Kjell Rautio (bilden), välfärdsutredare på LO, gjorde en intressant iakttagelse efter SVT:s partiledardebatt häromveckan. Han noterar att de borgerliga partiledarna inte längre talar om utanförskap.

”Visserligen nämnde Annie Lööf ordet ´utanförskapsområden´ några gånger. Men varken statminister Reinfeldt eller utbildningsminister Jan Björklund tog ordet i sin mun. Man kan lätt förstå varför. Alliansregeringens kamp mot utanförskapet är knappast något att skryta med”, skriver Rautio på LO-bloggen.

Han pekar på att fler och fler tvärtom fattiggörs efter regeringens systemförändringar i a-kassan och sjukförsäkringen.

Det är ett misslyckande för alliansen. Men det skärper även kraven på Socialdemokraterna och arbetarrörelsen, påpekar Rautio.

Om inte socialdemokratin bär vidare berättelserna från välfärdsstatens skuggsida och kanaliserar kritiken mot de växande klassklyftorna kommer andra politiska krafter att göra det.

Rautios blogginlägg förtjänar att läsas under en stund av eftertanke av alla S-strateger.

Ett samhälle med hög arbetslöshet, otrygghet och stora klyftor är ett drivhus för allsköns extremism.

I dagens NSD-ledare kommenterar jag frustrationen i Husby och andra svenska förorter.

I förra veckan kongressade Handikappförbundens 38 medlemsförbund  i Haninge. I ett uttalande uttrycker kongressdeltagarna stor oro över utvecklingen på det handikappolitiska området.

De skriver bland annat:

”Under det senaste året har vi istället fått se rapporter från en rad olika samhällsområden om hur situationen försämras.

- Statistiska Centralbyrån publicerade i mars ny statistik om situationen på arbetsmarknaden, som visar att allt färre har jobb. Sysselsättningsgraden för de som har en nedsattarbetsförmåga på grund av sin funktionsnedsättning är nere på historiskt låga 44 procent.

- Inspektionen för socialförsäkringen rapporterade i december att antalet personer som nybeviljas personlig assistans har minskat sedan 2008 och att allt fler får sin assistans indragen vid omprövning.

- Ungdomsstyrelsen redovisade i december att unga med funktionsnedsättning har väsentligt svårare villkor i skolan och på arbetsmarknaden jämfört med andra ungdomar.”

Det påminner om att det finns en annan verklighet än det feel-good-snack som sprids från regeringskansliet. Alla svenskar har det inte bera. Det finns grupper i Sverige som har fått det sämre.

Här finns kongressuttalandet i sin helhet.

Under kvällen har jag fungerat som samtalsledare vid ett möte med Socialdemokraterna i Luleå.

De tillträdande kommunalråden Niklas Nordström och Yvonne Stålnacke (bilden) samt avgående Karl Petersen berättade om sina visioner för staden.

I dagens ledare i NSD ger jag några goda råd till de blivande kommunalråden i Luleå.

Fredrik Lundh Sammeli, Hannah Bergstedt och övriga S-riksdagsledamöter från Norrbotten utmanar regeringen.

I sex interpellationer tar de upp frågor som rör jobb och utbildning i allmänhet och i Norrbotten i synnerhet.

”Tre av interpellationerna handlar om gymnasieskolans yrkesprogram. Många utbildningar står tomma, trots att det finns behov av arbetskraft på dessa områden”,  berättade Lundh-Sammeli och Bergstedt vid en pressträff under måndagen.

De exemplifierar med fordons-, bygg- och omvårdnadsprogrammen.

”Vi måste göra utbildningarna mer attraktiva”, betonar S-ledamöterna.

I en av interpellationerna skriver Hannah Bergstedt:

”Jag är mycket intresserad av hur regeringen tänker underlätta för yrkesförberedande program att anpassa sin utbildning till den aktuella arbetsmarknaden och de regionala förutsättningarna.”

Tant Strul 1983. FOTO: SCANPIX

I en uppmärksammad artikel i Dagens Nyheter 20 januari berättade Nike Markelis, trummis och sångerska i gamla klassiska punkbandet Tant Strul samt i gruppen Nike & Röda Orkestern, om hur det är att vara en del av det omtalade utanförskapet.

”Utbränd och nyopererad i magen blev jag utförsäkrad och tvingad till jobb- och utvecklingsgarantin, som är fasen före den beryktade Fas 3”, skrev Markelius och redogjorde för sina erfarenheter av Arbetsförmedlingen, jobbcoacher och annat.

I förra veckan belönades Nike Markelius av Svensk socialpolitisk förening. Hon får föreningens hederspris ”för att hon lyckats sätta ord på det människor i arbetsmarknadens utmarker utsätts för och känner”.

