Yes there were times, I´m sure you knew, when I bit more, more than I could chew.

Nu börjar vi.

Johan Håkansson och Pelle Johansson.

Hockeybloggandes i full frihet.

Vi kommer inte att vara först med spelarrykten.

Vi kommer inte att vara först med vilken färg spelarna har på skridskorna.

Vi kommer inte att vara först med vilken dagens de serverar i restaurangen på arenan.

Men vi kommer mest troligt att vara först med våra egna åsikter.

Det är ingen hemlighet att Luleå Hockey berör Norrbottens invånare som inget annat lag någonsin har gjort tidigare.

Det ska vi också göra.

/Håkansson och Johansson

Det har gått nästan fyra år sedan jag och den förre krönikören, Krönikören, skrev det allra första inlägget i Bloggen. Det har runnit en del vatten under Bergnäsbron sedan dess men jag har aldrig haft en tråkig dag.

Tack vare er läsare.

Ni har skällt, grinat, gapat, applåderat, jublat och klappat oss på axeln. Men ni har aldrig någonsin varit apatiska och för det tackar jag er.

Det har varit ett sant nöje att ha er med på resan.

Som ni kanske vet har det skett en hel del förändringar här på NSD-sporten. Sportchef – vår, inte Luleås – Lindvall lämnar sporten för under ett år att testa sina vingar i den nya, vackra värld som kallas webbjournalistik.

Division I-oraklet Jimmy Stålnacke tar hans plats här på sportredax och då vore det ju direkt idiotiskt av oss att inte ge honom det utrymme han förtjänar och samtidigt samla allt hockeybloggande under samma tak.

Jag? Jag förtjänar mindre utrymme.

Det finns ett problem med att krönikören följer ett enda lag så nära som jag – och Håkansson före mig – gjort under de här fyra åren. Alla de andra sporterna blir lidande. Det är i stort sett den enda anledningen till att jag tar ett steg tillbaka nu. För det har varit ett sant nöje, tro inget annat.

Jag hoppas att vi ses i framtiden, kanske på en annan blogg där jag orerar lite friare, om lite andra saker – och, naturligtvis, om Luleå Hockey. Jag vill fortsätta ha den här kontakten med er läsare.

Fram tills dess finns jag på twitter, @BattlinBilly, och på min mejl pelle.johansson@nsd.se.

På återseende.

/Johansson

EDIT: Jag ser att det råder viss förvirring i kommentarsfältet. Naturligtvis lägger vi inte ner hockeybloggandet. Det var det dummaste jag hört. Precis som ni påpekar finns det inget som slår intresset för våra norrbottniska hockeylag.

Jag kommer att fortsätta skriva om Luleå Hockey - och all annan  norrbottnisk idrott - i eget majestät på en ny blogg som förhoppningsvis är up and running inom kort. Och när jag säger "kort" menar jag typ i morgon.

Den här bloggen lämnar jag däremot över med varm hand till Stålis och unge herr Danielsson. Den får kanske en lite nyare kostym, troligtvis en lite annan - och tydligare - inriktning och kommer att innehålla allt som grabbarna kommer över i sin jakt på hockeynyheter.

OK? Inga konstigheter? Tack och hej.

Ett pressmeddelande ramlade precis ner i mailkorgen. Varför? Det har gjorts ändringar i elitseriens spelschema.

Och det är två av Luleå Hockeys matcher mot Timrå som "har bytt plats med varandra".

Så här står det vidare i mailet från hockeyligan:

"Följande två matcher har bytt plats med varandra, där den senare även fått en ny starttid:

Tisdag 30 oktober LHF-TIK klockan 19:00, ändras till TIK-LHF klockan 19:00.
Lördag 1 december TIK-LHF klockan 18:30, ändras till LHF-TIK klockan 16:00."

//Danielsson

Tillsammans med sportchef Lindvall åkte jag tidigare i dag till Arcushallen.

Anledningen: Vi skulle kolla hur LF Baskets nya jänkare Rod Wilmont skötte sig.

Lindvall nickade belåtet medan jag tog den 193 centimeter långe guarden åt sidan.

Efter en stund började vi prata golf.

- Jag har spelat golf sedan jag var tre år. Min mamma är en scratchspelare och jag har två  i handicap, säger Wilmont vars pappa för övrigt har spelat i NFL.

Då berättade jag att jag tror att Niklas Olausson (förlåt Lukas Kilström eller någon annan golfare, om jag hade fel) är bäst i Luleå Hockey.

