Logga in
Logga ut

Gunnar Westrin

Fiskebloggen

Entomologi

Råneå GOTT NYTT ÅR. Månadens fluga 2018..

Nu är det dags att ta tag i serien om Månadens fluga för 2018. Jag har kört serien under två år och nu sparkar vi igång det tredje året. Jag har försökt att generalisera bindandet, så till vida att jag från början lade mig på nybörjarstadiet. Efter några år är vi nu inne på ett mer finslipat bindande, både efter mönsterbeskrivningar och efter naturens regelverk som kallas entomologi (läran om insekterna).

Vi har lärt oss att binda dagsländor, nattsländor, nymfer, puppor, steklar (myror), streamers och vanliga flugor och knott. Det som fattas är naturligtvis lax- och havsöringsflugor, även om en och annan streamer säkert fungerar. Streamers fiskas under vattenytan och bör i möjligaste mån imitera kanske ett litet fiskyngel.

Eftersom några år som flugfiskare kommer du att märka att du har fått ett större intresse för de insekter som finns i, under och ovan vattenytan. Oftast är det den flygga insekten som tilldrar sig det största intresset. Därför är det viktigt att du kan skilja på en dag- och nattslända och även ha kunskapen om dag- och nattsländornas livscykler.  Den schematiska gången är lättare att lära ut med ritade bilder, även om jag nu skall försöka att återge detta med ord. Jag ger dig tipset att kolla upp detta på webben.

DAGSLÄNDANS LIVSCYKEL;

       1.ägg

       2.nymf.

       3.dun (subimago)

       4.spinner (imago).

       5. spent spinner.

Allt liv börjar med ett befruktat ägg. När ägget så småningom kläcks kryper en nymf ur skalet, Ett förstadium som kan leva på botten, i mellanlagret av vattnet, eller alldeles under ytan. Nymfen kan leva minst ett år i vattnet innan den stiger till ytan och kläcks som dun/subimago. Där kryper den ur sitt skal och en dagslända är kläckt, oftast blev till färgen. En del dagsländor kryper ur ännu ett skal och bildar då slutprodukten, en vacker dagslända med skarpare färger, kallad spinner/imago. Då lyfter den från vattenytan och parar sig med en annan av samma art. Detta kallas för en svärmning. Efter parningen dör hannarna, något som vi kallas spent spinner. Honan lägger sina ägg och i vattnet och dör därefter. Vi som har bundit länge binder alla stadierna utom äggen. Viktigt är att förstadiet kallas nymf och att de som flyger kallas spinner. När de fortfarande sitter på vattenytan och torkar vingarna kallas alltså dun och det är det stadiet som vi bindare oftast imiterar.

 

 

NATTSLÄNDANS LIVSCYKEL;

Nattsländans livscykel är något enklare, därtill lever nattsländan mycket längre än en dagslända.

1 Ägg.

2 Larv.

3 Puppa

4.Färdig insekt.

När ägget kläcks kryper det ut en krabat som kallas larv. Eftersom larven är mycket känslig och ömtålig försöker det att snabbt bygga ett bo kring kroppen. Där finns det mång exempel. Vanligt kan vara att den bygger ett bo av sandkorn runt kroppen, men att huvudet och frambenen sticker fram framtill. Då kan den gå runt botten och äta. Allt eftersom den växer måste den likt ek kräfta ömsa skalet av sand och bygga nytt. När larven har vuxit färdigt kryper du ur skalet och bildar en puppa. Puppan kan röra sig mer fritt, kan simma och jagar en del mindre djur för föda. Nästa sommar, när vattnet är nog varmt och inte för högt, börjar kläckningen. Då simmar de med raketfart upp till ytan där de kläcker, dvs kryper ur sitt skal. En ny nattslända har fötts.

DAGSLÄNDANS VIKTIGASTE FÖRSTADIUM KALLAS EN NYMF. NATTSLÄNDANS VIKTIGASTE FÖRSTADIUM KALLAS EN PUPPA. Här finns det massor av bindbeskrivningar på detta.  Dagsländans vingar står rakt upp, nattsländans vingar ligger mer platt eller hustaksformad efter kroppen.

Det här kan verka lite krångligt, men efter en del bindande och fiskande brukar alla pusselbitarna ramla på plats. Så väl mött här på bloggen. Den första i varje månad kommer en intressant fluga att binda, med start den 1 februari.

REKOMMENDERADE FLUGBINDARBÖCKER.

”Pedagogisk flugbindning”    Johan Klingberg.

