sätter individen under lupp och ställer de stora frågorna innan slutbetyget skall visas upp vid pärleporten. En låt som befruktar stolthet.

Ola Gustafsson vill också utnyttja det här tillfället till att ställa följande fråga: "Som jag har varit inne på i tidigare inlägg bör man utnyttja möjligheten till att spela 'Careless Whisper' i gästande lags omklädningsrum - på repeat och på tinnitus-volym.

Varför har inte detta arrangerats?"

Till sist, för alla er som har Spotify:

Soundtrack till slutspelet

Har vi glömt nån? Vilken ska bort? Vem ska in?

/Johansson

Enligt kinesisk astrologi associeras råttans tecken med egenskaperna aggression, charm och ordning.

Det har Roger Melin tagit fasta på.

Det var länge sedan jag blev så själaglad över en skrällseger. Jag ska inte gå alldeles Ola Gustafsson här, men visst är det skönt när de stora lagen darrar till?

Oavsett hur man tippat...

Det finns massor av Luleå Hockey i AIK. Det finns massor av AIK i Luleå Hockey. De två lagen känns nästan likadana i sin uppbyggnad, men med en avgörande skillnad.

Luleås har lite skickligare spelare och spelar lite, lite smartare.

Nu får väl AIK mest troligt möta Färjestad i semi och där är deras saga all.

Eller vänta nu... Skrev jag inte just de där raderna inför kvarten?

Hunden som ligger underst kan alltid hitta en mjuk punkt att sätta tänderna i.

/Johansson

I morgon onsdag kommer Linda Bengtzing med flera att uppträda i öltältet utanför Coop Arena innan och efter matchen.

Ni är välkomna dit.

SM-slutspelet är oerhört bevakat. Inte bara av fans och journalister.

Utan också av personer som jobbar för NHL-klubbar.

Enligt mina uppgifter hade bland annat Ottawa och Rangers representanter på plats under gårdagens kvartsfinal.

Ni vet naturligtvis vem som de lade sitt största fokus på.

Om de tittade något på Konstantin Komarek?

Säkert.

Men om Luleå Hockey-talangen blir draftad, så tror jag att Boston kan ligga bra till. Krönikör Johansson surrade med någon representant från Boston i lördags - och denne gjorde ingen hemlighet av att Boston hade sett Komareks storhet.

//Danielsson

Så där. Nu har jag lämnat av Pelle vid rätt gate.

Luleå Hockey-spelarna körde ur kroppen på förmiddagens träning och blickar redan nu framåt mot morgondagens femte kvartsfinal.

Då räknar laget med att Niklas Olausson ska vara tillbaka i spel.

Janne Niinimaa körde rehab istället för att vara med på is. Inga konstigheter. Det är knappast så att Niinimaa blir bättre av att träna just nu.

//Danielsson

Så har Luleå inkasserat sin första slutspelsförlust. För spelarnas egen skull hoppas jag att den sved så pass att de väljer att avgöra den här serien redan på onsdag.

Jag känner inget större behov av att besöka Stockholm igen.

Det konstiga med den här matchen är ju egentligen inte att Luleå förlorade (även om jag hade fel i mitt tips, de fick första målet men torskade ändå, jag vet).

Det är att Luleå faktiskt gjorde misstag som jag inte sett tidigare i slutspelet - men ändå var en ribbträff från att ta matchen till förlängning.

Om Cam hade satt sitt skott hade det nog till och med blivit suddenseger.

Det lär bli en del gnäll på domarsidan efter den här matchen. Josef Boumedienne tyckte att han blev tacklad i ryggen innan Cams mål, Komarek tyckte natt han inte skulle blivit utvisad i tredje.

Jag vet inte om vi sa jämföra det ena med det andra - från hemmafronten hör jag att Komareks utvisning de facto var en katastrof - utan konstatera att domarna kommer att fortsätta spela avgörande roller i slutspelet.

Så är det nämligen alltid. Det lag som bäst lyckas anpassa sig till den rådande verkligheten brukar oftast belönas för det.

Luleå hade till exempel alla möjligheter att stänga ner Djurgårdens powerplay i den här matchen - men tog dem inte.

Jag går in lite närmare på misstagen i morgondagens krönika - det var dåligt backspel bakom Widings friläge, det var en strukturell svaghet i boxplay på "Tjärnas" mål - men det går inte att säga att Luleå föll offer varken för domarna eller för Djurgårdens hårda press i dag.

I min värld - där det mest desperata laget alltid har fördel på något sätt -  var det sanrare så att Djurgården var tvungna att vinna den här matchen.

Det var inte Luleå.

Huruvida det spelar roll? Jag tror det. Det finns två skolor här.

Antingen vann Djurgården för att man till sist fick utdelning på att vara det bättre laget. Eller så vann Djurgården för att de ville en smula mer.

Jag tror att det där lilla grammet av bekvämlighet som kommer med att veta att man kan avgöra den här serien hemma på onsdag, i lugn och ro, faktiskt var det som spelade roll.

Inte att Djurgården orkade mer eller var aggressivare. Det har de varit förr - i lördags, till exempel - utan att det gett utdelning.

På onsdag får Luleå en ny chans. Förhoppningsvis kan spelarna uppmana lite av den gamla goda defensiva desperation som vi sett i de tre första matcherna.

Det är bara det som behövs - sen är Luleå i semifinal.

Med det lämnar Bloggen er för i afton. På återseende i morgon.

/Johansson

Här i period två bjuds det på ställningskrig. Djurgården försöker, men kommer inte särskilt långt. Påfallande ofta kommer Luleå ur egen zon i två mot två- eller tre mot tre-lägen.

*** Mats Lavander har sett piggare ut än på mången god dag. Målet senast? Kanske. Å andra sidan har Pär Arlbrandt mest åkt omkring och försökt undvika tacklingar. Jämnt upp i kedjan, alltså.

*** Djurgårdens motklonk fortsätter. den här gången är det Fredrik Claesson som prickar Anders Nilssons högra stolpe.

*** Där har Djurgården till slut en smula tur. Det såg ut som att Luleå på fullaste allvar skulle spela av den här perioden, men det blir inte så nu. Anders Nilsson? Skulle han ha haft den? Kanske, men jag ser inte riktigt om han är skymd från min position.

*** Tungt hemmatryck nu, Luleå slarvar också en del med försvarsdjupet i egen zon. Eller slarvar, som sagt: Djurgården är tungt att möta nu.

Hur sopsorterar man en gammal järnkamin?

Det är frågan som mycket väl kan få sitt svar efter kvällens match.

Internettet här på Lushnjikistadions lillebror Hovet fungerar stundtals. Bli inte alltför upprörda om jag försvinner ibland.

Till sist: "...sjung när det går snett", en av raderna i Djurgårdshymnen, rullade just över läktarna.

Hovet må vara en stor klump betong, men stämningen här... Huvva. Betong och plåt skapar en alldeles utmärkt akustik. Sånt borde Luleå Hockey också ha tagit med i beräkningen när man valde att byta hall.

Nu åker vi.

*** Ja, herreminje, det där var ju också en start. Cam avrättar Owuya på friläge, men folk här verkar vara väldigt uppretade över vad som hände i mittzon innan friläget. Hur tog sig egentligen Cam bort från sin övervakare? Jag missade det.