– Då kan vi tävla, avbryter Wilmont.  

Jaså?

– Ja. Jag slår långt och rakt, varje gång. Jag är en grym puttare. Jag har spelat mycket golf eftersom jag växte upp i Florida, där kan man spela året om.

Så. Niklas Olausson... Om du läser det här - vågar du anta utmaningen?

//Danielsson

Zug. Schweiz. Europa.

Säg så här: Inte var det riktigt den här utvecklingen vi hade hoppats på för the Övertorneå connection efter säsongen 2008/2009.

Johan Harju i Brynäs ska försöka sänka Luleå Hockey i elitserien.

Linus Omark i EV Zug ska försöka sänka Luleå Hockey i ET-slutspelet.

Jag twittrade om att Zug var karriärsmässigt illa för Omark men bra ekonomiskt, han såg det och tände naturligtvis - han gör det ibland, jag gillar det - till.

Antagligen för att jag fick det att framstå som att han valde Schweiz för pengarna, men det jag menade var väl snarare det här:

Ni skulle ju bli våra nästa NHL-stjärnor, pojkar...

Nu blev det aldrig så. Omark har varit less på att det inte löst sig med ett annat NHL-lag - en del naturligtvis beroende på lockouten, en del beroende på att han inte är så jäkla eftertraktad - och han har längtat efter att hitta ett lag att spela med.

Han har tackat nej till flera anbud, antagligen från mindre attraktiva KHL-, elitserie- och europeiska klubbar och hela tiden trott att det ska lösa sig.

Nu blev det så, men jag kommer inte ifrån det faktum att det här inte känns som en optimal lösning - även om Omark själv hävdar att "karriärmässigt var det de bästa för mig. Spela mkt och leda ett lag till framgång".

I sak har ju både jag och Omark rätt. Just här, just nu - inget spel i NHL pga lockout, inget spel i elitserien pga gentlemens agreement, inget spel i KHL pga fel bud från fel lag - var detta troligtvis i alla fall ett av de bästa alternativen som fanns för Omark.

Men det var knappast det här han drömde om i våras - eller efter kvartsfinalserien mot Frölunda 2009.

/Johansson

Kul. Här kommer han in från semestern och hatar allt. Idioten. Dumjäveln.

Det var inte så jag menade.

Eller jo, det var det. Men det var inte allt jag menade.

Luleå Hockey i år är ett bättre lag än i fjol. Men inte för att man skaffat ett bättre powerplay eller utvecklat sitt spelsystem så till den milda grad att det kommer att slå knock på alla motståndare.

Det handlar istället om det här.

Ut: Johan Harju.

In: Linus Klasen.

Harju passade pissilla in i Rönnqvists spel. Det gav honom taskig självkänsla och, i förlängningen, en plats på läktaren. Linus Klasen kan i värsta fall få samma eländiga utveckling, men är fortfarande en spelare med fler strängar på sin lyra än Harju. I värsta fall gör han lika många poäng som Övertorneåsonen, i bästa fall vinner han poängligan.

Ut: Simon Hjalmarsson.

In: Cam Abbott.

Det var inte optimalt att tappa Simon Hjalmarsson. Vi vet inte hur Cam kommer att reagera på riktigt spel. Men vi vet att Cam har sett jäkligt bra ut, vi vet att Chris trivs bättre med honom än med någon annan, vi vet att han - om han håller - är en både fartigare, spetsigare och mer komplett spelare än Hjalmarsson. Dessutom gör han sin bror bättre än vad Hjalmarsson gjorde.

Ut: Sebastian Enterfeldt.

In: Niklas Fogström.

Sebastian Enterfeldt var bra. Riktigt bra. Men han fick inte den poängmässiga utvecklingen som jag - och tränare Rönnqvist - hoppats på efter sin inledande säsong. Med tanke på vad han verkligen levererade i reda siffror finns det inget som talar för att inte Fogström ska kunna ersätta honom relativt rakt av.

Ut: Ville Viitaluoma.

In: Kim Hirschovits.

Viitaluoma kom inte in i något som helst spel. Skicklig var han, det syntes faktiskt på försäsongen, men förtvivlat långsam och allt mer nöjd med att spela 0-0 ju längre säsongen pågick. Inget talar för att Hirschovits - trots påstådda attitydsproblem under karriären - ska gå samma öde till mötes. Framför allt har han en skridskoåkning som Viitaluoma aldrig hade.

Ut: Mattias Persson.

