Olov Abrahamsson

Ledarbloggen

Bra för jobben och miljön

 

Under torsdagen beslutade den rödgröna regeringen att lägga fram en proposition om godstrafikfrågor. I den föreslås att delar av vägnätet ska öppnas upp för lastbilar med 74 tons totalvikt.

Det är ett förslag som är positivt för näringslivet (icke minst för skogsbolagen i norra Sverige) men det har också miljömässiga fördelar. Det innebär att varje lastbil får med sig en ökad mängd gods och på så sätt kan utsläppen per tonkilometer minska.

Beskedet välkomnas också av Leif Pettersson (bilden), S-riksdagsledamot från Boden och ledamot i riksdagens trafikutskott.

”74 tons lastbilar innebär fördelar både för jobb och för klimat. Jobben gynnas genom att industrins godstransporten effektiviseras samtidigt som konkurrenskraften för svenska åkerier stärks”, säger han.

Siktet är inställt på att trafiken med 74-tons lastbilar ska kunna starta i början av 2018. Det blir Trafikverkets uppgift att avgöra exakt vilka vägar som öppnas för de tyngre lastbilarna.

Även branschorganisationen Skogsindustrierna ser förändringen som ett steg i rätt riktning. Men den hade helst sett att Sverige följt Finlands exempel. Där har transporter på upp till 76 ton varit tillåtna sedan 2013.

”Där tillät man de tunga transporterna på alla vägar och lagade dem först när det uppstod skador. Det har fungerat alldeles utmärkt”, konstaterar Karolina Boxholm, transportdirektör hos Skogsindustrierna.

Skogsnäringen oroas för att vägnätet för den nya tyngre trafiken inte ska bli tillräckligt stort. För att förändringen ska göra verklig nytta krävs ju ett tillräckligt stort vägnät att köra de tyngre transporterna på. I annat fall blir det inte lönsamt för bolagen att investera i större och tyngre fordon.

Därför måste regeringen ha beredskap för att ta ytterligare steg om den nu föreslagna förändringen inte får de önskade effekterna.

Trygghet i en ny tid


"Trygghet i en ny tid" är parollen för Socialdemokraternas partikongress våren 2017.

 

Under fredagen presenterade S-ledaren Stefan Löfven och partisekreteraren Lena Rådström Baastad partistyrelsens förslag inför den socialdemokratiska partikongressen i Göteborg 8-12 april.

Mycket av massmedierapporteringen har handlat om att S-ledningen vill hålla kvar kvar vid en striktare migrationspolitik. Statsvetaren Jonas Hinnfors konstaterar dock att det inte är en ny position. 

”Varje enskilt beslut om att skärpa migrationspolitiken, sedan 1970-talet, har haft Socialdemokraternas stöd”, säger Hinnfors i en TT-intervju.

”Det här är klassisk socialdemokratisk flyktingpolitik som företrätts av både Ingvar Carlsson och Göran Persson när de var statsministrar”, konstaterar även Löfven.

Säkert kommer ändå att bli viss debatt om migrationspolitiken under kongressen i Göteborg. Däremot blir det knappast det största diskussionsämnet.

Medlemmarna har skickat in totalt 1974 motioner. Men bara fyra procent av denna enorma motionsskörd handlar om flykting- och invandringspolitiken.

De flesta motioner handlar istället om traditionella S-frågor som jobb- och välfärdspolitik. Därför är det sannolikt på dessa områden vi kommer att se de längsta och största debatterna mellan partistyrelsens föredragande och ombuden.

Partistyrelsens samtliga förslag och alla kongresshandlingar finns tillgängliga på Socialdemokraternas webbplats.

Vild idé blev verklighet

 

Under fredagen åker tre av Norrbottens S-riksdagsledamöter till Arvidsjaur och Arjeplog. På dagordningen står bland annat besök vid testanläggningarna i de två inlandskommunerna.

”Jag ser fram emot att tillsammans med mina riksdagskollegor besöka testanläggningarna och ta del av deras perspektiv och tankar. Testnäringen är en växande näring som är oerhört viktig för Norrbotten och vi tycker att det är viktigt att träffa dem för samtal om branschen i stort men också för att ta del av deras verksamheter”, säger Ida Karkiainen, riksdagsledamot från Haparanda (bilden).