*** Ajdå, "Tjärna". Det är aldrig särskilt bra att missa öppna mål. Särskilt inte i den här serien, där man inte får särskilt många. Bittert.

*** Niinimaa åker för en rätt välförtjänt interference, vad jag kan se, och blir märkligt uppretad. Mest troligt bara över sin egen - just nu - bristande skridskoåkning. Luleå klarar dock av det boxplayet utan att behöva svettas allt för mycket.

*** Nu verkar det som att Robin Jonsson lämnat isen - efter åtta minuter. Som jag skrev tidigare: Det sista Luleå behöver i den här matchen är att spela med fem backar.

*** ...och där ser jag att den skäggige är tillbaka båset. Bara något slags utrustningsbekymmer, alltså.

*** Bra aktion av Niinimaa på blå, när han stoppar pucken med handen, ger Luleå en målchans och efterföljande utvisning.

Tränare Rönnqvist har ju förbjudt så kallad "pinching", när backarna kliver framåt för att behålla trycket i motståndarnas zon, eftersom han tycker att det är för chansartat. Men lagom är naturligtvis bäst.

***...fast det där var inte särskilt bra av Niinimaa. Om man slänger sig så måste man hålla i klubban, annars blir det lätt straff. Effekten av hans slarv blev dock måttlig. Anders Nilsson stod bara där och fick Normans halvskott på sig.

*** Kim Karlsson - på efterkälken ett helt byte. Hans elände började redan när han stötte bort sig i mittzon och förföljde honom hela vägen till utvisningsbåset.

*** Djurgårdens powerplay är intressant. Med en giftigare avslutare än Mathias Tjärnqvist hade kanske till och med varit bra. Att sprida ut sig över hela zonen för att undvika Luleås boxpress är ingen dum idé men det blir ändå aldrig riktigt farligt. Jag tycker ändå att det är en smula oroande att "Tjärna" får stå så uppenbart ren i slottet så många gånger. Han behöver bara ha tur en gång...

*** 3-8 i skott, en straff och ett öppet mål emot - ändå leder Luleå med 1-0. Den utdelningen är det nog ingen som gnäller på i Luleåkabyssen.

Niklas Olausson blev ju, någon gång mellan mitt eftermiddagssamtal med tränare Rönnqvist och morgonens avfärd från Luleå, sjuk.

Det är naturligtvis ett tungt avbräck. Men å andra sidan: Kan konstantin Komarek och Jonas Berglund göra mål i SM-kvartsfinaler så kan inte materialet spela jättestor roll.

Djurgården saknar både Krüger och Hannula, så vi får väl anse skade/sjukdomsläget vara relativt utjämnat. Däremot står Jimmie Ölvestad uppsatt som trettonde, och för alla oss som kan vår historia vet vi ju vad en halvskadad forward faktiskt kan uträtta i en slutspelsserie.

Minns Johan Rosén. Det gör garanterat både Lasse Falk och Petteri Nummelin.

Niklas Olaussons frånvaro innebär dock inte bara att Luleå blir lite trubbigare i numerärt överläge. Det betyder också att Sebastien Meijer gör sin första insats i slutspelet.

Han har inte varit skadad hittills, bara petad, men nu går han in med Lavander och Arlbrandt. I alla fall är det där han är uppskriven på rostern.

Dessutom har Luleå ingen extraback med sig ner. Oskar Nilsson har stannat hemma till förmån för Daniel Mannberg, vilket gör det hyfsat viktigt att ingen av de sex går sönder eller tar ett matchstraff.

Gott om orosmoment, alltså. Men i sak har ingenting förändrats.

Luleå kan mycket väl förlora just den här matchen, men om man får första målet tror jag att serien är död och begraven.

/Johansson

Goddagens. Ett par snabba tankar innan planet lyfter bara.

Det är fortfarande oklart  huruvida Djurgården får tillbaka någon av sina skadade/sjuka spelare. Bladet skriver att Ölvestad kan komma att spela, men den situationen har inte förändrats sedan inledningen av den här serien.

Däremot har ju Djurgårdens läge förändrats.

Kanske kan Ölvestad komma in och röra runt i grytan en smula, men orkar han verkligen en hel match efter den långa skadefrånvaron? Kantboll.

Förra matchen i Stockholm vann ju Luleå. Den också. Efter matchen säger källor i Djurgården att allas vår ost, Lars Bergström, ska ha stått i spelargången och jublat - rakt i ansiktet på djurgårdarna.

Det irriterade tydligen något fruktansvärt.

Just den "Osten", i sitt irriterande esse, måste vara en plåga att möta efter en förlustmatch.

Samma Djurgårdskällor som berättade om "Osten" lovar också ännu hårdare spel mot Luleå i kväll. Orkar verkligen Stockholms stolthet med det - och hur kommer det i såna fall att visa sig i utvisningsprotokollet?

Som jag sagt tidigare: Får Luleå första målet kan det bli en enkel resa till 4-0 i matcher. Och det har väl inte hänt sedan 1997, om jag kommer ihåg rätt.

Josef "Dum-Dum" Boumedienne är en oerhört trevlig profil vid sidan av isen. På den samma har han betett sig som ett rövhål hittills, i alla fall mot Luleåspelarna.

Det har också visat sig i utvisningsstatistiken, där Boumedienne har dragit på sig tvåor i samtliga kvartsfinaler hittills.

Känner jag Hardy Nilsson rätt så har det knappast gått obemärkt förbi i Djurgårdens omklädningsrum. I kväll kommer alltså Boumedienne att vara

a) frustrerad eller

b) försiktig.

I vilket fall kan det vara läge att utmana lite extra när han är på isen i afton.

Nu är det tydligen något som kallas för "final call" här, så jag måste lämna er för en stund. Vi hörs när jag kommer fram till Lushnjikistadions lillebror, Hovet.

/Johansson

Ja, vad var det egentligen som hände? Gick jag in i väggen? Blev jag skrämd av brandlarmet och såg matchen på tv i ett skyddsrum? Blev jag kidnappad av elaka stockholmare med byxfickorna fulla av rökbomber?

Nej, det är naturligtvis tekniken som satt stopp för mig.

Någonstans i mitten av den andra perioden dog NSDs webb. Eller i alla fall den lilla funktion som möjliggör mitt bloggande.

Men nog om det nu. I morgon klockan nio lämnar Luleå Hockey ishallen för att anträda en resa som kan ta dem längre än någon annan i klubben under de senaste tio åren.

Strax efter två åker jag i deras fotspår.

Rapporten från träningen i dag gör gällande att alla fanns på is. Vad jag såg i omklädningsrummet efter gårdagen finns det inte heller några hemliga skador att hålla reda på. Tränare Rönnqvist räknar med att kunna spela med samma lag som i den tredje kvartsfinalen i morgon.

Hur går det då?

Ja, ska nu Djurgården vinna en match i den här serien så är det ju den i morgon. Klassisk matchserielogik säger oss att Djurgården tar den här för att sedan lämna över taktpinnen till Luleå, som avgör på hemmaplan.

Å andra sidan: Gör Luleå första målet i morgon så får Stockholms stolthet väldigt svårt att komma tillbaka.

Jag måste återgå till redigeringen nu, men jag återkommer i morgon med fullödiga inlägg.

/Johansson

Där var det vad vi ishockeyexperter brukar kalla för "nära" vid ett flertal gånger. Till slut ringde det för Joonas Vihko. Lika bra var väl det - ett fem mot tre-överläge vill man inte slarva bort.