In: Anton Hedman.

Intressant matchup. Vid första anblicken kan det se jämnt ut, men med tanke på att Hedman - efter att ha börjat bra där - lär få förtroendet med Abbottarna lär han göra fler poäng än Perssons 6+8. Dessutom tillför Hedman fler intressanta egenskaper och vinner kampen ganska enkelt till slut.

Ut: Sebastian Meijer.

In: Karl Fabricius.

Inte ett ont ord om Sebbe Meijer kommer över mina läppar, men: Bättre än K-Fab? Nej, det är han inte. På försäsongen har Avans stolthet till och med börjat göra mål, fortsätter han med det blir hans återkomst riktigt intressant.

Ut: Kim Karlsson, Konstantin Komarek.

In: Linus Persson, Jens Jakobs,

Att kalla Linus Persson och Jens Jakobs för komplementsspelare är lite orättvist, någon av dem - Persson, troligtvis - kan lika gärna stå för ett jättegenombrott i vinter. I den här pedagogiska sammanställningen får de dock hänga med på ett hörn bara för att jämförelsen mellan försvunna och tillkomna forwards ska bli extra tydlig.

Lägg därtill att Niklas Olausson är hel och ser ut att vara bättre än i fjol, Toni Koivisto är mer bekväm och inkörd i sin roll tillsammans med honom, att Pavel Skrbek är en mer komplett spelare än Niklas Wallin - i hans fjolårsform, ska tilläggas - och att Mannberg och Berglund fått ett års träning till i kroppen.

Bredden på backsidan ser finfin ut, rollerna verkar ganska klara och ja, det enda som egentligen saknas är väl en solklar referenspunkt på blålinjen i numerärt överläge.

Därmed inte sagt att saker inte kan gå åt helvete.

Men i såna fall inte spelarmaterialets fel. Om Luleå vann serien med fjolårets trupp ska man definitivt kunna göra det med den här också.

/Johansson

Jag har varit en sväng till jäähalli i dag, för att riva av ett par jobb till hockeybilagan som kommer strax innan seriestart. Som vanligt, alltså.

Där satt jag och pratade med lite folk när plötsligt dopningspolisen dök upp. Linus Klasen, K-Fab, Anton Hedman och Jonas Berglund fick kissa i koppen och det var generellt glada miner.

Mindre glada miner var det den enda gång som jag fått genomgå ett dopningsprov. Det var när vi som avslutat våra riktiga karriärer idkade tupperwareparty i division II med Svarta Braxen som testpatrullen kom förbi Pontushallen under den tidiga hösten.

En av mina dåvarande lagkamrater hade, efter säsongen innan, varit en sväng till sydost-Asien. Där hade han rökt både det ena och det andra och som Wikipedia upplyser oss om kan THC lagras under flera månaders tid i kroppens fettvävnader.

Han var oerhört nervös när han skulle kissa, han var oerhört nervös när dopningspolisen åkte iväg med provet, han var oerhört nervös medan han väntade på svaret.

När svaret kom? Då blev han oerhört lättad. Inget utslag.

Jag har svårt att se att känslorna är lika översvallande i Luleås omklädningsrum.

/Johansson

Marcus Fagerudd blev ju allas favorit i fjol när han öste in poäng i juniorlaget.

Eller ja, jag säger alla. Men Jonas Rönnqvist tyckte annorlunda.

Så Fagerudd fick inget förtroende från a-lagets tränartrio, ingen speltid och packade trunken för att flytta - till GET-liganykomlingen Tönsberg Vikings. 

Där berättar NSD-sportens gode vän, tillika succétränaren, Andreas Toft att Fagerudd går som tåget.

I helgen var det träningsmatch mot Vålerenga och Tönsberg vann med 6-3 - en assist av Fagerudd - till tränaren Espen Knutsens stora förtret. Vålerengaspelarna hade planerat inkilning och fest, bokat hotell och hela baletten.

Av det blev inget.

"Shampo" skrek in sina spelare i bussen, bokade av de tio dubbelrummen och körde raka spåret hem till Oslo.

/Johansson

Fem snabba veckor senare. Fan, här sitter man...

Luleå Hockey är the talk of Europe. Fem raka segrar i den där försäsongsturneringen är fina fisken oavsett hur man vrider och vänder på det. Nu har ju inte Luleå mött Berlin - mästare 2010 och fyra raka segrar i gruppen - ännu men det ska vi naturligtvis inte hänga upp oss på.