”Den debatt som följde var banbrytande i att synliggöra hur valda delar av vår arbetsmarknadspolitik fungerar”, skriver föreningen.

Markelius själv är stolt och glad över utmärkelsen.

”De tusentals brev jag fått som respons på min artikel är en bekräftelse på att många med mig delar upplevelsen av arbetslinjens ovärdiga människosyn. Jag hoppas mitt vittnesmål kan ge inspiration och mod till fler drabbade att tala ut om sina erfarenheter”, säger hon i ett pressmeddelande.

I dag har LO presenterat en rapport om utbildningspolitiken. Fokus ligger på gymnasieskolans yrkesprogram och övergången från utbildning till arbetsmarknad.

LO pekar, i likhet med många andra, på en rad allvarliga brister.

”Det kanske mest allvarliga är att så få är intresserade av yrkesutbildningar idag. Bara lite mer än var  fjärde elev väljer ett yrkesprogram. Det resulterar i att utbildningar på vissa håll tvingas läggas ner, samtidigt som efterfrågan från arbetsgivarna är stor. Endast  genom att öka inflytandet för branschernas parter och genom att stärka de nationella och regionala programråden, kan intresset och kvaliteten öka igen”, säger LO-utredaren Thomas Hagnefur (bilden).

Hagnefur och LO vill att arbetsmarknadens parter (fack och arbetsgivare) ska få större inflytande över ”sina” yrkesprogram för att få en bättre koppling till branschernas behov och förutsättningar.

I en debattartikel i Dagens Nyheter presenterar LO-utredarna sin rapport.

Leif Pettersson (bilden), S-riksdagsledamot från Boden och ledamot i riksdagens trafikutskott, anser att tågurspårningen på norra stambanan mellan Storsund och Koler, söder om Älvsbyn, är ännu ett argument för bygget av Norrbotniabanan, det vill säga en ny kustjärnväg mellan Umeå och Luleå.

”Urspårningen får förödande effekter för näringslivet och tilltron till järnvägstransporterna som följd”, konstaterar Pettersson,

”Behovet av ytterligare ett spår från övre Norrland till södra Sverige hade inte kunnat belysas på ett tydligare sätt. Vårt krav är att påbörja byggandet av Norrbotniabanan snarast”, säger han.

S-riksdagsledamoten pekar på bland annat ståljätten SSAB som har stora transportbehov.

”SSAB fraktar 6000 ton stål om dygnet. För att få fram produkterna från SSAB  i Luleå till Borlänge måste det nu ske med båt och med merkostnaderna på många miljoner kronor. Detta slår mot alla företag som är beroende av ett fungerande transportsystem”, konstaterar Pettersson.

Han anser att en sårbar infrastruktur hotar jobben och tillväxten i norra Sverige.

”Långsiktigt hotar kapacitetsbristen jobben och utvecklingen av företagen i Norrbotten. Det är dags att regeringen börjar tänka långsiktigt när det gäller transporter och jobb”, säger Pettersson.

Han riktar två frågor till infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd (M):

1. Vilka initiativ kommer hon att ta för att byggandet av Norrbotniabanan ska påbörjas snarast? 
2. Vilka initiativ tänker hon ta för att säkra extra kapacitet inom järnvägssystemet till och från övre Norrland?

I en ledare  i NSD 15 mars 2010 utvecklade jag argumenten för Norrbotniabanan.

Här finns aktuell information om projektet.

I höstas beslutade en riksdagsmajoritet (mot den borgerliga regeringens vilja) att kräva en ordentlig utredning av avreglering av järnvägen.

Sent om sider har regeringen nu presenterat en utredare. Det blev Gunnar Alexandersson, som nyligen lämnade posten som vd för Tågoperatörerna, en intresseorganisation för företag i tågbranschen, det vill säga just de företag som tjänat på marknadsanpassningen och avregleringen av svensk järnvägspolitik.

Anders Ygeman (bilden), S-talesman i trafikpolitiken, är av begripliga skäl starkt kritisk.

”Det är som att låta SEB:s vd Annika Falkengren utreda bankbonusar”, säger han i Svenska Dagbladet.

Eller för att använda ett klassiskt uttryck: Det är som att göra bocken till trädgårdsmästare.

Även fackförbundet Sekos ordförande Janne Rudén tycker att regeringen borde ha valt en annan, mer oberoende, utredare.

”Man kan ju ifrågasätta det meningsfulla i att göra en utredning genom att tillsätta en sådan person”, säger Rudén i Dagens Arena.

Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärds agerande framstår inte som särskilt välbetänkt. Efter flera år med tågkaos borde regeringen se vikten av att utreda och se över den nuvarande järnvägspolitiken på allvar.

Men istället väljer ministern att utse en utredare som redan bekänt färg och är en känd avregleringsförespråkare. Tyvärr gör det svårt att ta den här utredningen seriöst. Alexandersson får ett omöjligt uppdrag.

Dagens Nyheter berättar om en kraftig ökning av antalet sjukskrivningar till följd av psykisk ohälsa.

Regeringen vill därför att Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) ska se över regelsystemet.

Tyvärr räcker det inte med nya utredningar. I grunden handlar det om att den borgerliga regeringens stora ”sjukförsäkringsreform” var feltänkt från första början.

Flera tunga remissinstanser, handikapprörelsen och forskare varnade för införandet av hårdare regler och bortre parenteser, som välfärdsforskaren Kjell Rautio skriver på LO-bloggen. Men regeringen lyssnade inte på expertisens invändningar. De ideologiska trossatserna skulle drivas igenom.

Nu ser vi följderna av den förda politiken.

”Sjukförsäkringen fungerar inte och dagens regler slår hårdast mot personer som drabbas av stressrelaterade sjukdomar. De behöver rehabilitering och stöd istället för bli utförsäkrade”, säger med all rätt Tomas Eneroth (bilden), S-talesman i socialförsäkringsfrågor.

Socialförsäkringsminister Ulf Kristersson (M) borde lyssna på riksdagens uppmaning att säkerställa rätten till rehabilitering. Människor med bräcklig psykisk hälsa är inte hjälpta av hotet om utförsäkringar.

LO kommer under våren och försommaren att arbeta konkreta förslag för att reparera en trasig sjukförsäkring.

Nu är det hög tid att regeringen börjar lyssna på facket!

Stefan Löfven besökte en skola i Nynäshamn under torsdagen. FOTO: SCANPIX

En studie från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, visar att klasstorlek påverkar elevernas lärande men också deras framtida lön. IFAU menar också att en satsning på mindre klasser är samhällsekonomiskt lönsam.

Det är bakgrunden till Socialdemokraternas förslag om att minska skolklasserna med upp till fem elever per klass i förskolan och lågstadiet.

Forskningen visar helt enkelt att barn som går i mindre klasser lyckas bättre i skolan. 

I en artikel i dagens upplaga av Aftonbladet presenterar S sitt förslag.

S-ledningen sätter sig i skolbänken. FOTO: SCANPIX

Socialdemokraterna fortsätter sin skolkampanj.

Under torsdagen åker hela S-ledningen till Svandammskolan i Nynäshamn. Stefan Löfven, Magdalena Andersson, Carin Jämtin och Mikael Damberg ska praktisera med lärare och skolledare.

”Det är värdefullt för oss att ta del av lärarnas vardag”, säger Stefan Löfven.

S-politikerna är oroade över de sjunkande kunskapsresultaten som syns i flera mätningar.

”Ska vi vända de sjunkande resultaten i skolan så måste vi utgå från verkligheten för lärare och elever. Att vara ute i klassrummen är värdefullt för oss som vill leda utvecklingen av framtidens skola”, säger Stefan Löfven.

Efter besöket i Nynäshamn åker de fyras gäng vidare till Uppsala där de deltar i kampanjaktiviteter på torget, träffar lärarstudenter och avslutar dagen med att hjälpa till i Rädda Barnens läxhjälpsverksamhet i Gottsunda.

I en debattartikel i Dagens Nyheter utvecklar Socialdemokraterna sin syn på skolpolitiken.

Socialdemokraterna är kritiska till hur Stockholm tagit till vara möjligheten att vara en god värdstad för ishockey-VM.

”Vi anordnar ett stort VM med hela världens blickar på oss. Men var är flaggorna, var är vimplarna? Man märker ju knappt att det är ett VM. Staden hade kunnat göra mycket mer. Allt VM-generalen fick var trettio minuter av borgmästarens tid, jag tycker det är nonchalant. Vi hade till exempel kunnat ha en bankett i stadshuset med alla världens bästa spelare, det hade varit enorm reklam för Stockholm", säger Tomas Rudin, oppositionsborgarråd (S) i Stockholm, i ett pressmeddelande.

Även Gunilla C Carlsson (S), ordförande i riksdagens kulturutskott, tycker Stockholm missat chansen.

