Logga in
Logga ut

Gunnar Westrin

Fiskebloggen

Entomologi

Råneå GOTT NYTT ÅR. Månadens fluga 2018..

Nu är det dags att ta tag i serien om Månadens fluga för 2018. Jag har kört serien under två år och nu sparkar vi igång det tredje året. Jag har försökt att generalisera bindandet, så till vida att jag från början lade mig på nybörjarstadiet. Efter några år är vi nu inne på ett mer finslipat bindande, både efter mönsterbeskrivningar och efter naturens regelverk som kallas entomologi (läran om insekterna).

Vi har lärt oss att binda dagsländor, nattsländor, nymfer, puppor, steklar (myror), streamers och vanliga flugor och knott. Det som fattas är naturligtvis lax- och havsöringsflugor, även om en och annan streamer säkert fungerar. Streamers fiskas under vattenytan och bör i möjligaste mån imitera kanske ett litet fiskyngel.

Eftersom några år som flugfiskare kommer du att märka att du har fått ett större intresse för de insekter som finns i, under och ovan vattenytan. Oftast är det den flygga insekten som tilldrar sig det största intresset. Därför är det viktigt att du kan skilja på en dag- och nattslända och även ha kunskapen om dag- och nattsländornas livscykler.  Den schematiska gången är lättare att lära ut med ritade bilder, även om jag nu skall försöka att återge detta med ord. Jag ger dig tipset att kolla upp detta på webben.

DAGSLÄNDANS LIVSCYKEL;

       1.ägg

       2.nymf.

       3.dun (subimago)

       4.spinner (imago).

       5. spent spinner.

Allt liv börjar med ett befruktat ägg. När ägget så småningom kläcks kryper en nymf ur skalet, Ett förstadium som kan leva på botten, i mellanlagret av vattnet, eller alldeles under ytan. Nymfen kan leva minst ett år i vattnet innan den stiger till ytan och kläcks som dun/subimago. Där kryper den ur sitt skal och en dagslända är kläckt, oftast blev till färgen. En del dagsländor kryper ur ännu ett skal och bildar då slutprodukten, en vacker dagslända med skarpare färger, kallad spinner/imago. Då lyfter den från vattenytan och parar sig med en annan av samma art. Detta kallas för en svärmning. Efter parningen dör hannarna, något som vi kallas spent spinner. Honan lägger sina ägg och i vattnet och dör därefter. Vi som har bundit länge binder alla stadierna utom äggen. Viktigt är att förstadiet kallas nymf och att de som flyger kallas spinner. När de fortfarande sitter på vattenytan och torkar vingarna kallas alltså dun och det är det stadiet som vi bindare oftast imiterar.

 

 

NATTSLÄNDANS LIVSCYKEL;

Nattsländans livscykel är något enklare, därtill lever nattsländan mycket längre än en dagslända.

1 Ägg.

2 Larv.

3 Puppa

4.Färdig insekt.

När ägget kläcks kryper det ut en krabat som kallas larv. Eftersom larven är mycket känslig och ömtålig försöker det att snabbt bygga ett bo kring kroppen. Där finns det mång exempel. Vanligt kan vara att den bygger ett bo av sandkorn runt kroppen, men att huvudet och frambenen sticker fram framtill. Då kan den gå runt botten och äta. Allt eftersom den växer måste den likt ek kräfta ömsa skalet av sand och bygga nytt. När larven har vuxit färdigt kryper du ur skalet och bildar en puppa. Puppan kan röra sig mer fritt, kan simma och jagar en del mindre djur för föda. Nästa sommar, när vattnet är nog varmt och inte för högt, börjar kläckningen. Då simmar de med raketfart upp till ytan där de kläcker, dvs kryper ur sitt skal. En ny nattslända har fötts.

DAGSLÄNDANS VIKTIGASTE FÖRSTADIUM KALLAS EN NYMF. NATTSLÄNDANS VIKTIGASTE FÖRSTADIUM KALLAS EN PUPPA. Här finns det massor av bindbeskrivningar på detta.  Dagsländans vingar står rakt upp, nattsländans vingar ligger mer platt eller hustaksformad efter kroppen.

Det här kan verka lite krångligt, men efter en del bindande och fiskande brukar alla pusselbitarna ramla på plats. Så väl mött här på bloggen. Den första i varje månad kommer en intressant fluga att binda, med start den 1 februari.

REKOMMENDERADE FLUGBINDARBÖCKER.

”Pedagogisk flugbindning”    Johan Klingberg.

”Torrflugefiske” Dagsländor. Johan Klingberg.