För ni, vi och alla andra struntar ju ärligt talat i hur det går i den där turneringen.

Det vi är nyfikna på är ju vad vi kan lära oss av de enskilda matcherna. Inför seriestarten, och framför allt inför slutspelet.

Hösten är ju förändringens tid. När Karl "Jag vet inte var jag ska spela men det blir inte Luleå i alla fall" Fabricius öser in mål, när Sveriges tråkigaste lag är Europas roligaste, är det viktigt att komma ihåg att vissa saker är eviga.

Resultaten på försäsongen är värda marginellt mer än innehållet i en genomsnittlig gödselstack.

Om vi för en stund lämnar det positiva - att Luleå är ett bredare lag, ett lag som klarar fler arbetsuppgifter, som kan vinna matcher på fler sätt än i fjol - så finns det tre saker som oroar mig.

För det första: Skomakare, bliv vid din läst.

När och om Luleå ska läxa upp motståndarna är det inte bröderna Abbott eller Pavel Skrbek som ska göra det. Det är inte deras uppgift. När bröderna Abbott fick sina hjärnsläpp mot Salzburg satt jag och skakade på huvudet - och det var inte på grund av det allmänna moraliska förfallet inom idrotten.

Efter fjolårets slutspelsdebacle kan vem som helst se behovet av tuffare och mer fysiska spelare. Luleå värvade också ett antal sådana - Fredrik Svensson, Anton Hedman, Robin Jacobsson - under våren och sommaren.

Anledningen till att de värvades var inte, repeterar inte, att de ska stå i bakgrunden och lite lojt skära grönsakerna till knogmackan.

Au contraire. Så fort Anton Hedman ser att Cam svartnar i ögonen ska han kasta undan kanadensaren och själv ge sig in i händelsernas centrum. Han är inte där för att tvillingarna inte kan ta hand om sig själva - han är där för att de inte ska behöva dra på sig matchstraff och avstängningar.

För det andra: Hur blev det med det där spelet i numerärt överläge?

Det ska erkännas, jag har inte sett samtliga Luleås powerplay under försäsongen. Men jag har sett ett par och det har inte varit vackert. Luleå har problem med att ta sig in i motståndarzonen och man har problem när man väl krånglat sig dit.

Den enskilt viktigaste förändringen i Luleås spel skulle vara ett fungerande powerplay. Hade det funnnits i fjol hade laget vunnit serien med 15-20 poängs marginal, samma sak gäller i år. Med all offensiv talang som ryms i truppen just nu finns alla förutsättningar för att klara av att bygga vettiga formationer, kreativa lösningar och snabba spel.

Då kan jag inte förstå varför Pavel Skrbek ska stå på blålinjen och bromsa upp allt.

Jättetjecken äger sitt existensberättigande, särskilt när man vet hur Jonas Rönnqvist vill att hans backar ska spela. I egen zon har han varit en kraft att räkna med så här långt och han har faktiskt ett helt okej förstapass ur egen zon. Men i powerplay fryser han ofta spelet - det var samma visa i Skellefteå - och han blir ofta stillastående medan han letar passningsvägar. Jag ser inte varför han ska få fortsätta med det. Särskilt när det finns lösningar i truppen - jag tänker på Gunnarsson - som är betydligt rappare i både tanke och utförande.

För det tredje: När vaknar stjärnorna?

Linus Klasen och Kim Hirschovits var rätt bra i går, men det var väl också första gången? Jag ska inte sitta och gapa om att de inte öser in poäng på försäsongen - det rör mig inte i ryggen - men det är en smula oroande att höra hur otränad och otajmad Klasen sett ut sedan han kom upp.

Både han och - i viss mån - Hirschovits är humörspelare, klarar de av att hålla det humöret uppe under Rönnqvists stundtals rätt barska översyn?

Det här är spelarna som ska bära laget, de har värvats för att skotta in poäng. Att de inte gör det just nu är ingen katastrof - inte som de andra kedjorna spelat - men det är ett litet frågetecken som vi måste hålla ögonen på i framtiden.

Så, då var surjävlagubben tillbaka. Har ni saknat mig?

/Johansson

Kollega Johansson har haft det i åtta veckor redan.

Eller nåt sådant.

Och jag har det nu. Semester, alltså.

Därför kommer den här bloggen inte att uppdateras på ett par veckor - om inte något sensationellt händer, det vill säga.

Men vill ni veta allt om Luleå Hockeys match i kväll, då ska ni istället läsa Stålnackes texter och blogginlägg.