Under besöket deltar även kommunalråden Lotta Åman i Arvidsjaur och Britta Flinkfeldt i Arjeplog.

Det finns att se och lära för Karkiainen & Co. Testverksamheten har utvecklats till en viktig bransch i glesbygdskommunerna. 

Världens biltillverkare, och en lång rad underleverantörer, har sökt sig till regionen för att under ostörda förhållanden kunna vintertesta allt från hemliga prototyper till enskilda komponenter för bromssystem, chassi eller växellådor. 

Få trodde att Norrlands inland skulle kunna bli ett internationellt centrum för biltestverksamheten när idéerna väckte för första gången i Arjeplog under 1970-talet. Men det som framstod som en vild idé är nu verklighet. I dag lockar Norrlands inland fordonstestare från hela världen.  

Under årens lopp har globala varumärken som BMW, Daimler, Audi, Bosch, GM, Aston Martin och Lotus lyst med sin närvaro i den norrländska glesbygden. 

Kylan, snön, mörkret, den glesa bebyggelsen och de långa vintrarna har blivit tillgångar för att skapa nya jobb och utveckling i inlandskommunerna.

Myanmar/Burma i fokus


Det går åt rätt håll i Myanmar/Burma – politiskt, socialt och ekonomiskt. Men landet är ännu ingen fullvärdig demokrati. FOTO: Olov Abrahamsson

 

I veckan är riksdagens talman samt en grupp svenska riksdagsledamöter, däribland Leif Pettersson (S) från Boden, på besök i Myanmar/Burma.

”Det känns väldigt roligt och hedrande att få möjlighet att få följa med på den här talmansresan till Myanmar/Burma och jag ser verkligen fram emot givande och intressanta dagar”, säger Leif Pettersson.

Den svenska delegationen kommer att få uppleva ett spännande land.

Jag har själv besökt Myanmar/Burma vid två tillfällen och fascinerats av den snabba politiska, ekonomiska och sociala utvecklingen i landet.

Myanmar/Burmas skifte från militärstyre till en civil regering är föredömlig. Valet den 8 november 2015 kunde  genomföras på ett schysst sätt – och oppositionspartiet NLD vann en jordsskredsseger.

Men det finns fortfarande allvarliga brister. Landets konstitution är alltjämt odemokratisk. Militärerna sitter fortfarande på en stor makt. 

En fjärdedel av platserna i det nyvalda parlamentet är reserverade åt militären. Generalerna är även skyddade från att ställas inför rätta för människorättsbrott.

Vidare övergår all lagstiftande, verkställande och juridisk makt till den militäre överbefälhavaren vid undantagstillstånd.  

Det finns dessutom massor att göra för att utveckla de mänskliga rättigheterna i landet. Extrema buddhister sprider hat och intolerans mot de religiösa minoriteterna i landet. En grupp som är särskilt utsatt är det muslimska rohyinga-folket.

Därför är det angeläget att FN, EU, USA och andra behåller pressen på de styrande.

Mycket går åt rätt håll. Men det krävs ännu fler reformer och initiativ innan Myanmar/Burma kan betraktas som en fullvärdig demokrati.

Fridolin besöker Piteå


Utbildningsminister Gustav Fridolin åker till Norrbotten för att snacka skolpolitik. FOTO: TT

 

Under onsdagen åker utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) till Piteå för att träffa skolfolk från samtliga 14 kommuner i Norrbotten.

”Alldeles för många elever lämnar grundskolan utan den biljett till gymnasiet och framtiden som man har rätt till. Under det här läsåret kommer jag därför åter att träffa alla kommuner, lokala skolledare och lärarfack för dialoger. Där ska vi framförallt diskutera hur vi ska kunna nå de elever som behöver det allra mest”, säger Fridolin i ett pressmeddelande inför besöket.

Det är en nödvändig dialog. Regering och riksdag kan medverka till att skapa bättre förutsättningar för lärare, elever och kommunpolitiker. Men det viktigaste arbetet görs, trots allt, på lokal nivå.

Rektorer och lärare gör redan fantastiska insatser varje dag. De senaste internationella mätningarna visar dessutom att den svenska skolan utvecklas åt rätt håll just nu.