”Westrins fjällflugor”.                                 Gunnar Westrin.

 

Kan beställas på Bokförlaget Setterns hemsida; www.settern.se

 

                                                                                       Gunnar Westrin gunnar@westrin.se

 

 

BILDEN; Nattsländeflugor som kallas Européa 12 (E12).     

Torrt

Råneå Torrsommar och vattenbrist.

Det blev en sällsynt varm och torr sommar. Kanske den torraste under hela mitt liv? Konstigt nog minns jag många av min barndoms somrar i norra Jämtland som regniga och kalla. Det fanns en stor grop ute på byavägen som alltid fylldes med vatten när regnet kom. Där byggde vi bark- och träbåtar, som sjösattes i det vattenfyllda hålet, skepp som sedermera seglade vidare ner efter vägen. Minns aldrig att det var brist på vatten. Mormor var optimist och menade att vatten var Guds gåva till mänskligheten. Morfar däremot oroade sig alltid inför höhässjningen, eftersom just den aktiviteten tarvade torrt och gärna lite blåsigt väder.

Hur det nu än var med den saken så börjar jag höstens krönikor onsdagen den 5 september med en fundering om just torrsomrar, fiskars leverne och om de rubbningar som kan uppkomma vid långt torka. Ha en fortsatt bra sommar. Lite regn skulle inte skada.  gunnar@westrin.se    

Sommarfiskets tid.

Råneå Sommarfisket står för dörren.

Tiden går fort och nu är vi äntligen inne i sommarfiskets äventyrligheter. För min egen del blir det absolut några fjällfisken och en resa hem till mitt hemlän Jämtland. Varje sommar hamnar jag i åsnans ställe med valet av lämplig hötapp. Jämtland eller Norrbotten, kända eller okända fiskevatten, blir val jag måste ta.

Genom åren har jag märkt att jag allt mer hamnar på kända vatten, där jag har kunskapen för att någorlunda kunna genomföre n hygglig fiskevistelse. Tryggheten finns där, vetskapen finns om bra tältplatser, schyssta strömmar och kunskapen om fiskbestånden.

Jag har egentligen alltid varit en ensamfiskare, vilket till stor del beror på min uppväxt, där bara jag var intresserad av sportfisket. Det som verkligen danade mig som intresserad fiskare var bäckmetet efter öringen i bäverparadisket Bäverån i norra Jämtland. Jag trivs fortfarande bra som ensamfiskare och trivs med detta. Man kan prata för sig själv, ge svar på frågor man själv ställer…men framfört allt att få njuta tystnaden.

Sedan många år fiskar jag naturligtvis med någon gammal god vän. Där finns en annan trygghet gällande vistelserna kring skogar och vatten, den att det är viktigt att kampera och fiska med en rutinerad polare, en som kan rutinerna, tål strapatserna och som gillar utmaningarna.

Härmed en tillönskan om en fin fiskesommar, sköna stunder och underbara vyer. Norrbotten är ett fantastiskt fiskerland, som kan erbjuda hav, inland, taigaskog och fjäll på en och samma gång.  Skitfiske på dig/Gunnar.       gunnar@westrin.se     

 

Bild/ Polare Peter drillar storharr på klassiska Sandåslandet.

Fiskepodden

Råneå Fiskepodden.

Sedan några år tillbaka finns den trevliga och informativa fiskepodden FISKEKOMPISEN med profilerna Fredrik Löwgren och Johan Malm, bägge boende i Umeå. Under den senaste veckan har Fredrik och Johan gästat Råneälven, för både lax- och harrfiske. Laxfisket uppe på laxsträckorna och harr nere i Råneå. Tyvärr är vattenståndet det lägsta på länge den här tiden på året, vilket oroar något.

Podden FISKEKOMPISEN är idag Sveriges största fiskepodd och finns på Youtube (Fiskekompisen), Instagram (fiskekompisen.se) hemsidan (fiskekompisen.se). Kontakt och email; fiskekompisen@gmail.com

Har du en bra idé kring sportfiske och natur så tveka inte att kontakta FISKEKOMPISEN:

 

Bilden; Fredrik Löwgren till vänster och Johan Malm.    

Harrflugan

Råneå MÅNADENS FLUGA JUNI 2018.

MW-Stekel – måstefluga för harrfisket.

När min grabb var i 15-årsåldern konstruerade han en fluga som skulle visa sig oumbärlig för flugfiske efter harr. Huvudmomentet ligger på att den ska imitera ngn form av stekel, kanske en nyra. Som grundrecent hade han vår vän Sveneric Loodhs odödliga SL-Stekel men i hela andra färger. Genom åren har det visat sig att just harren är och förblir förtjust i olika typer av steklar. Myror absolut en specialitet.