Jag räknar kallt med att han är i Haparanda i kväll.

//Danielsson

Om någon undrar hur långa kontrakt som Fredrik Svensson och Karl Fabricius har skrivit på är, så har jag svaret här.

Det är, så klart, ettårskontrakt i båda fallen.

Pratade precis med sportchefen Lars "Osten" Bergström

På frågan om han nu sitter lugn i båten eller om han fortfarande följer vad som finns på marknaden, svarade "Osten":

– Man måste alltid ha beredskap, saker och ting kan snabbt förändras. Men vi har tyckt att vi hade en bra trupp redan innan de här två sajningarna. Nu tycker jag att vi har en riktigt, riktigt fullödig besättning. Vi har spets, vi har skicklighet, vi har kraft och vi har djup i laget. Sedan har vi en bra mix av ungdom och erfarenhet. Vi är redo att ta oss an en intressant säsong, säger Lars ”Osten” Bergström.

Om den breda truppen säger han:

– De senaste säsongerna har vi snittat tio backar och 19 forwards. Då har några kanske inte spelat så mycket, men man får skador och så där. Vi är det lag som har haft överlägset flest hjärnskakningar. Det känns bra att ha den här truppen. När du gör ett lagbygge måste du försöka ha med alla ingredienser, för att totalen ska blir bra. Det känns som att vi har fått de nu med de här två sista spelarna.

Kan vi räkna bort Niclas Wallin helt i och med värvningen av Fredrik Svensson?

– Som vi sagt pekar allt på att det blir så, men definitivt svar får man invänta och se. Han är sjukskriven och kommer inte att gå på is med oss.

//Danielsson

Se där, ja.

Luleå Hockey fortsätter att värva in spelare som har varit i klubben tidigare. Nu har även Avans stolthet (sorry kollega Johansson...) Karl Fabricius skrivit på för Luleå.

Även det en hyfsat oväntad värvning.

Det har gått rykten om en comeback för "Fabbe", men det har förnekats från olika håll.

Men det är ändå kul att den förre landslagsstjärnan är tillbaka. Han är inte bara en publikfavorit - för oss i media är han också riktigt bra att göra med.

Tror Asplöven jublar en del över detta, också.

För det är inte bara på backsidan som det är trångt i Luleå Hockey just nu.

Fabricius tränar med Luleå Hockey redan i dag.

Fredrik Svensson gör det i morgon, om jag har förstått saken rätt.

//Danielsson

Jag vaknar betydligt tidigare än vanligt. Plötsligt dimper ett pressmeddelande ner i mailkorgen.

Luleå Hockey har värvat - Fredrik Svensson, 37.

Hoppla.

Det trodde jag inte, av flera anledningar.

Den främsta är det nu blir oerhört trångt på backsidan.

Tio backar står under kontrakt - varav Dean Kukan och Marcus Oskarsson är två av dessa.

Om man säger att Lukas Kilström, med 128 elitseriematcher och ett JVM under bältet, och Daniel Gunnarsson, som visserligen bara gör sin andra elitseriesäsong men som redan har hunnit näta i Tre Kronor, är rutinerade backar så har Luleå Hockey åtta stycken rutinerade backar.

Det är ganska mycket.

Någon kommer att vara missnöjd med sin speltid i vinter - var så säker.

Lägg därtill att Luleå Hockey har sagt att de kan tänka sig att använda fyra eller rent av fem forwards i powerplay...

* * *

Med tio backar så räknar jag inte in Niclas Wallin. Värvningen av 37-årige Svensson bara måste betyda en sak. Samma sak som Wallin själv tidigare har antytt - att det inte blir mer spel.

* * *

Inget ont om Fredrik Svensson dock. Många fans har nu redan nu hunnit bli lite nostalgiska.

Jag funderar mest på om sportchef Lindvall kommer att riva av sin gamla klassiker nu.

Den som han körde med Svensson under dennes förra sejour i Luleå Hockey.

Då fick Fredrik Svensson nämligen delge sina bästa tips om hur man vinner ett slagsmål.

Min gissning är att det inte kommer att så.

//Danielsson 

Som ni kanske eller kanske inte vet har jag en svaghet för målvakter fostrade i Avans SK.

Nu har my man Jesper Sannerborg kommit hem från träningslägret i Kalifornien, Valencia för att vara exakt, och han gjorde rätt bra ifrån sig.

