Logga in
Logga ut

Gunnar Westrin

Fiskebloggen

Månadens fluga

Kuhkak-dagsländenymf från Kaitum.

Kaitumälven har alltid varit min våtaste dröm gällande harrfisket med fluga i det här landet. Med rätta kan jag nog påstå att älven på många sätt är alla nordliga vattendrags urmoder. Dels var älven, tillsammans med Lainioälven, de två första som dök fram under inlandsisens tillbakadragande i Norrbotten, dels har den aldrig varit industriellt utnyttjad. 

Tyvärr har älven varit på tapeten nä det gäller utbyggnad, framför allt överledad från trakterna kring fiskecampen i Tjuonajokk ner till Luleälven, där vattnet från Kaitum skulle få bättre fart kraftverken efter Luleälven. En dålig motivering till detta var ”att vi tänker bara överleda vårens högvatten från Kaitum”.

Jag har fiskat i Kaitumälven, från Tjirtjam och nedströms i snart trettio år. Strömmar som Tjirtjam, Tajvek och Kuhkak, ger mig varma kårar efter ryggen.

Kuhkak var namnet på en same som så tragiskt förolyckades efter en brand där fru och barn innebrändes i en kåta. Kuhkak själv lär ligga begravd på en ö nederst i Kuhkakselet. Jag har själv sett kvarlevorna.

Under ett i och för sig intressant fiske i Kuhkakströmmen innan Kuhkakselet, gick vi bet på fisket. Harrarna ville inte alls ta, men vi såg att de åt och vakade häftigt. När vi äntligen fick kläm på vad de käkade, visade det sig att de inte tog dagsländorna (forssländor) utan förstadiet, dvs nymfen just i kläckningsögonblicket. Här kommer därför min ”räddningsfluga” när ingenting annat fungerar.

 

KUHKAK. (Dagsländenymf eller kläckande dagsländenymf).

Gunnar Westrin.

 

Krok;           Gärna en något böjd krok i storlekarna 12-18.

Bildtråd;      Svart eller grått bindsilke.

Stjärt;           Både med eller utan strån; gråa hackelstrån.

Kropp;         Den bakre delen av kroppen består av koppartråd. Den främre delen hot huvudet dubbas med gråbrunt harhår eller Fly-Rite #43 Camel. Viktigt är att kamma håret bakåt, så att det överlappar en del av koppartråden. Kroppen kraftigare framtill, en del som kallas thorax, dvs vingsäckarna.

Huvudet;      Lackas efter behov med klarlack.

Tips;             Flugan fiskar bäst som halvt sjunkande, just under ytfilmen, där av koppartråden.

Tjuonajokk forever.

Råneå. TjuonaIngenting är för evigt och allting kommer att förändras. Det är lagen om alltings enkelhet! Efter 31 år har Ann-Helen och Ingemar Kristell läm,nat över verksamheten i Tjuonajokk till Fish Your Dream AB, med Per Jobs i spetsen. Detta skedde den 1 maj 2013. Vad säger man om det här? Knappast någonting speciellt, mer än att tiden är bunden för oss alla, även om jag känner både nostalgi och vemod. Det var såååå jävla trevliga år. Jag fick också ynnesten att ha mina flugfiskekurser, Westrinveckorna, på platsen och inalles blev det 8 stycken fullbokade grupper. Bättre plats att ha sådana kurser på en går inte att finna.

Personligen kan jag med glädje slå fast att det var kring de strömmarna i Kaitumälven som min son Martin utvecklades till en fullfjädrad flugfiskare. Därför är det också trevligt att konstetera att den nya köparen kommer att föra Tjuonajokksandan vidare. Jag önskar Jobs med team all lycka i framtiden.

Jag vill tacka Ann-Helen och Ingemar för många fantastiska år och även så skicka en varm hälsning till alla som var med på mina kursveckor.

 

www.tjuonajokk.se

www.fishyourdream.com    

Östersjölaxar

Råneå Östersjölaxälvar i Samverkan får pengar från Swedbank. 

Organisationen Östersjölaxälvar i Samverkan har tilldelats 680 000 kronor av Swedbank. Pengarna kommer från bankens sparprodukt ”Sverige Etik Östersjölaxen”, den så kallade Lax-Spaxen, och utgörs av courtageavgiften som kunderna betalat när de köpt produkten. Motiveringen lyder; ” För deras enträgna, praktiska och väldigt framgångsrika arbete med dels utköpsmetodiken av fasta kustfisken, men även deras energiska dialog mot näringsliv, beslutsfattare och allmänhet. De verkar även som en enande kraft inom laxfrågan, vilket lett och leder till konkreta resultat. 

