Tanken dök upp i huvudet när Södertäljes Martin Pahlmblad drog i det matchvinnande skottet i den sista sekunden mot Borås häromdagen och jublande sprang omkring på planen. Hoppandes, skuttandes och skrattandes.
Den 37-årige veteranen ville ta hela världen i sin famn och var lika nyfiket lycklig som för 15-20 år sedan när han tog sina första stapplande steg i den högsta svenska ligan.
Den här säsongen är det tamejtusan gubbarna – veteranerna som hängt med ett tag – som regerar och upplever en ny vår trots att det är höst. Till och med vinter på sina ställen.
Pahlmblad är absolut en av dem. Han loggar in för 35 minuter per match, fysiken har inte blivit ett uns sämre, kanske bättre, och han kan fortfarande stoppa vilken fjunig yngling som helst i försvar. Det skulle förvåna mig det minsta om Södertäljeguarden fortsätter sin elitsatsning som 40-åring.
Men det finns flera erfarna spelare i SBL som just nu lirar på väldigt hög nivå. Det mest spektakulära exemplet är Pahlmblads lagkompis Lazar Radosavljevic som jag vill påstå aldrig spelat bättre basket i sin SBL-karriär och just nu faktiskt är en legitim MVP-kandidat.
Den 32-årige forwarden snittar nästan 20 poäng och är läskigt effektiv offensivt i Södertälje med en skottprocent på över 50.
Och bara för att bevisa att min "gubbiga" tes håller ihop har jag ytterligare ett par namn att slänga fram som upplever en het höst. En av dem är klurige Niklas Larsson, 29, som sedan flytten till Uppsala hittat en tydlig nytändning efter ett par knöliga år i Köping.
Uppsala har hittills visat att laget kan bråka med de flesta och mycket handlar om Larsson som skjuter svettiga 46 procent från trean och snittar nästan 16 poäng.
Ungefär detsamma går att säga om Nässjös spelfördelare Charles Barton, 31, som efter en lågprocentig start på säsongen har hittat sitt spel och är en riktig general på planen. Det syntes tydlig i cupmatcherna mot BC Luleå där han kontrollerade och dirigerade bägge matcherna med sin erfarenhet och smartness.
Visst är det kul när unga spelare tar stora steg framåt och gör sig namn i SBL. Självklart. Men ungdomsfixeringen får inte gå överstyr och överskugga allt. Ligan vore fruktansvärt mycket tråkigare och gråare (!) utan alla dessa lirare som varit med ett tag.
Eller hur?