*** Problemet med det är att vi nu kommer att få se ett par Djurgårdsförseelser passera obestraffade. Så fungerar det ju - om ett lag visar att de kan utnyttja sina powerplay blir det också lite, lite svårare för domarna att ta utvisningar.

*** Det är inte så enkelt att spela fysiskt - som Djurgården försöker göra - utan att dra på sig utvisningar. Dessutom kräver det kraft.

Jonas Rönnqvist förklarade ju redan innan säsongen varför han mer eller mindre bannlyst Luleåtacklingar i checkingspelet - det bryter styrmönstren och stjäl energi även från spelaren som delar ut tacklingen - och det är anledningen till att Luleå inte tacklar särskilt mycket.

Då åker vi då. Djurgårdens förstakedja - Nilsson, Ottosson och Tjärnqvist - skrämmer möjligtvis små barn men är inga hockeyartister. Återigen står Stockholms hopp till gallerormen Mika Zibanejad, som saknar sina lekkamrater.

Istället spelar han med Patrik Cehlin och John Norman. Det är ungt och frejdigt - men är det verkligen bra?

Jag tvivlar.

*** Det är i alla fall gästerna som börjar bäst och förlägger spelet i Luleåzonen. Men där har de varit förr - utan att uträtta särskilt mycket.

*** ...och det där var första gången som någon av Abbottarna blir onödigt utvisad i det här slutspelet. Var det Brodin som tog en offensiv tackling på Chris? Vad jag såg så tyckte jag inte att den var så farlig.

*** Det här har all the makngs of en klassisk slutspelsbatalj. Heta känslor, ful påhopp och halvsaggiga domare. Det här lär bli värre innan det blir bättre - hur reagerar Luleåspelarna på det?

*** Djurgården sätter väldigt hårt tryck på Luleås backar i powerplay. Läge för en återgång till det där spelet när Arlbrandt och Olausson styr skeendet nerifrån varsin tekningscirkel? Det kan mycket väl bli utslagsgivande.

*** Det är uppenbart vad Djurgården vill. Alltid en klubba i knävecket, alltid en hand i ansiktet på den broder Abbott som är närmast. Gärna efter avblåsning. Dessutom fullföljs varenda bortatackling in absurdum.

*** Första över, nollanolla. Djurgården har kanske lite mer puck, spelar ltie mer provocerande, men får inte ut något av det. Farligaste chansen kom i spel fem mot fyra, då Mathias Tjärnqvist fick ett Lavanderläge men missade pucken. Luleå skapar inte jättemycket de heller, men det har vi ju vant oss vid...

Jahapp. Nu säger de att matchen ska starta 1630.

Den som lever får väl se.

Jag pratade lite med klubbdirre Peter Jidström i den ofrivilliga pausen, angående gammalbibliska uttryck som skuld och straff.

Han sa följande, men ta det med en nypa salt eftersom han inte fick särskilt lång tid till vare sig eftertanke eller faktakontroll:

- När våra fans bråkade i Gävle så fick ju vi böter. Det borde vara samma nu. Samtidigt är ju vi ansvariga för säkerheten, så ärligt talat vet jag inte riktigt vad som gäller.

Fortsättning lär följa i ämnet. Nu kommer spelarna in på isen igen, så jag antar att vi fokuserar på matchen en smula.

/Johansson

Det ryker och smäller från bortastå. I vissa fall har jag lite svårt att hetsa upp mig - jag tycker till exempel att förbudet mot tomtebloss är direkt löjligt - men när mupparnas pyroteknik får brandlarmet att gå blir det en smula kontraproduktivt...

En positiv effekt av rökbomberna från Djurgårdsfansen är dock att all rök blåste in i Canal Plus-studion. Jag antar att ni fått njuta av det skådespelet hemma i tv-sofforna.

Själv ska jag nu, tydligen, bege mig nerför fem våningar med trappor tillsammans med 5-6 000 andra människor.

Bloggen vill rikta ett särskilt tack till Djurgårdsfansen - och poliserna som vistiterade dem. Bra jobbat...

/Johansson

Jag har lämnat vårisarna, placerat skotern i garaget och begett mig till Coop arena.

Här spelar de Prodigys gamla dänga "Firestarter". Så låt oss börja elda.

Avdelningen berömda sista ord: "Vi vet vad vi måste göra för att slå Luleå". Djurgårdens Mika Zibanejad i dagens Aftonblad.

Vet verkligen Djurgården det? Och, framför allt, kan de i såna fall genomföra den matchplanen utan både Marcus Krüger och Mika Hannula? Det är två tredjedelar av Djurgårdens farligaste kedja hittills som saknas i dag. Det är hundra procent av lagets målskyttar i slutspelet.

Jag tvvlar.

Samtidigt är det ju väldigt lite som saknats för Stockholms stolthet hittills. I alla fall kan det framstå så, för dem som inte sett Luleå Hockey allt för mycket under den här säsongen.

Att leda matcher med ett eller två mål, att inte släppa in motståndare i matchen, att offra sig handlöst i försvarsspelet - det är limpmackor och filmjöl för det här laget.

Luleå leder med 2-0 inför kvällens match. Jag blir överraskad om det inte står 3-0 efteråt.

Det läget beskriver tränare "Bulan" så här i intervun innan match:

- Det är tufft...

Jomentjenare.

/Johansson

Det där med "lower body" och "upper body" är ju intressant.

Eller nej, egentligen inte, men eftersom Luleås enda riktigt fysiska back klev av isen i går så kan det ju ändå vara värt ett par rader.

Vart går gränsen? Vid bältet? I såna fall har ju jag betydligt mer "upper body" än till exempel Anders Burström. Och vad händer om en hockeyspelare får för sig att bli skejtare? Blir ljumskskador per automatik "upper body" då?

Låt oss dra gränsen någonstans där sunt förnuft övergår till djuriska drifter och konstatera att Pierre Johnsson kommer att spela i morgon.

Allt enligt Luleåkabyssen.

Däremot har lagledningen ingen som helst lust att berätta vad själva skadan bestod i. Hade det varit ljumsken så tvivlar jag på att han skulle spelat, så mycket talar väl för någon slags variant på lårkaka.

Själv fick jag intrycket av att Johnsson höll upp vänsterarmen mot kroppen när han åkte ut, men det vore väl fjärran Luleå att ljuga om "upper" respektive "lower"?

Fast det är klart: Om Johnsson låter armarna hänga rakt ner så hamnar ju i alla fall handlederna under bältet...

/Johansson

Det är fantastiskt med bilköer. Eller inte.

Men efter många om och men kom jag äntligen fram till Hovet.

Där fick jag höra tusentals stockholmare skrika:

- En jävla massa bönder.

Originellt.

Annars bjöd hemmafansen på ett rätt häftigt tifo innan matchen. 7-8 000 personer höjde halsdukar i olika färger ovanför sina huvuden.

Då knackade en av kvällstidningarnas krönikörer mig på axeln och sa:

- Titta, "Osten" håller inte upp sin halsduk.

Till matchen då...

David Printz var framme och psykade Anders Nilsson redan innan första nedsläpp - och när Mika Hannula (som tydligen har nackspärr) gjorde sitt andra mål i den här kvartsfinalen redan efter fem minuter så hann jag tänka:

Nu kommer Nilssons psyke att testas. Det kan inte vara kul att stå framför ståplats nu.