Östersjölaxälvar i samverkan är en ideell organisation för Östersjöns älvar. Organisationen företräder idag över 12 000 fiskerättsägare genom förvaltningsorganisationerna från Mörrumsån i söder till Lainio och Muonio älvar i norr. Bakom oss står även företag inom fisketurismnäringen, privatpersoner, ett flertal organisationer, kommuner och sportfisketidningar. 
Östersjölaxälvar i Samverkans ordförande, Thomas Johansson, säger att han är otroligt tacksam över dessa pengar från Swedbank. - Den här donationen ger oss möjligheter att fördjupa och bredda vårt arbete ytterligare och stärka både organisationen och östersjöälvarnas laxstammar. Vår organisation har vuxit explosionsartat de senaste åren. Nästan samtliga Östersjöälvar är nu med oss på svensk sida och vi finns nu även på finsk sida. Den stora uppslutningen har till stor del berott på att vi på ett konkret sätt tagit situationen i egna händer och begränsar fisket utanför älvar med svaga bestånd. Tack vare att vi nu är så många så har vi även framgångsrikt lyckats påverka våra beslutsfattare genom skrivelser och uppvaktningar för en ny långsiktig och hållbar laxförvaltning. 
Vi har i decennier jobbat med fiskevårdsåtgärder i våra älvar och biflöden för att få tillbaka laxen och öringen, men det omfattande kommersiella fisket har inte gett våra stammar en chans att återhämta sig. Vi har insett att den bästa fiskevården är att låta fisken komma tillbaka till sina älvar. 
Ett stort tack till alla som varit med och investerat i Östersjölaxens framtid! Pengarna kommer väl till pass då det är på gång många nya avtal och arrenden utanför flera av våra älvar med känsliga bestånd till nästa säsong. 

För frågor gällande Lax-spaxen, kontakta 
Anders Wallgren anders.wallgren@swedbank.se 

För frågor gällande Östersjölaxälvar i Samverkan, kontakta 
Thomas Johansson thomas@kagealven.com Torne river

Ny forskning (laxlusen)

Råneå lax

I min föregående blogg beskrev jag laxlusens härjningar både för de genetiskt rena laxarna och de odlade laxarna (oppdrettlaxen) i Norge. I dagarna har det kommit ut en rapport om en ny forskning, som kanske kan stävja laxlusens ödeläggande av framför allt de vilda laxarna.

Laxodlingarna i Norge har vuxit till nästan kusliga höjder, där landet under 2012 exporterade för cirka 30 miljarder norska kronor?! Men varje år förorsakar laxlusen också ett tapp på cirka en halv miljarder kronor, meddelar det norska Havforskningsinstituttet.

Från och med 1 januari 2014 måste fiskodlarna ordentligt ta tag i problemet med laxlusen kring och i odlingarna.

Den nya metoden för att få bukt med laxlusen är helt enkelt att använda den naturliga metoden, vilket betyder att de odlade laxarna kommer att pumpas upp från havsodlingarna och ner i sötvattenbassänger. Alla laxfiskare vet att en och annan laxlus alltid har följt med laxen upp i älvarna (sötvatten). Den miljön tål inte laxlusen, där av de nya experimenten.

Det är och så viktigt för näringen att få bukt med laxlusproblemet, dels biologiskt men också ekonomiskt. De strängare reglerna som införs till nyåret betyder bland annat att de odlingar som inte följer de nya reglerna inte kommer att bli definierade som bärkraftiga. En fördel med metoden kommer förmodligen att bli att odlingarna kommer att använda sig av färre kemiska bekämpningsmedel mot just laxlusen.

Som avslutning kan sägas att laxlusen alltid har funnits i havet, men att det numera har blivit rena epidemin, beroende på mängden kommersiella laxodlingar. Den ovan nämnda metoden kan vara en lösning, även om ingen odling kommer att gå helt fri från laxlusangreppen.

 

Bild; Laxen är populär som både sportfisk och spis. (Palle Andersson)

Laxlusen dödar.

Råneå. LaxlusLaxlusen är en parasit som finns naturlig i havsvatten, men inte i sött vatten. Den sätter sig på laxartade fiskar, främst lax och havsöring, där den suger näring från skinnet och kroppsslemmet. Parasiten behöver alltså laxen som en mellanvärd i fortplantningsprocessen.

Sedan ett antal år tillbaka har laxlusen totalt förpestat fjordar, vikar och hav i Norge, så pass våldsamt att de naturliga bestånden av lax och havsöring tryter. Källan till det onda är alla de norska kommersiella laxodlingarna, som vanligtvis är placerade inne i fjordarna, precis där de vilda bestånden ska passera för att komma upp i lekälvarna.