Då kan man naturligtvis fråga sig hur harren kan vara förtjust i en landinsekt som stackmyran? Det finns även en hel del andra landbaserade insekter (terrestrials) som är attraktiva för fiskar. Efter storm och blåst kommer lugnare dagar och då har en hel del av dessa landinsekter blåst ut på vattnet, myror framför allt. Då kan det bli riktig fart på fiskar som harren.

Många av de myror som har blåst ut från land är inte längre levande och oftast halvsjunkande. De är minst lika attraktiva för harren som de som fortfarande lever.

Det lustiga i kråksången med min sons mönster är att den funkar lika bra på fjället, där kanske inga myror finns. Vi har räknat ut att flugan därför också kan imitera en dag- eller en nattslända eller varför inte en annan insekt, som en humla eller en broms.  Den funkar också alldeles utmärkt som halvt sjunkande, då den kan tas som en död myra eller slända.

 

MW-stekel.

Martin Westrin.

Krok;            Valfri krok; storlekar 10-16.

Bindtråd;      Svart eller grått bindsilke.

Kropp;          Stekelformad kropp med midja i mitten. Bakkroppen dubbas med Fly-Rite #27 Speckled Dun Light Hendrickson. Därefter binds ett brunt kragformat hackel in i midjan. Framkroppen dubbas med Fly-Rite #21 Light Grey eller #26 Adams Grey. Detta är originalfärgerna. Här kan du experimentera hur du vill.   

Huvud.          Kan lackas med klarlack, dock inte nödvändigt.

Tillägg;         Den bästa flugbindarboken heter ”Flugbindning på mitt sätt”, med och av Lennart Bergqvist. Den finns också i min bok ”Westrins fjällflugor”. Se mer om flugbindning på www.settern.se

Heligt vatten.

Råneå Vattnet är gåvan vi fått.

Vi säger ibland att vattnet är Guds gåva till mänskligheten. Jag säger att vatten är ekologins skänk till livet. Vatten är själva drivkraften för allt liv på jorden och det skändar vi å det grövsta. I många länder får barn dricka det vatten som kreaturen dricker av och skiter i. Själv har jag nyss stått vid stranden av Råneälven och njutit av en av de vackraste vårflödena på länge. Där uti strömmarna finns urkraften, förlåtandet och framtiden.

Jag brukar tänka på hur orättvis världen kan vara, vi har vatten nästan till ett överflöd, trots ibland svaga grundvattennivåerer. Det finns länder där det inte har regnat på fem år? Tycker han däruppe borde ha varit lite mer uträknande och balanserad gällande balansen.

För några år sedan kom jag vandrande efter en underskön jokk i Lappland. På håll hörde jag röster och förstod att jag inte var ensam. När jag smög mig fram i buskarna såg jag en fiskare som drack ur en burk och kastade den i jokken, i ett vattendrag med det friskaste av alla vatten. Det är också att skända moder jord.  Tänk då om min gamla tanke om ekologi hade slagit igenom i skolorna, den att vi borde ha en timme ekologi i veckan från ettan till nian, då kanske den burken aldrig hade hamnat i vildmarksvattnet?

Vårflödena har med åren blivit allt mer förödande med allvarliga översvämningar till följd. Då måste vi samtidigt backa några steg och fundera över vad det eventuellt kan bero på. Vi vet men vi döljer och blundar. Problemet ligger hos oss, på mänskligheten. Vi har inte längre förmågan att ta våra strider, eller som jag har uttryckt saken i snart en livstid, den att så länge som ekonomin går före ekologin har naturen ingen chans. Egoismen är tydligen den drivkraft som för oss allt längre ner i en ekologisk misär. Money, money, money.

Därför blir jag extra lycklig varje vår när jag får uppleva hur sötvattnet fullkomligt forsar genom dalgångarna. Livets vatten kommer från fjällen och hamnar i havet. Vattnets eviga kretslopp är livlinan, ett system vi har oförståndet att kränka.         

Gunnar Westrin gunnar@westrin.se       

Bilden; Råneälven går hög men fri och frisk.    

Gunnar Westrin bloggar om svenskt och internationellt sportfiske, ekologi och biologi. Fakta om Gunnar Född: 1946 Bor: Råneå Yrke: Lärare och författare Gillar: Flugfiske Familj: Gift, ett barn Kontakt: gunnar@westrin.se

Bloggar