Men Nilsson är stark. Herregud vilken jävla räddning han svarar för på Daniel Brodins skott i inledningen av den andra perioden.

På tal om Printz. Han delade ut två hyfsade smällar på Enterfeldt och Cam Abbott (var det, va?).

Det märks att det är slutspel.

Och i matchens slutskede blev det lite slagsmål också.

Fredrik Styrman gick i isen efter lite kramkalas med Djurgårdens Christian "Fimpen" Eklund.

När jag surrade med Styrman bara några sekunder efter slutsignalen så sa han:

- De körde över Anders Nilsson och vi var tvungna att stå upp. Jag ville inte slåss, men när han började veva så kunde jag inte bara ta emot. Jag var tvungen att försvara mig.

Styrman hade ett skapligt märke under ena ögat och jag törs nästan lova att han kommer att ha en blåtira i morgon.

Jag pratade också med Konstantin Komarek - som gjorde sitt första slutspelsmål inför representanter från Dallas, Toronto och Detroit.

- När man gör mål så är det ännu skönare att kunna tysta publiken, sa Komarek glatt efter matchen.

I morgondagens tidning avslöjar jag att en NHL-klubb redan har kontaktat Komareks agent inför den kommande NHL-draften.

- Det är klart att man tänker på draften, sa Komarek och fortsatte:

- Men jag kan inte tänka för mycket på det. Då blir det som att jag har ström i klubban. Jag måste fokusera på det här nu.

Jag passade också på att fråga sportchef Bergström om Komarek skulle få ett A-lagskontrakt nu.

Svaret blev rätt roligt:

- Han får vara med och träna i morgon i alla fall.

* * *

Chris Abbott fick avgöra. Ingen skräll. Han trivs riktigt bra Djurgården - och han har öst in mål på stockholmarna hela säsongen.

- Vår kedja får alltid mycket lägen mot dem, sa Chris efter matchen.

Chris passade också på att hylla Anders Nilsson:

- Han var fenomenal, sa Chris.

* * *

Nu till något, för Luleå, mer negativt. Pierre Johnsson tvingades avbryta matchen på grund av en skada.

- Inga kommentarer, sa Pierre efter matchen.

Kan du spela i nästa match?

- Som sagt, inga kommentarer.

Fredrik Styrman om att Johnsson fick kliva av:

- Jag vet inte hur det är med honom. Men vi har många bra backar. Nu var vi några som fick spela lite mer och vi har flera bra backar som kommer underifrån. Oskar Nilsson, som var med här i dag, till exempel.

//Danielsson

Luleå har 2-0 i matcher och kommer att gå till SM-semifinal.

Det är mindre viktigt.

Klubben har ju för första gången sedan Jarmo Myllys lämnade stan - förlåt, "Hento", Mattias och alla ni andra - en riktig slutspelsmålvakt.

Anders "King Kong" Nilsson bara står där, på knä, och viftar bort puckarna som vore de irriterande små flygplan från 30-talet.

I dag fick vi ännu ett bevis på att han faktiskt kan stänga matcher på egen hand. Han gjorde åtminstone fem räddningar som inte är lika uppenbara som den på Brodins skott men definitivt lika viktiga.

Dessutom: Jonas Rönnqvist håller på att vinna coachkampen mot Hardy Nilsson. När Rönnqvist övergav planen att byta andrakedjor med Hardy tog han också hem matchen. Kedjan med Zibanejad, Krüger och Hannula skapade inget när de fick spela mot defensivspecialisterna i Luleås tredjelina.

Det finns naturligtvis orosmoln. Janne Niinimaa ser sisådär ut, och Pierre Johnsson marscherade ut i omklädningsrummet i tredje perioden.

Men ändå: Det är betydligt större chans att Luleå vinner fyra raka än att Djurgården vänder den här serien.

/Johansson

För det första: Luleås defensivt sämsta kedja (Arlbrandt, Olausson, Lavander) ska inte spela mot Djurgårdens offensivt bästa (Zibanejad, Krüger, Hannula) om det går att undvika.

Nu är det inte alltid det går - ialla fall inte på bortaplan - men efter målet och ett par Djurgårdschanser till mot just den linan verkar Rönnqvist ha insett faran.

Nu är det mest Enterfeldts kedja som går mot topptrion. Det kan vara därför som Luleå tog över en smula.

I övrigt då? Luleå spelar hyfsat, men alla vet ju hur Djurgården vill komma ner i Luleås zon.

Långt pass från egen zon, styrning i neutral och sedan full fart mot pucken.

Lösningen på det är att kliva hårdare på Djurgårdens backar så att de inte får tid att sikta in sig. Det har Luleå lyckats rätt bra med, men det kan fortfarande bli ännu konsekventare.

Då kommer Luleå att ta över.

/Johansson

Ska vi ta och lista ett par dueller som kan bli avgörande i kväll?

Okej.

Here goes nothing.

Clownen Manne vs. Clownen Boffo.

Mark Owuya. Anders Nilsson. Två unga målvakter med mer känsla än skolning.

Förra matchen var det Nilsson som bjussade på ett katastrofmål, men i kväll kan Owuya lika gärna bjuda tillbaks.

I grunden är Nilsson den bättre målvakten av de två och borde vinna matchen - men hur påverkades han av att styra in Hannulas skott senast?

Svaret på den frågan kan avgöra målvaktsmatchen.

Bröderna Abbot vs. Bröderna Bråk.

Daniel Brodin och Mathias Tjärnqvist spelar i Djurgårdens förstakedja. De är - sorry, "Tjärna" - inte där för att blända publiken med sina trolleritricks.

Målbilden består snarare i Chris och Cam, sittandes på botbänken.

Abbottarna har varit märkligt lugna under årets säsong. Är det en genomgående personlighetsförändring eller bara en temporär temperamenstskiftning?

Bröderna Abbotts kedja ska

a) göra poäng,

b) inte släppa in mål, samt

c) nöta ner motståndarnas fysik.

Gör de någonting annat så har Tjärnqvist och Brodin lyckats.

Janne Niinimaa vs. Andreas Holmqvist.

De stora backstjärnorna i respektive lag. Vem av dem vinner kampen om powerplaypoängen?

Niinimaa måste komma igång för att Luleå ska kunna slappna av och använda sina numerära överlägen till annat än att andas.

Holmqvist?

Ja, inte fan kommer Hardy att lita på "Bom-Bom" Boumedienne efter förra matchen.

Holmqvist måste ta upp Ragnarssons fallna mantel för att Djurgården ska vinna i kväll.

Där har ni det. Nu börjar matchen.

/Johansson

Kamrater.

Det är ganska exakt tre timmar kvar till match. NSDs utsände, vikarie Danielsson, är i detta nu på väg till Lushnjikistadions lillebror, Hovet.

Själv sitter jag hemma fram till på måndag. Två veckor i Norge kan få den mest reslystne krönikör att tappa modet. Men det innebär naturligtvis inte att jag glömmer bort att det är kvartsfinal i kväll.

Frågorna inför kvällens match är många.

Kommer Djurgården att försöka tackla sönder Janne Niinimaas knä?

Kommer Daniel Brodin till slut att få känna på Guds straff, i form av kapten Burströms raka höger?