”Torrflugefiske” Dagsländor. Johan Klingberg.

”Westrins fjällflugor”.                                 Gunnar Westrin.

 

Kan beställas på Bokförlaget Setterns hemsida; www.settern.se

 

                                                                                       Gunnar Westrin gunnar@westrin.se

 

 

BILDEN; Nattsländeflugor som kallas Européa 12 (E12).     

Heligt vatten.

Råneå Vattnet är gåvan vi fått.

Vi säger ibland att vattnet är Guds gåva till mänskligheten. Jag säger att vatten är ekologins skänk till livet. Vatten är själva drivkraften för allt liv på jorden och det skändar vi å det grövsta. I många länder får barn dricka det vatten som kreaturen dricker av och skiter i. Själv har jag nyss stått vid stranden av Råneälven och njutit av en av de vackraste vårflödena på länge. Där uti strömmarna finns urkraften, förlåtandet och framtiden.

Jag brukar tänka på hur orättvis världen kan vara, vi har vatten nästan till ett överflöd, trots ibland svaga grundvattennivåerer. Det finns länder där det inte har regnat på fem år? Tycker han däruppe borde ha varit lite mer uträknande och balanserad gällande balansen.

För några år sedan kom jag vandrande efter en underskön jokk i Lappland. På håll hörde jag röster och förstod att jag inte var ensam. När jag smög mig fram i buskarna såg jag en fiskare som drack ur en burk och kastade den i jokken, i ett vattendrag med det friskaste av alla vatten. Det är också att skända moder jord.  Tänk då om min gamla tanke om ekologi hade slagit igenom i skolorna, den att vi borde ha en timme ekologi i veckan från ettan till nian, då kanske den burken aldrig hade hamnat i vildmarksvattnet?

Vårflödena har med åren blivit allt mer förödande med allvarliga översvämningar till följd. Då måste vi samtidigt backa några steg och fundera över vad det eventuellt kan bero på. Vi vet men vi döljer och blundar. Problemet ligger hos oss, på mänskligheten. Vi har inte längre förmågan att ta våra strider, eller som jag har uttryckt saken i snart en livstid, den att så länge som ekonomin går före ekologin har naturen ingen chans. Egoismen är tydligen den drivkraft som för oss allt längre ner i en ekologisk misär. Money, money, money.

Därför blir jag extra lycklig varje vår när jag får uppleva hur sötvattnet fullkomligt forsar genom dalgångarna. Livets vatten kommer från fjällen och hamnar i havet. Vattnets eviga kretslopp är livlinan, ett system vi har oförståndet att kränka.         

Gunnar Westrin gunnar@westrin.se       

Bilden; Råneälven går hög men fri och frisk.    

Oxford-demonflugan

Råneå. MÅNADENS FLUGA FÖR MAJ 2018.

Oxford- en våtflugeklassiker från förr.

Det fanns en tid då min kompis Thord från Jämtland och jag verkligen experimenterade med olika flugor, under en tid då vi fortfarande fiskade fluga med spinnspö och kula. Jag hade den turen att jag hade nära till fjälltjärnarna, i vars vatten det för det mesta simmade omkring öringar, undantag också en och annan röding. Det var under den viktiga perioden som vi upptäckte att tjärnens öringar gillade våtflugor som hade färgerna rött, silver och svart, som den klassiska Bloody Butcher, Butcher, Peter Ross och den leggendariska våtflugan Priset.

På den iden hade vi vårt flugbindarnäste ute i ladugården, då det fanns gott om flugbindarmaterial från kor, hästen, hönsen, fåren och grisen. Därtill samlade vi på oss alla fjädrar vi hittade och på garner och trådar i alla möjliga färger.

En afton tänkte vi oss en helt ny fluga, kreerad utifrån helt andra färger än de mest populära. Så föddes den odödliga våtflugan Oxford, kreerad och bunden i den jämtländska byn Valsjöbyn i slutet på sextiotalet.  Så här många år efter experimentet kan konstateras att den flugan blev någon av de bästa imitationer som gjorts gällande våtflugor, fortfarande oumbärlig.

 

Oxford.

Thord Stattin.

Krok;            Varfri krok i storlekarna 8-14.

Bindtråd;      Svart bindsilke.

Kropp;          Ett varv med flat guldtinsel som ribbas med gildribbing. Lite extra guldribbing formar frampartiet.

Stjärt;           Några strån från svart tupphackel.

Vinge;           Svart. Gärna segment från skata som samtidigt ger en vackert blå lyster,

Hackel;         Svaret tupphackel som placeras i en tunn bunt under kroppen. Traditionellt fäst strax bakom huvudet.