Odlingarna är det perfekta stället för laxlusen att fortplanta sig och när de vilda fiskarna passerar hamnar de mitt i ett av många ”laxlusbälten”.

Nu har norska forskare sett att exempelvis havsöringen försöker att ta sig upp i älvarna tidigare än förr, beroende på att de försöker undkomma laxlössen. Fisken blir smal och tanig älven, vilket i sin tur beror på att älvarna generellt har magert med föda.

Idag räknar forskarna med att hela Trondheimsfjorden och Hardangerfjorden är totalförstörda av laxlössen. Klassiska norska laxälvar som Gaula, Orkla, Nidelva och Stjördalselva har tappat det mesta av förr rika lax- och havsöringsbestånd.

Ett av många tragiska exempel är följande talade exempel; Norska Statkraft, som är den norska motsvarigheten till svenska Vattenfall, är ålagd att sätta ut ca 7500 laxsmolt/år i Nidselva. 2012 kom tolv fiskar tillbaka till älven och i år bara åtta. Resten tog havslössen. Dödligheten ligger på ca 99%. Mänskligheten har hamnat i ett stort bryderi. Ska vi över huvud taget köpa norsk odlad lax? Törs vi äta östersjölax, med tanke på dioxinhalterna? Hur vi än vrider och vänder på oss har vi rumpan bak.    

Genialisk fiskvandring.

Råneå RåneåRåneåRåneåRåneåRåneåRåneåRåneåRåneåRåneåRåneåRåneåRåneåVägtrumma


För några år sedan ringde vägarbetaren och uppfinnaren Jan- Erik Almqvist från Boden. Jag minns fortfarande hans exalterade berättelser i telefonen, högt flygande planer på att slutligen knäcka problemen med bland annat oriktigt placerade vägtrummor. Nu var det inte bara vägtrummorna som spökade för Almqvist utan även hinder som kraftverksdammar.  Han pratade om ett rör med slussprinciper med tillhörande lockvattenströmmar.  

Några år efter det första samtalet ringde han igen. Nu var saken fixad och nu skulle han lägga en ny fiskvandring genom en specifik vägtrumma i Råne älvdal. Han ville att jag skulle vara med och dokumentera händelsen. En vecka senare träffades vi i Degersel, fyra mil uppströms från Råneå i Råne älvdal.

Trumman som skulle åtgärdas av 29 meter lång och 1,80 meter i diameter, byggd i betong. Ett konventionellt byte av hela trumman skulle kosta ca 2 miljoner kronor.

Jan-Erik Almqvists bygge skulle visa sig kosta ungefär 100000 kronor, med material och arbetskostnader. En av många viktiga fördelar med uppfinningen är, förutom att vattenståndet höjs, att trafiken inte kommer att störas av ingreppet. 

Konstruktionens ytterdelar består av två stabila runda rör. Dessa skjuts helt enkel in i den befintliga trumman.  Det är därför viktigt att alla mått är tagna innan installationen kan ta sin början. Mellan rören monteras därefter den ena plasttröskeln efter den andra, tills trummans längd har belamrats. Det är trösklarna som slutligen ser till att vattnet höjs i trumman.

I hela arrangemanget rymdes fem trösklar, med ett avstånd mellan varandra på cirka 5,5 meter. När inredningen i trumman var färdigbyggd, en arbetsinsats på kanske fyra timmar, återstod att montera det så kallade utskovet. Nu hade vattenståndet i trumman drastiskt förändrats, från knappa 10 centimeter till nästan en halvmeter, en avsevärd positiv höjning, klart farbar för vilken fisk som helst. Jag tror vi alla kände en viss segervittring vid det tillfället.

Enkelt förklarat består utskovet av en öppning i slutet så att fisken kan komma in. Därefter finns rum, som kan likställas med stora stenar i en kraftig ström, eller i ett vattenfall, där fisken kan vila innan färden fortsätter. Avståndet mellan dessa bör ligga på cirka 60 centimeter, så att även den större fisken ryms.

Undras just hur många dagar det skulle ta att byta ut hela trumman, med grävskopor och irriterande trafikproblem?

Uppfinnaren Jan-Erik Almqvists hemsida; www.jkteknik.nu       

Gunnar Westrin bloggar om svenskt och internationellt sportfiske, ekologi och biologi. Fakta om Gunnar Född: 1946 Bor: Råneå Yrke: Lärare och författare Gillar: Flugfiske Familj: Gift, ett barn Kontakt: gunnar@westrin.se

Bloggar