När ska Mark Owuya ta av sig matchvinnarmanteln, knyta på sig clownskorna och bjuda på ett spratt i den högre skolan?

Kommer Anders Nilsson att ta Mark in da Park i hand och dansa fiaskobalett i mittcirkeln efter matchen?

Kommer Pär Arlbrandt - som redan är klar för Linköping eller HV 71 eller någon annan klubb, vilken som helst - att fortsätta frälsa sin gamla klubb?

Svar kommer strax efter nio.

Jag som trott på att Luleå ska vinna den här matchserien ganska snabbt ser naturligtvis framför mig en match som liknar den i tisdags.

En sak är säker.

Vinner Luleå i kväll kommer Djurgården inte att gå till semifinal.

Med tanke på hur resten av hockey-Sverige verkar se på laget så måste det väl räknas som ett fiasko, även om jag inte ser det så.

All press på hemmalaget. Det trivs gästerna med...

Till sist: Jag ställer mig en smula frågande till skriverier angående publiksiffran från den första kvartsfinalen. Om norrbottningarna tycker att de har annat att lägga sina pengar på än den första kvartsfinalen av sju så är det inte ett tecken på bristande hockeyintresse i just vårt närområde.

Det var lite folk i både Karlstad och Skellefteå också.

Det är ett strukturellt problem som Hockeyligan skapat, genom att välja att spela för många (ointressanta) matcher i både grundserie och slutspel.

Det är marknaden som styr. Att skälla på folk för att de hellre ser matchen på tv är enkelt men felaktigt. 

För mig får ni se matcherna precis var ni vill. Om Luleå Hockey eller Hockeyligan vill annorlunda får de skapa en produkt som folk faktiskt vill se.

Till att börja med kan vi ju komma överens om att eventuella tifon från föreningens sida - som det i tisdags - bör genomföras när arenan inte är nedsläckt.

Grundidén för ett tifo är ju att det ska synas...

/Johansson

Joonas Vihko klev av onsdagens träning - och berättade sedan att han är lite förvånad över hur Djurgården spelade i går.

- De satte inte så mycket press på oss, som de brukar göra.

Det blir lite lättare att spela då...?

- Självklart, vi får mer tid på oss. Jag tyckte inte heller att de tacklades så mycket som de brukar göra.

//Danielsson

Djurgården tränade lite lätt i Coop Arena under dagen. Efteråt surrade jag lite med David Printz, som sa:

- Vi körde en snabb träning med bra tempo. Förlusten släppte vi tio mintuer efter att vi hade gått av isen, den är glömd sedan länge nu.

Hur ska ni göra för att vinna morgondagens match?

- Vi måste göra mer mål. Få tryck i anfallszon och bli bättre i powerplay. Sedan måste vi få upp ett bättre tempo i egen zon.

Printz passade också på att dela ut lite beröm till Luleås Pär Arlbrandt och Niklas Olausson:

- De är två bra spelare som är puckskickliga. Det gäller att ligga nära på dem, annars blir det för svårt.

Josef Boumedienne:

- Jag tror inte att vi ska göra så mycket annorlunda jämfört med den första matchen. Det gäller bara att vi blir letare runt mål, får lite fler lägen och gör mål.

Boumedienne skämtade också - och sa att de får ta och skjuta från mittzon.

Och ni kan vara lugna. Jag kommer inte att göra några artiklar om stjärnans hån mot Anders Nilsson.

På tal om Nilsson. Han får fortsatt förtroende i morgon.

- Det blir samma lag som sist, sa Jonas Rönnqvist efter träningen.

Luleå Hockey har som policy att inte kommentera vilka spelare som är intressanta eller vilka som inte är det.

Trots det kunde jag inte låta bli att fråga sportchef Lars "Osten" Bergström om Stefan Warg, när jag besökte dagens träning.

Svaret kom snabbt:

- Vargar är fridlysta.

Han skrattade lite (det gjorde jag och kollega Lindvall också) och fortsatte sedan:

- Men du vet att vi inte kommenterar sådana saker.

//Danielsson

Innan gårdagens match var jag och Pelle lite oense. Han trodde - och tror - som bekant att Luleå skulle vinna den här kvartsfinalserien.

Jag trodde på Djurgården.

Nu är det istället stor fördel Luleå. Men som Arlbrandt sa efter matchen:

- Det här är en bra start - inget mer.

Låt oss därför istället gå vidare.

Luleå Hockey jobbar just nu för fullt med nästa säsongs spelartrupp.

Bloggen kan nu avslöja att Luleå har visat intresse för Örebros succéback Stefan Warg.

Den fysiske bjässen bekräftade också detta när jag talade med honom:

- De har visat intresse, det har de gjort, säger han.

Han säger också:

- Jag vet att de var och kollade på mig i en match och så där och diskuterade. Hur intresserade de var vet jag inte, men de var nere i Ängelholm och kollade när vi mötte Rögle.

Men... Trots intresset från Luleå valde Warg att skriva på ett nytt kontrkat med Örebro.

- Självklart är det jättekul att ha ögonen på sig från elitserien. Men det har varit lite diskussion med min agent, att när jag går till leitserien så vill jag kliva direkt in i laget. Jag vill inte bli sjunde eller åttonde back. Jag har delar som jag vill utveckla och jag kan vänta ett år till, och sen gå direkt in i det laget som jag går till.

Du får flytta till Luleå nästa år istället, då?

- Haha, ja, precis. Det skulle jag inte tacka nej till.

//Danielsson

När matchen gick till förlängning hann jag tänka:

- Fan, det här går inte.

Varför jag tänkte så? Jo, för att jag var nervös för att vi inte skulle hinna få med slutresultatet i morgondagens tidning.

Men några sekunder in i förlängningen så räddade Sebastian Enterfeldt både Luleå Hockey och lokaltidningarna.

– Jävligt skönt, sa Enterfeldt sedan i omklädningsrummet.

Karriärens viktigaste mål?

– Ja, det måste jag säga. Och det turligaste.

Turligaste? Jo, pucken gick ju ändå på knäet och in.

* * *

Luleå tänkte först att vi skulle intervjua spelarna utanför omklädningsrummet under slutspelet. Men efter många om och men så ändrade de sig.

Nu får vi vara där inne i en kvart och surra med spelarna.

Lagkapten Burström, som fortfarande var sjukt glad över förlängningssegern, sträckte upp armarna i luften och skrek:

– Danielsson, nu har du bara nio och en halv minuter kvar här inne.
Burström är riktigt skön. Det känns inte direkt som att han tycker det är jobbigt att ha oss murvlar inne i omklädningsrummet...

* * *

Anders Nilsson släppte in ett otroligt billigt mål. Men det kvittade - eftersom Enterfeldt gjorde målet i förlängningen.

I morgondagens tidning har jag en text om att New York Islanders överväger att låna ut Nilsson nästa säsong.

- Jag har sagt till min agent att jag vill ta allt det där efter säsongen, sa Nilsson.

När jag istället frågade Nilsson om hur Luleå kommer att gå vidare till semifinal, blev svaret:
- Det hoppas jag verkligen.

Hoppas verkligen? Det var inget kaxigt svar?

- Nej, man måste vara lite mjuk också. Annars kan man få äta upp det längre fram.

* * *

...speciellt inte efter en förlängningsseger mot Djurgården i den första kvartsfinalen.