”Sverige behöver en huvudstad som kan stå som värd för stora, internationella evenemang. Nu hade man chansen att i samband med ishockey-VM visa att man verkligen står för den uttalade ambitionen att göra Stockholm till en evenemangsstad i världsklass. Tyvärr visade det sig vara tomma ord. Som framstående ishockeynation ska vi vara stolta och glada över att få ta emot besökare från många länder och ge dem en fin bild av Stockholm och Sverige”, säger hon.

Det finns skäl att lyssna för de styrande i både Stockholm och riket. Det finns inte bara ett idrottsligt värde i att arrangera flera stortävlingar i Sverige. Det är även ett sätt att stärka besöksnäringen.

Evenemangen ger klirr i kassan för hotell, transportnäring, restauranger m m.

Men då gäller det att Stockholm och andra berörda städer satsar ordentligt på arrangemangen och de möjligheter som erbjuds.

Sverige borde dessutom lära av Danmark. Där samarbetar staten och idrottsrörelsen för att locka fler stora arrangemang till landet. Stat och idrott finansierar gemensamt satsningen Sport Event Danmark.

Framgången har inte uteblivit. Danmark har lockat till sig många arrangemang med VM- eller EM-status. Det borde vara en förebild för Sverige.

Annelie Nordström, Kommunal, ställer krav. FOTO: SCANPIX

”Stockholm måste bli bättre på kvälls- och nattdagis”, skriver S-kvinnorna Lena Sommestad, Natalie Sial och Moa Neuman i Dagens Nyheter.

Kravet är angeläget för att män och kvinnor ska ha möjlighet att ta de jobb som finns. Alla jobbar inte 8-17 vardagar. Många småbarnsföräldrar har obekväma arbetstider inom handel, vård, omsorg m m.

Var fjärde förälder uppger att de inte kan arbeta heltid utifrån dagens öppettider i förskolan, enligt fackförbundet Kommunals undersökningar.

Därför gäller det att förändra barnomsorgen efter det moderna arbetslivets krav.

”Det talas alltid om att barnomsorgen och andra välfärdstjänster kostar samhället mycket pengar. Men utökade öppettider i barnomsorgen är ett viktigt smörjmedel för näringslivet, för arbetslinjen och en viktig förutsättning för att människor ska kunna försörja sig”, säger Kommunals ordförande Annelie Nordström helt riktigt.

Förskolan är, som Nordström säger, en social infrastruktur och en förutsättning för att föräldrar ska kunna arbeta när de behöver.

I tidningen Arbetet läser jag att cirka en tredjedel av kvinnorna på den svenska arbetsmarknaden har ont varje dag på grund av påfrestande arbetsställningar.

Siffrorna visar att allt inte står rätt till i den svenska arbetslivspolitiken.

Nedmonteringen av den nationella arbetslivsforskningen och neddragningarna hos Arbetsmiljöverket förblir en oklok politik.

Jens Henriksson ska ratta försäkringsjätten Folksam. FOTO: SCANPIX

Nu är det klart vem som efterträder Piteåsonen Anders Sundström som verkställande direktör i folkrörelseägda försäkringsbolaget Folksam.

Det blir Jens Henriksson, för närvarande chef för Stockhomsbörsen.

I likhet med företrädaren Sundström har även Jens Henriksson en gedigen S-bakgrund. Han jobbade nära de socialdemokratiska finansministrarna Göran Persson, Erik Åsbrink och Bosse Ringholm.

Under åren 2002-2006 var Henriksson även statssekreterare i finansdepartementet.

Anders Sundström, som fyllde 60 år i fjol, går vidare till en ny karriär som styrelseproffs. Han är ny styrelseordförande i KF och Swedbank.

Göran Färm slutar som Europaparlamentariker 2014. FOTO: SCANPIX

Även Göran Färm (S), Norrköping, lämnar Europaparlamentet efter valet nästa år.

”Jag är ingen ungdom längre. Jag har svårt att tänka mig att hålla det här tempot i ytterligare fem år. Därför har jag bestämt mig att stiga av i samband med nästa val", säger Göran Färm, som fyller 65 år valåret 2014, till Folkbladet.

Det är bäddat för en del intressanta nomineringsdiskussioner i partierna. Det är hög omsättning bland de svenska parlamentarikerna.

Tidigare har även Anna Ibrisagic (M), Olle Schmidt (FP), Carl Schlyter (MP), Alf Svensson (KD) och Åsa Westlund (S) deklarerat att de kommer att lämna parlamentet.

Sverige kommer även kommande mandatperiod att ha 20 ledamöter i Europaparlamentet.

I slutet av maj eller början av juni 2014 genomförs nästa val till Europaparlamentet.

Barack Obamas vårdreform behövs. FOTO: SCANPIX

Under presidentvalrörelsen 2012 jämställdes Barack Obamas sjukvårdsreform med "kommunism, vänsterextremism och centralism" av de mest högljudda kritikerna på högerkanten.