Med sig hem fick han nämligen ett kontrakt som han kommer att underteckna senast nästa vecka. Sedan blir det spel i Valencia Flyers i WSHL - en juniorliga - under kommande säsong.

Så vilken klass håller ligan? Jesper själv hävdar att den är helt okej.

Det finns inget beständigt. Nu har förbundet hållit på och ändrat igen.

– Beslutet är fattat i förbundets elitkommitté, säger Peter Forsberg, ordförande i Svenska ishockeyförbundets elitkommitté, till Svenska Dagbladet.

– Vi är villiga att prova och vi kan ju inte införa nya mått på rinkarna och sedan gå tillbaka till de gamla måtten. Så det här gäller under hela säsongen.

Från början var det ju tänkt att det här bara skulle gälla under försäsongen, men nu blir det alltså en beständig förändring under hela säsongen.

Inte för att jag tror att det kommer att bli en så stor förändring till det offensivare bara för att man flyttar bak förlängda mållinjen, men tanken är ju i alla fall god. Unge herr Danielsson pratade med "Hento" om just det här i dag och målvaktstränaren var inne på samma spår.

Om jag förstått det rätt - jag refererar till deras samtal - hävdade Henriksson att det svåraste som finns för en målvakt är att befinna sig med pucken bakom mål.

Just det momentet skapar också många offensiva chanser i egen zon - så varför krympa de ytorna och i realiteten göra så att målvakterna håller sig inne i kassen?

– Rent spontant tycker jag det hade varit en bättre grej att flytta ut blålinjen. Området bakom mål är det svårt att försvara sig i, för backar och målvakt. Om pucken är bakom mål där så kommer det bli mindre yta där, sa "Hento".

Och han har ju i viss mån rätt. Man skulle kunnat göra som i NHL, flytta ut blålinjen mot mitten, men å andra sidan: Med våra breda rinkar - vilket jäkla hav det blir i offensiv zon då.

Vad tycker ni?

Och, framför allt: Finns det någon smart rackare där ute som har en ren regeländring på lager som ger oss en offensivare hockey, någon som vi inte tänkt på tidigare alltså?

En helt annan sida av myntet är den jag pratade med ettanoraklet Stålnacke om. Den här regeländringen införs i elitserien och allsvenskan - men inte i ettan. I kvalserien till allsvenskan lär den dock användas och det kommer ju inte att hjälpa de ovana ettanklubbar som aspirerar på att klättra i seriesystemet.

Är det rättvist? Nja...

/Johansson

Det finns ju en svensk tradition av att rikta hjälp mot vårt östra broderland. Eller inte.

Micke Lindholm avhandlade det där med Christian Ruuttu redan i finalserien 1996, jag ska inte gå in på det nu.

Men låt oss ändå prata lite om det där eventuella samarbetet mellan Luleå Hockey och nyblivna allsvenska klubben Asplöven.

För det första: Det är naturligtvis jätteroligt att Asplöven tagit klivet upp till slut. Det är viktigt för länets hockey att ha samtliga trappsteg, precis som "Osten" tidigare sagt.

Men inte fasen är det så stor hjälp som Luleå kan skicka till Torneälvens strand.

Visst. Berglund, Mannberg, Kukan, Oskarsson... Men de där spelarna är inte killar som går in i ett allsvenskt bottenlag och bär någon av de två första femmorna.

Så pass bra är ändå allsvenskan.

Asplöven har i praktiken redan fyllt sina två nedersta femmor. I de två översta kommer klubben att vara tvungna att fylla på med producerande spelare. I ett allsvenskt topplag hade Mannberg eller Berglund kunna komma in i en tredjekedja och ändå få spela med tillräckligt bra spelare för att kunna producera. I Asplöven finns inte den möjligheten.

Dessutom vill Luleå troligtvis behålla hela sin trupp under åtminstone försäsongen, för att se vart spelarna tar vägen i utvecklingen.

Nej, det kommer itne att komma särskilt mycket hjälp från Luleås sida. Inte för att inte viljan finns - utan för att det helt enkelt är otajmat.

Däremot ska tydligen lagen - enligt uppgifter till Stålnacke, som brukar ha rätt - spela säsongens första träningsmatch 8 augusti. Det är nog den hjälp som Asplöven kan hoppas på, att få folk till ladan och tjäna en liten slant.

Tyvärr.

/Johansson

Lite småsköna rykten gör gällande att tvillingarna Abbotts - eller åtminstone Cams - införskaffande av svenskt medborgarskap går i expressfart.