* * *

Jag surrade också lite med Pär Arlbrandt (som meddelade Enterfeldt att han är ”en jävla hjälte”). ”Arla” sa:
– Det här är en bra start – inget mer.

//Danielsson

Vilken jävla pärs det där blev.

Och inte så mycket på grund av matchen. Jag ska återkomma till den.

Grejen är ju att vi på NSD måste skicka vår sista sida till tryckeriet klockan 22.34. På grund av det finns det inte så fruktansvärt mycket tid att spela på när det blir förlängningar i slutspelet.

När Anders "Grizzly" Nilsson styrde in Hannulas sarghörnsdumpning grinade vi nästan. När Sebastian Enterfeldt knäade in segermålet efter 22 sekunder jublade vi.

Återigen: Inte tack vare resultatet - utan tack vare att vi skulle hinna få med ett par texter om matchen i tidningen.

Nå. Nog om våra arbetsrelaterade problem. Låt oss gå in på Anders Nilssons istället.

De där juniorbjudningarna, de där clownerierna, börjar mer och mer se ut som enda sättet att göra mål på Anders Nilsson. I drygt 58 minuter var han allt jag hade hoppats på och gjorde allting rätt.

Eftersom han knappast släpper mer än ett sånt per match - herregud, han hade faktiskt 94 procent i sin första slutspelsmatch - tycker jag att det må vara hänt.

Unga målvakter gör tavlor. Det är en naturlag, inte en möjlighet.

Med det sagt: Det vore trevligt om han åtminstone kunde undvika att kasta in puckarna i fortsättningen.

Luleås spel, då? Nåja, så jävla bra var det inte. Jag skriver mer om det i morgondagens krönika men det känns som att Luleå kommer att få problem med Djurgårdens forechecking.

I och för sig kan det vara en synvilla - vi har ju sett Luleå vara tillbakatryckta förr den här säsongen - men jag tyckte ändå att backarna hade klara problem med att få till ordnade uppspel under långa stunder av matchen.

Till sist: Janne Niinimaa. Skulle han spela, skulle han inte spela - eller var allt bara ett enda stort spel för gallerierna?

Backgigantens dryga 18 minuter talar väl för det senare - även om det är någon minut mindre än normalt.

/Johansson

4-5 i skott, 4 500 på läktarna. Äntligen är slutspelet här...

Nåja, andra perioden inleds i alla fall med tungt Djurgårdstryck och en hemmautvisning. Återstår att se om gästerna kan omsätta den i något annat än backskott i kortsargen a´la Kenneth Kennholt.

 *** Tungt tryck, förvisso, och många halvchanser. Men Djurgårdsskotten går fortfarande utanför. Borde inte Luleå sätta mer tryck på motståndarbackarna i boxplay?

*** Bra fart på Djurgården nu. Motståndarna kommer också in på mål på ett helt annat sätt nu än i första perioden. Det här utvecklar sig till precis den intressanta batalj som det brukar bli när de här lagen möts.

*** Det är en del vilja där ute i kväll. Skickligheten lyser däremot med sin frånvaro. De flesta chanserna tillkommer på grund av att spelare gör bort sig, inte tack vare fina prestationer.

*** Intressant. Ett par tveksamma domslut mot Luleå nu. Hur kommer det att spela in på resten av matchen? Hade jag varit Luleåspelare nu hade jag hellre tagit en utvisning nu - särskilt med det boxplay som Luleå besitter - och fått ett numerärt överläge i tredje i utbyte. Vi vet ju att utvisningsstatistik har en tendens  att jämna ut sig, och i detta nu ligger Luleå under med 3-0.

***...och där såg vi väl del ett i kompensationsracet. Luleå spelar med fyra forwards och Niinimaa, som lastar in puckar på mål. Det blir farligt varje gång, men Mark in da Park håller kvar gästerna i matchen.

*** Djurgårdens målvakt torde för övrigt vara Joel Lassinanttis direkta motpol.

*** Andra är över, och det är väl inte utan att det känns som att Luleå kom ifrån det här med blotta förskräckelsen. Å andra sidan vann hemmalaget faktiskt skotten med 12-8 när matchen öppnade upp sig, så helt under isen var Luleå faktiskt inte.

Nu ska jag skriva krönika för papret, jag återkommer efter matchen med fler analyser och tankar.

/Johansson

Jahapp. Nu ska Niinimaa spela i alla fall. Men osvuret är väl bäst. Han står uppsatt som sjundeback.

Det ger Luleå ännu ett viktigt vapen - om Niinimaa är i form.

Annars ger det Djurgården en måltavla att rikta in sig på.

David Rautio är för övrigt sjuk.

Första matchen i en serie är alltid intressant, men som tidigare insatser från Luleå - och andra lag - har visat oss ska vi inte lägga allt för stor vikt vid den. De avgörande insaterna kommer i matcherna tre till och med fem.

...om det nu blir någon femte match.

NU börjar slutspelet. SÅ jävla häftigt. DET har jag längtat efter.

/Johansson

*** Niinimaa kliver på redan i det andra bytet, tillsammans med Janne Sandström.

***...och mer än så behövde tydligen inte Luleå för att ta ledningen. Arlbrandt tystar spekulationerna kring nästa säsong ganska omgående.

*** Slutspel är ett annat djur - men vissa skeenden är konstanta. Karl Fabricius lyckas inte sätta tvåan bakom Mark in da Park.

*** Luleås första boxplay passerar förbi utan några större farligheter för gästerna.

*** Kapten Burström med sitt första byte: Ett skott på mål, en borttagen Djurgårdskontring. Kvalitativa sekunder.

*** Jag kan fortfarande tycka att Luleå är för konstruktiva i egen zon, särskilt mot högt checkande lag som Djurgården. Jag tvivlar på att de tjänar så mycket på att dutta runt pucken istället för att bara lägga ut den i mittzon och jobba därifrån i stället.

*** EXTRA: Sebastian Enterfeldt har, i skrivande stund, vunnit exakt 103.57 procent av sina tekningar.

*** Huvva. Anders Nilsson behöver inte, repeterar inte, låta puckarna dansa på mållinjen bara för att hålla spänningen vid liv.

*** Första är över, en period som sett ut ungefär som väntat. Ett tätt spelande Luleå släpper inte till särskilt mycket - skott från tekningspunkterna ska Nilsson ta - och skapar rätt lite framåt.

De få målchanserna räcker dock alldeles utmärkt till att göra ett mål. Det hade faktiskt, med lite flyt, kunnat bli ett till. Luleå är snäppet giftigare.

Vi sitter med laguppställningarna framför oss. Där finns inte Janne Niinimaa med. Luleå Hockey hävdar dock att uppställningen inte är oficiell ännu.

Det är naturligtvis oroande - särskilt som Elias Fälth inte lär spela en enda match i det här slutspelet, oavsett hur mycket han drömmer om finalerna - och ett hårt slag för Luleå.

Jag tvivlar dock på att det kommer att bli avgörande i kvällens match. Som ni vet testade ju Rönnqvist en ny uppställning i senaste matchen med bara fem forwards, och den kan mycket väl komma att utnyttjas i och med NIinimaas frånvaro.

Dörröppnare i kväll är Joel Lassinantti, junioren som är så välskolad att Erik Granqvist skulle kunna ta lektioner. En nyttig erfarenhet för honom inför hans fortsatta karriär, men vad som hänt med Rautio vete fan.