Pisa-mätningen visar på höjda kunskapsresultat. TIMMS-studierna pekar på positiva resultat och att fler får behörighet till gymnasiet.

Arbetet i skolan ger resultat. Men det betyder inte att allt är bra. Både Pisa och TIMSS visar att det finns en växande ojämlikhet i den svenska skolan. Alla är inte med.

Därför är det helt rätt av den rödgröna regeringen att tillföra nya resurser och prioritera arbetet med en jämlik kunskapsskola, tidiga insatser för elever som har det tufft i skolan och ett attraktivare läraryrke.

Men det skulle även vara bra med en politisk borgfred runt svensk skola inför framtiden.

Som jag skrev på ledarplats i NSD 8 december har skolan alltför länge använts som partipolitiskt slagfält. Lärarförbundet har talat om att det rådde reformkaos under åren 2006-2012.

Det håller emellertid inte att göra om skolsystemet vart fjärde år beroende på om det är S/MP eller alliansen som styr. Skolan behöver arbetsro.

Av det skälet skulle behövas en bred långsiktig uppgörelse om skolpolitiken.

Regerings- och allianspartierna erbjuds en gyllene möjlighet när skolkommissionen presenterar sina slutsatser i april. Kommissionen arbetar brett, utan ideologiska skygglappar och med grund i forskning och profession.

Det borde göra att både regerings- och allianspartierna kan närma sig kommissionens förslag och lägga den partipolitiska prestigen åt sidan.

Det är dags för ett handslag över blockgränsen på skolpolitikens område.

Alla är inte sin egen lyckas smed


Arbetsmarknaden utvecklas åt rätt håll. Men det krävs extraordinära insatser för de många som är långtidsarbetslösa och har svårt att få fotfäste på arbetsmarknaden, oavsett konjunkturläge. FOTO: TT

 

Arbetsförmedlingens statistik för januari stärker bilden av att det går bättre för Norrbotten. I januari i år var arbetslösheten 7,4 procent av den registerbaserade arbetskraften mellan 16 och 64 år, vilket är lägre än samma månad 2016 och under riksgenomsnittet.

Extra roligt är att ungdomsarbetslösheten sjunker rejält.

”Det är drygt 25 procent färre arbetslösa ungdomar i åldersgruppen 18-24 år vilket är mycket glädjande", säger Daniel Nilsson, arbetsförmedlingschef i Luleå och Boden i ett pressmeddelande. ”Vi ser också en fortsatt positiv utveckling för de funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga, där har närmare 35 procent fler fått arbete.”

Det betyder dock inte att regering, riksdag eller läns- och kommunpolitiker kan slå sig till ro. Det är fortfarande 9262 norrbottningar som står utanför den ordinarie arbetsmarknaden. Särskilt tufft är läget i Haparanda, Övertorneå och Pajala.

Många av de arbetslösa befinner sig i och för sig bara mellan ett jobb och annat. Det handlar ofta om en kort period av arbetslöshet. Men det finns även en stor grupp – närmare bestämt 2805 individer i Norrbotten – som varit arbetslösa mer än ett år.

Därför gäller det för arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) att vässa och utveckla den jobbpolitiska arsenalen.

Det räcker inte med arbetsmarknadsutbildning och generella arbetsmarknadsstimulanser. Det krävs större extrarordinära insatser för särskilt utsatta grupper och regioner.

Det finns en stor grupp långtidsarbetslösa, funktionshindrade och människor med bräcklig hälsa som har svårt att få plats på arbetsmarknaden, oavsett konjunkturläge.

Därför behövs beredskapsjobb, lönebidraganställningar i offentlig och ideell sektor eller liknande lösningar.

Alla är inte sin egen lyckas smed. En del behöver en hjälpande hand och en subventionerad anställning för att ta sig ut i yrkeslivet.

Olov Abrahamsson bloggar om politik i allmänhet och socialdemokrati i synnerhet.


Fakta om Olov
Född: 1963
Bor: I Luleå
Yrke: Politisk chefredaktör
Gillar: LO, Luleå Hockey och LBBK. 
Kuriosa: Fick Pressgruppens stipendium för ledarskribenter 2013.


Kontakt: olov.abrahamsson@nsd.se
Twitter: @OlovAbrahamsson

  • Twitter

Bloggar