Detta skulle, enligt ryktena, medföra att luleå nu är och hugger på diverse trevliga nordamerikanska poängbackar från AHL.

Så är, tyvärr, inte riktigt fallet.

- Det var mer än vad jag visste, sa Cam när jag pratade med honom, och tillade:

- Det där har gått lite på sparlåga nu under sommaren, jag får i såna fall ta tag i det när jag kommer till Luleå.

Han och Chris landar i slutet av juli. Just nu kör de stenhårt med fyspass morgon, ispass före lunch - tillsammans med lite lösa exil-Sarnianer från AHL och Europa samt några lokala juniorer - och ett gympass efter lunch.

- Det känns bara bra, kroppen känns bra och huvudet fungerar som det ska. Jag hoppas att jag kan få lämna det här eländet bakom mig, säger Cam.

/Johansson

Vid midnatt är det deadline för Linus Omark. Senast då måste den förre Luleå Hockey-stjärnan tacka ja eller nej till det qualifying offer han har fått av Edmonton Oliers.

Tidigare i dag frågade jag Omark hur han ska göra. Svaret blev:

- Vi får se, jag vet inte hur det blir. Jag ska prata med min agent nu i dag, sedan får vi se.

Vad vill du?

- Jag vill spela i NHL, det är målet. 

Även om Omark nobbar kontraktsförslaget från Edmonton så har klubben kvar rättigheterna till norrbottningen.

Omark igen:

- Det har funnits några klubbar i NHL som har varit intresserade. Sen är det upp till Edmonton att lösa allt med den andra klubben.

När jag, för någon vecka sedan, pratade med Omarks nordamerikanska agent fick jag höra att alternativen för Omark var dessa:

* Skriva på.

* Förhandla fram ett annat erbjudande.

* Eller få till en trejd med en annan NHL-klubb.

Var tror ni läsare att Omark hamnar? Europa eller NHL?

//Danielsson

Den rutinerade backen Erik Andersson har kontrakt med Linköping i ytterligare två säsonger.

Men det är inte säkert att 30-åringen blir kvar i Linköping kontraktstiden ut.

Enligt uppgifter till NSD är Erik Andersson ute på marknaden och därmed tillgänglig för eventuella klubbar som vill värva honom.

Uppgifter som bekräftas av Linköpings sportchef Johan Hemlin.

– Det är helt i sin ordning att Erik Andersson pratar med andra klubbar, säger Hemlin till NSD.

Jag fick tidigare i dag ett tips om att Luleå Hockey nu är och hugger på den 181 centimeter långe och 81 kilo tunge backen.

När jag frågade Erik Andersson själv om Luleå är intresserade av honom, blev svaret:

– Jag har kontrakt med Linköping, förutom det så är det inte så mycket att kommentera. Övriga saker kan du ta med min agent Pontus Norén, säger Andersson.

Agenten Pontus Norén, på A.M.A Sports Agency:

– Jag vill inte kommentera någonting som har med Erik Andersson att göra. 

Luleås sportchef Lars "Osten" Bergström säger att de tittar på vad som finns på marknaden.

- Vi tycker vi har en riktigt, riktigt bra trupp. Vi känner oss väldigt nöjda, men ändå så följer vi vad som rör sig på spelarmarknaden. Skulle det vara nåt som vi tycker är intressant för oss och det ges utrymme i vår budget, då är det möjligt att vi agerar. Men vi jagar inte eller stressar inte några spelare just nu, säger "Osten".

Jag har hört att ni är intresserade av Erik Andersson?

- Han har varit ute på marknaden ganska länge och vi har blivit erbjudna honom för ett ganska långt tag sen. Men vi har tills nu hållit oss väldigt passiva där.

Och det kommer ni att fortsätta med?

- Ja, vi har inte agerat fram tills nu i alla fall. Han har funnits på marknaden, men vi har inte agerat.

Då har vi svaret där. Det blir ingen Erik Andersson i Luleå Hockey kommande säsong.

//Danielsson

Det är ju, som pigga läsare kommenterat tidigare, dags för NHL och NHLPA (spelarfacket där borta) att förhandla fram ett nytt kollektivavtal för de kommande säsongerna.

De förhandlingarna är redan inledda, även om det finns vissa frågetecken tyder ingenting på att det kommer att bli strejk/lockout i år.