Kapten Burström, min Betty Ford, börjar enligt laguppställningen som trettonde.

Men den kan vi ju inte lita på alls.

/Johansson

Honey, I´m hooome!

Har du saknat mig?

Nej, förresten, svara inte på det.

Efter två veckor i Norge, där jag trampat saltade gator och död snö, känns det skönt att få något beständigt under fötterna.

Jag har knarkat skidor i två veckors tid - nu får Anders Burström bli min Betty Ford.

Likt Ola höjde jag Mandelanäven när jag passerade över Bergnäsbron. Likt Ola är jag säker på att Luleå Hockey tar sig till semifinal i år.

Varför? Som jag skriver i dagens papperskrönika: Laget har spelat slutspelshockey sedan i september.

Nu tjuvstartade ju AIK och HV 71 redan i går, men jag väljer att bortse från det eftersom jag inte var hemma då. Här är mina spådomar inför slutspelet 2010/2011.

AIK-HV71: HV, fem matcher.

AIK:s seger var överraskande och rolig. Däremot tvivlar jag på att den var ett tecken på något. Att AIK vann i går känns som ett dödsryck i stil med Luleås första seger mot Frölunda för två år sedan.

Att HV tar det här enkelt till slut är det nog ingen som ifrågasätter.

Färjestad-Brynäs: Färjestad, sex matcher.

Brynäs har offensiv talang, inkonsekventa målvakter, tveksam defensiv och en tränare som vill sluta. Färjestad är ett potentiellt finallag. Det borde inte vara några problem för värmlänningarna och kan till och med gå ännu snabbare än sex.

Skellefteå-Linköping: Linköping, sju.

Det känns inte som att Skellefteå gjorde ett kanonval här. De kan mycket väl vinna det här, det kommer att bli jämnt, men de kan också förlora.

Jag tror att Djurgården hade varit ett bättre val.

Hans Särkijärvi vet var han har sitt förra lag, hans mannar har, precis som Luleå, byggt sitt spel på tät defensiv och är redan vana vid att spela slutspelshockey. Skellefteå har dessutom bara visat en kedja hittills - och det räcker inte i ett slutspel, det vet vi.

För första gången går Skellefteå in i ett slutspel som lite halvfavoriter. Klarar man det?

Luleå-Durgården: Luleå, sex.

Jag tror på fullaste allvar att Luleå kommer att ta det här relativt enkelt, fem eller sex matcher. Luleå har spelat slutspelshockey hela säsongen och kommer att bli oerhört svårslagna i det här slutspelet.

Det blir spännande att se hur Luleås boxplay och powerplay nöter ner Djurgården.

Då vet ni hur jag ser på slutspelet. Nu väntar vi knappa två timmar på facit.

/Johansson

Följande dök upp i Bloggens inkorg:

Hej!

Nu är det slutspel igen och då är det än en gång dags för Lulemustaschens medlemmar att visa sitt rätta jag. Vår facebooksida samlar i skrivande stund drygt 250 medlemmar, däribland Kapten Köhler himself. Så här beskriver vi oss själva:

"Lulemustaschen är en grupp totalt hängiven odlandet av slutspelsmustasch så snart det vankas slutspel för laget framför alla andra.

Vi odlar inte bara för att det är snyggt, vi odlar för att vi älskar, för att vi bara måste ha en mustasch när det drar ihop sig och för att vi minns.

Vi minns klassiska mustascher som Kapten Köhler, Veli-Matti och alla mer eller mindre välansade mustascher prytt spelare i Elitseriens enda lag som någon på allvar kan hålla på"

Lägg gärna ut en blänkare om gruppen på bloggen så är vi tacksamma!

/Johan - Chief Agitator, Lulemustaschen

Ni hittar gruppen här. Själv kör jag med mitt vanliga helskägg.

/Johansson

Luleå testade att spela med fem forwards i den senaste matchen. Något som de kan tänka sig att göra även i dag, när den första kvartsfinalen mot Djurgården spelas.

Detta var också något som gårdagens träning visade.

* * *

Mikael Lidhammar lämnade Luleå efter förra årets tunga säsong.

Han landade i allsvenska Bofors - som såg Lidhammar som en ersättare till poängkungarna Patrik Lundh och Jacob Blomqvist.

Nu verkar Bofors ha insett sitt misstag. Och deklarerar tydligt att de inte vill ge Lidhammar något nytt kontrakt.

//Danielsson

Jag surrade också med Jonas Rönnqivst - som är oerhört laddad inför de här första slutspelsmatcherna.

Även han förde ett resonemang kring de spelare som inte har någon rutin från slutspelsmatcher.

Han sa:

- Vi har tydliga roller och alla spelare vet vad de ska göra. Det tror jag är en nyckel till att de inte ska bli nervösa. Om du agerar utfrån ryggmärgen så spelar det ingen roll om det är 10 000 eller 1 000 personer på läktaren.

* * *

På tal om backar. Robin Jonsson ligger som bekant i kontraktsförhandlingar med Luleå Hockey. Nu är det dock fullt fokus på slutspelet - men den skäggige backen försäkrade att han absolut vill stanna i Luleå.

//Danielsson

Jag bloggade tidigare om att jag skulle till Gällivare för att bevaka Lilla VM.

Trots det ser jag i flera bloggkommentarer om att jag och Pelle - som har varit i Oslo - ska lägga ner bloggen.

Det kommer vi inte att göra.

Trots att jag var i Gällivare kunde jag i lördagstidningen avslöja att Luleå Hockey har visat sitt intresse för Johan Larsson. Den allsvenska backen bekräftade att Luleå hade kontaktat honom.

Tänkte bara utveckla mitt resonemang kring denna back. Jag tycker att det är helt rätt och helt logiskt att Luleå har kollat upp honom.

Han har varit riktigt bra den här säsongen och är en back som trivs med pucken.

Men, tyvärr kommer han nog inte att spela i Luleå. Enligt mina uppgifter så är det klart att han spelar i Färjestad kommande säsong.

Ska bli kul att se hur många dagar det tar efter att säsongen har tagit slut för Färjestad, innan de går ut med att de har värvat Johan Larsson.

* * *

Eller hur många dagar det dröjer innan Linköping väljer att offentliggöra värvningen av Pär Arlbrandt.

//Danielsson

Var på träningen i dag. Surrade med flera spelare - varav en var Janne Niinimaa.

Medan han pratade stod stjärnan och tejpade på en bit av en klubba.

- Jag har en extra lång klubba. Den här biten sätter man bara på klubban, men den är för smal. För att den ska sitta bra måste jag tejpa lite.

Niinimaa sa också så här om sin medverkan i morgondagens kvartsfinal:

- Planen är att jag ska spela.

Om sitt knä sa han:

- Det känns fantastiskt bra.

Om knäet känns fantastiskt så är det väl helt säkert att du spelar?

-  Knäet känns bra, det är det enda jag kan säga nu. Planen är att jag ska spela.

Niinimaa resonerade också kring hur han, med SM-guld och hundratals matcher i NHL på meritlistan, kan hjälpa sina mer orutinerade lagkamrater.

Mest med småsaker, enligt honom själv.

Men han menade att det är viktigt att spelarna inte blir övertända.

- Det gäller att vi inte är överladdade. Matcherna gäller mer nu, men jag brukar förbereda mig som vanligt. En av sakerna som jag kan hjälpa till med, är att lägga handen på axeln och säga åt de unga att ta det lite lugnt.