Men USA:s sjukvård behöver förändras. I tidningen Vårdfokus läser jag att spädbarnsdödligheten i USA är fem gånger högre än i Sverige. Det är ett kraftigt underbetyg åt ett av världens rikaste länder.

Obamas reform är inte heller någon ”kommunism”. Den är snarare att jämställa med traditionell socialdemokratisk välfärdspolitik. Alla - inte bara de som har god ekonomi - ska ha tillgång till god sjukvård.

I USA har det inte varit så. 46 miljoner amerikaner - därav åtta miljoner barn - har stått oförsäkrade.

Försäkringsbolagen har kunnat neka sjukliga barn att teckna en sjukförsäkring.

Fattiga och oförsäkrade har fått plocka pengar ur egen ficka.

Bara en vanlig halsfluss med läkarbesök och medicin har kostat ungefär 3000 kronor för den amerikan som saknat försäkring.

Obamas reform ska vara fullt genomförd 2014. Den kommer inte att lösa alla problem. Men den är ett stort steg i rätt riktning.

- Försäkringsbolagen ska inte längre kunna neka sjukförsäkring åt personer som redan har en diagnos.

- Bolagen får heller inte avsluta försäkringar när människor blir sjuka.

- Unga vuxna får omfattas av sina föräldrars försäkringar tills de fyller 26 år (tidigare gällde det tills barnen var 19 år eller tills de läst färdigt på college).

- De statliga försäkringarna för pensionärer (Medicare) och låginkomsttagare (Medicaid) utvidgas kraftigt och barn får bättre skydd.

- Skattelättnader ges för bolag som försäkrar sina anställda och för privatpersoner som köper försäkring.

Obamas reform handlar om att bygga ett samhälle där sjukvård och andra trygghetssystem omfattar alla människor - inte bara ekonomiskt priviligierade.

Bloggen lyssnar sällan på dansband. Men Matz Bladhs tolkning av Mikael Wiehes ”Jag vill bara vara en gammal man” har en viss charm.

Det är svårt att ogilla ett dansband som sjunger om ”solidaritet och kamp”.

I dag firar vi Europadagen. Det är en dag som syftar till att manifestera europeiskt samarbete och sammanhållning över nationsgränserna.

9 maj 1950 förde Frankrikes utrikesminister Robert Schuman (bilden) fram sitt förslag för att ena Europa, främst arvfienderna Tyskland och Frankrike, efter andra världskriget.

Schumans modell blev framgångsrik.

I dag framstår krig mellan Tyskland och Frankrike som nästintill omöjligt.

Tyskland och Frankrike, som drabbade samman i tre stora krig under bara en mansålder (fransk-tyska kriget 1870-71, Första Världskriget 1914-18 och Andra Världskriget 1939-1945) står i dag varandra närmare än någonsin tidigare.

Det var ingen självklar utveckling efter 1945. Vi kunde lika gärna ha fått leva med fortsatta motsättningar och krig.

Därför finns skäl att skänka en tacksamhetens tanke till Robert Schuman och andra framsynta statsmän som pläderade fred, försoning och samarbete efter krigsslutet 1945.

Det är deras förtjänst att Europa trots allt är en relativt stabil och fredlig del av världen i dag.

Vi kan ha många kritiska synpunkter på EU-samarbetet. Men det är under alla förhållanden bättre att tyskar, fransmän, britter och andra försöker lösa sina tvister vid sammanträdesbord i Bryssel än på blodiga slagfält.

Historien förskräcker. 

Det som oroar i dagens Europa är de politiker som odlar inskränkt nationalism, inte de som pläderar för samarbete över nationsgränserna.

Public service är en fantastisk uppfinning.

Sveriges Television har nu startat en guldgruva, Öppet arkiv, som är tillgänglig för hela den allmänheten.  Det går att ägna dagar åt att fördjupa sig i klassiska TV-upplevelser.

I arkivet hittar jag ett stycke TV-historia. I det lilla programmet ”Five minutes saloon” från 1970 medverkar gruppen Festfolket. De fyra medlemmarna sjunger ”California, here I come!” iklädda cowboy-dräkter.

Gruppen blev några år senare mer kända som ABBA.

I programmet agerar även Anni-Frid, Björn, Benny och Agnetha kör åt Gunnar ”Siljabloo” Nilsson (som hade sina rötter i  Töre och Luleå).

Det måste vara ett av de första TV-klippen med det som skulle bli en av världens mest kända musikgrupper genom alla tider.

Här finns länk till klippet.