Huvud;          Ett väl format huvud av klassisk våtflugemodell. Lackas med klarlack.

Tips;             Tinsel är platt, ribbing är runt.

Gunnar Westrin gunnar@westrin.se 

Fiskets etik

Råneå Fiskets etik och moral.

Fiskets etik har moral har diskuterats i det här landet i snart generationer. Problemen fortgår med nedskräpning i naturen, där ingen någonsin har tagit på sig ansvaret. Fortfarande finns i eldstäderna kraschade flaskor, plast och annat som inte är brännbart. För nga år sedan förnöjde en polare och jag oss med att gräva ur en hel eldstad. Där fanns en hel sopsäck med icke brännbart material. Överfisket är ett annat stort problem, som bilden här visar. Ett femtiotal småharrar som har samlats i en sopsäck och sedan lämnats på isen vid pimpelfiske. Rovfisket uppdagades härom veckan inom Girjas sameby. Man måste fråga sig varför. Om tron finns att man har velat decimera småharrbestånden så tror man fel. Eftersom jag känner till sjön mycket väl, och vet att där finns kanske landets största harrar, blir jag ännu mer beklämd. Människan har inte mandat att ”reglera” naturen på detta vidriga sätt.

För några år sedan vandrade polarn och jag efter Kaitumälven och hamnande till slut vid den klassiska strömmen Tjirtjam mellan Mellersta och Nedre Kaitumsjön. När vi skulle göra upp en liten eld i en befintlig eldstad, baxnade vi. Någon hade skitit i eldstanden? Det skitaktiga beteendet har också upplevts på kända pimpelisar som på Rostujávri mf pimpelsjöar. Mer än en gång har jag borrat upp gamla hål och vad kommer upp om inte människoskit??? Det är då man vill dubbelspy. Jag tror att en del av oss har glömt bort att naturen är ett njutningens tempel.     Gunnar Westrin    gunnar@westrin.se

Fjällvår

Råneå Vårvinterfjället.

Polare Peter och jag drog som vanligt till Kirunafjällen veckan efter påsk. Vi brukar kalla trippen för sov- och rekreationsresan, där pimpelfiske efter röding är huvudattraktionen. Nu blev det som vanligt, lite si och så med fångsten, även om det högg på en och annan. Däremot var det väldigt mycket vinter och det enda som eventuellt kunde påminna oss om kommande vår var att istappar hade bildats på stugtakets kanter.

I fjol i samma tid såg vi kungsörnar, en hel del högugglor, strömstarar och rätt skapligt med dalripor. Därtill hörde vi hur riporna rapade i backarna, ett fint tecken på att våren var på väg. Det enda vi såg av fågelliv i år var en kråka och en talgoxe. Till råga på allt bråkade de med varandra, precis som att livsutrymmet var får trångt?

Jag tyckte mig också se att snödjupet inte var riktigt lika ymnigt som efter kusten, men att isarna var mer än metern tjocka. Hur som helst, resan är värdefull för oss, en chans att byta miljöer, att möta ljuset och att lyssna på tystnaden.

Vi lever i ett fantastiskt län med hav och kust, med tajgaskogar och med fjäll. Det är bara vi och Västerbottens län som kan ståta med tre stora ekologiska sfärer; dvs hav, tajgaskog och fjäll.

gunnar@westrin.se                 

Tommy Nilsson

Råneå Tommy Nilsson –fiskekonsulenten med de gröna fingrarna.

I dagens NSD (11/4) hade jag min krönika som har kallats ”Fiskekonsulenten med de ekologiska händerna”. En man som verkligen har satt fiskevården i Norrbottens på fiskekartan, även internationellt. Någon ny konsulenttjänst kommer tyvärr inte att etableras, synd tycker jag, synd tycker många. Det som däremot inte framkom i texten var att en del av Tommys verksamheter kommer att flyttas över till annan avdelning på kommunen. Jag menar att det är synd att inte en sådan fritidskommun som Gällivare inte tillsätter en ny fiskekonsulenttjänst. Det skulle vara mkt värt i en sådan aktiv vildmarks- och sportfiskekommun.

Gunnar@westrin.se   

Gunnar Westrin bloggar om svenskt och internationellt sportfiske, ekologi och biologi. Fakta om Gunnar Född: 1946 Bor: Råneå Yrke: Lärare och författare Gillar: Flugfiske Familj: Gift, ett barn Kontakt: gunnar@westrin.se

Bloggar