Jag läste i Aftonbladet att du är en av spelarna som Djurgården tänker tackla extra mycket?

- Jag har varit med för länge för att det där ska irritera mig. Det är slutspel nu. Alla tänker tackla alla.

//Danielsson

Den 26 april åkte jag till Coop Arena.
Luleå Hockey hade kallat till presskonferens.

Sportchefen Lars ”Osten” Bergström showade innan presskonferensens start - bland annat genom att dra kavajen över huvudet.
Stämningen var lättsam och bra.

Genom en hissdörr kom ett nyförvärv efter det andra.
Kim Karlsson och Sebastian Meijer, till exempel.

Och Jonas Rönnqvist. Nu var äntligen sportvärldens kanske sämst bevarade hemlighet officiell. ”Rönken” skulle träna Luleå Hockey kommande säsong.
Till sin hjälp skulle han ha Thomas ”Bulan” Berglund och Roger Åkerström.
Och målvakstränaren Daniel Henriksson – som var presskonferensens stora överraskning.

Något timme senare lämnade jag presskonferensen. Jag tänkte på de dystra minerna i omklädningsrummet efter den där tunga förlusten mot Timrå i den sista omgången.
Nu trodde jag att den kommande säsongen skulle bli ungefär likadan.
De skulle missa slutspel.

Jag hade fel.
In i helvete fel.

Jag och Pelle såg elitseriepremiären på plats i Södertälje. De vann. Jag pratade med Pierre Johnsson, bland annat. Som berättade om den tunga brottarträningen, som skulle göra honom i ett speldugligt skick.

Det blev han inte. Förrän flera månader senare.

Två dagar efter premiären såg jag Luleå slå Skellefteå med 5–3 – efter att ha kommit tillbaka efter att ha tappat en 3-0-ledning.

Ytterligare tre dagar senare åkte jag ner och såg Modo-Luleå. Luleå ledde med 2–0 efter den första perioden – trots att de hade tre skott på mål.

Ungefär då började jag ändra min negativa inställning till årets upplaga.
Då började jag tänka, de kan nog gå till slutspel i alla fall.

Men att de skulle komma fyra - det fanns inte i mina tankar. Det var helt främmande.

Under säsongen har jag också bloggat om förluster och dåligt målskytte... och en hel del till.

Men nu är det bara att inse: Jag hade fel.

Luleå är i kvartsfinal och där kommer de att ha en hemmamatch mer än sin motståndare.

Och de kommer att ha en bra chans att gå till semifinal - trots skador på spelare som Janne Niinimaa och Elias Fälth.

Givetvis har många spelare presterat oerhört bra.
Nämnde Fälth har blivit landslagsspelare. Hjalmarsson och Olausson och Arlbrandt likaså.

Minst två av dessa spelare var det ingen som trodde ens skulle vara i närheten av spel i landslaget.
Jag vet att Olausson själv tyckte att det var konstigt att jag skrev en lång text om honom i somras, där sportchef Bergström trodde att han kunde bli landslagsspelare nu när han hade bantat ner sig ett tiotal kilo.

– Det är inte biggest looser vi sysslar med, sa han till någon kvällstidning angående min artikel.

Jonas Rönnqvist och de andra tränarna ska också hyllas för den här fjärdeplatsen.
De hade ett lag som många har fnyst åt och skrattat åt. Ett lag som alla experter – nästan – trodde skulle knipa någon av de fyra sista platserna i serien.

Nu ser vi fram emot slutspelet.

Själv ska jag ladda med en helg i Gällivare. Lilla VM står på schemat.

Heja.

Edit: Det gick för fort direkt efter slutsignalen där.  Jag menade att Luleå kom tillbaka efter att ha tappat en 3-0-ledning mot Skellefteå i den andra matchen.

//Danielsson

Straffseger mot Modo.

Efter att Anders Nilsson hållt nollan - ännu en gång.

Den store målvaktsbjässen fortsätter att imponerad och tyvärr är han förlorad för Luleå Hockey till nästa säsong. Någonting annat finns inte.

Inte efter den här säsongen.

Tack vare straffsegern har Luleå Hockey nu säkrat den där fjärdeplatsen.

Och får hemmaplansfördel i slutspelet.

Och har en helt klart hygglig chans att nå semifinal.

Det är galet imponerande. Inte minst med tanke på att precis alla trodde att Luleå skulle få slåss för att undvika kvalserien.

- Det bästa med den här kvällen var dock att vi fixade fjärdeplatsen. Hemmaplan i en eventuell avgörande match har stor betydelse, större än vad många tror, sa Anders Nilsson efter den sköna segern.

//Danielsson

Nu har Elias Fälth fått sitt besked.

Till kollega Olsson sa han precis:

- Jag räknar med fyra-sex veckor. Det är klart att om vi går långt i slutspelet finns det en chans att jag kan vara med.

* * *

I Fälths och Niinimaas frånvaro har Philip Kemi och Oskar Nilsson kallats upp.

Matchen mot Modo blir hur som helst viktig i kampen om fjärdeplatsen.

//Danielsson

Luleå fortsätter att vinna - om än efter straffar, den här gången.

Laget har verkligen imponerat efter det senaste landslagsuppehållet och nu känns den där åtråvärda fjärdeplatsen faktiskt väldigt nära.

Men.

Det finns en del saker som talar emot Luleå i kampen om hemmaplansfördel i slutspelet. Skadorna.

Janne Niinimaa är redan borta och mot AIK gick landslagsmeriterade backen Elias Fälth sönder.

- Det är rent ut sagt ett helvete vad ont det gör, jag tror att säsongen kan vara över, sa han till Jim Baas, som var NSD:s utsände på matchen.

Dessutom fick lagkapten Burström rejält ont efter en tackling i den tredje perioden.

Mer om detta i morgondagens NSD, så klart.

//Danielsson

Pratade tidigare i dag med Linköpings klubbdirektör Mike Helber om uppgifterna att Arlbrandt är klar för klubben.

Han sa:

- Jag trodde att han var klar för HV71.

Sedan skrattade han. Och hänvisade istället till sportchefen Johan Hemlin.

//Danielsson

Expressen avslöjar på nätet att Pär Arlbrandt är klar för Linköping.

En riktig bomb.

Det har länge funnits säkra uppgifter på att Arlbrandt lämnar Luleå efter den här säsongen.

Enligt mindre säkra rykten vill han och hans tjej närmare familjen i södra Sverige.

Men om han nu är klar för Linköping så är det så klart inget annat än just en bomb.

Varför?

För att det är en av Luleås största rivaler just nu. I kampen om hemmaplansfördel i slutspelet och därigenom ytterligare inkomster.

Sedan, om det stämmer... Hur reagerar Arlbrandt på att möta Linköping i en eventuell kvartsfinal?

//Danielsson

Match i Stockholm igen.

David Rautio får vakta målet - och jag tycker att det är helt rätt.

Anders Nilsson är min självklara etta och verkar vara det även för tränare Rönnqvist.

Men att Rautio får en match i kroppen inför slutspelet är bara bra. Då har han bättre förutsättningar att prestera om det skulle hända något med Nilsson i slutspelet.

Och jag är övertygad om att Nilsson inte tar det här som en petning. Han inser nog också att han är etta just nu.

//Danielsson