Efter den senaste vändan 2004/2005 tappade klubbarna stora marknadsandelar till de andra sporterna i USA och allt tyder på att organisationen NHL kommer att göra allt för att undvika samma situation den här gången - inte minst efter ett år där man skapade lite hysteri på den viktiga västkustmarknaden i Los Angeles.

Förvänta er alltså inte att något liknande händer i år - i värsta fall kan vi få se en smått förkortad säsong borta i NHL, men att den skulle ställas in helt och hållet finns inte på någon karta.

/Johansson

God kväll. Det inkom en fråga i föregående kommentarsfält och den var rätt intressant.

Hur ser truppen egentligen ut, rent lönemässigt, jämfört med i fjol?

Jag har tagit fram min allra finaste grafritande miniräknare från Midskogsskolans naturvetenskapliga linje och dammat av kunskaperna som Ulf Dedering (har ni någonsin hört ett namn som på samma sätt andas matematiklärare?) försökte stampa in i mig.

Låt oss kolla lite på det. Ha i åtanke att jag bara spånar fritt här, jag sitter inte på något slags facit.

BACKAR

Försvunna: Elias Fälth, Topi Jaakola, Niklas Wallin.

Nya: Pavel Skrbek, Dean Kukan, Robin Jacobsson.

Kommentar: Lönemässigt tillhörde Elias Fälth underklassen, Topi Jaakola medelklass och Wallin överklass. Skrbek tillhör överklassen men både Kukan och Jacobsson får anses tillhöra underklassen. Wallin ger sin lön till Skrbek men Kukan/Jacobsson tar inte upp hela utrymmet som skapades av Jaakola/Fälth.

Slutsats: Ett litet plus. Säg hundra tuss/månad.

CENTRAR

Försvunna: Sebastian Enterfeldt, Ville Viitaluoma.

Nya: Kim Hirschovits, Niklas Fogström.

Kommentar: Viitaluoma hade en hyfsad hög lön, Enterfeldt en hyfsat låg. Samma sak borde gälla Fogström/Hirschovits.

Slutsats: Jämnt skägg.

FORWARDS

Försvunna: Damien Fleury, Johan Harju, Simon Hjalmarsson, Kim Karlsson, Konstantin Komarek, Sebastian Meijer, Mattias Persson.

Nya: Anton Hedman, Jens Jakobs, Linus Klasen, Linus Persson.

Kommentar: Låt oss för enkelhetens skull säja att Harju och Klasen tar ut varandra. Damien Fleury och Mattias Persson borde tillhört medelklassen i fjol, samma sak borde gälla Jens Jakobs och Linus Persson i år. Simon Hjalmarsson hade sitt tvåårskontrakt, jag kan tänka mig att han fick lite mer betalt för sitt sista år än vad Anton Hedman får för sitt första. Kim Karlsson, Sebbe Meijer och Komarek var låglönespelare, men de är ändå försvunna nu och tillsammans kanske deras löner tillför drygt hundra tuss i månaden till lönebudgeten.

Slutsats: Ett litet plus. Säg hundra tusen här också.

Totalt, alltså, en lite billigare trupp. Eller? Vi ska inte glömma bort kontraktsförlängningarna och de naturliga lönestegringarna för spelare med flerårskontrakt. Olaussons förlängning kostade en del, upp emot 100 000 i månaden. Chris Abbott förlängde också och fick troligtvis mer betalt, men det man förlorar på gungorna tar man igen på karusellerna eftersom Cam troligtvis fick gå ner i lön med sin förlängning.

Ett koppel nya juniorer har tillkommit. De kostar, men inte mycket. Rautio, Koivisto, Berglund och Mannberg har också förlängt och förmodligen fått små - eller i vissa fall, lite större - löneökningar. Säg att alla de tillsammans äter upp 100 000 per månad.

I grunden alltså ungefär samma lönekostnad som i fjol, har jag räknat helt galet har vi ju alltid en buffert i de femhundra tusen - på en höft, det var inga miljonsummor, tro mig - som Luleå fick av Amur Chabarovsk för Topi Jaakola.

Inga jättepengar sparade, alltså, jämfört med i fjol, men det är egentligen inget problem. Spelarbudgeten ska ju höjas och så länge inte årets spelare kostar jättemycket mer än fjolårets så finns det gott om utrymme att ta in en extra spelare under säsongen.

Vad det blir?

Det beror som sagt var på hur Kukan, Kilström, Gunnarsson och Jacobsson beter sig under hösthalvan.

Vad tror ni? Har jag tänkt rätt eller är jag helt fel ute?

/Johansson