Olov Abrahamsson

Ledarbloggen

Bucht levererar


Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) presenterade regeringens landsbygds- och regionalpolitik vid en pressträff i Luleå under torsdagen.

 

Är det någon som kommer ihåg Eskil Erlandsson? Han var centerpartistisk landsbygdsminister i alliansregeringen 2006-2014. Jag upplevde honom som en rejäl karl som ville utveckla svensk landsbygd och stärka regionalpolitiken.

Problemet var bara att allianskamraterna inte var så intresserade. Sänkta skatter (med totalt 138 miljarder kr under alliansåren) prioriterades högre än investeringar i landsbygds- och regionalpolitiken. 

Nu har Sverige emellertid fått en regering och landsbygdsminister som inte bara pratar om landsbygds- och regionalpolitiken utan också levererar konkreta åtgärder.

ledarsidan 30 augusti skrev jag om att allt som redan gjorts i form av omlokaliseringar av statlig verksamhet, Kunskapslyftet, ökade statsbidrag till kommuner och landsting m m. 31 augusti pekade jag på allt som är på gång i infrastrukturpolitiken. 1 september gladdes jag åt utbyggnaden av högskolorna och universiteten runtom i landet. 

Under torsdagen presenterade regeringen dessutom ett nytt omfattande paket för att minska klyftorna mellan stad och land.

Satsningen kostar staten 1,2 miljarder kr och innehåller en lång rad åtgärder. Bland annat ska det bli fler statliga servicekontor, mer pengar till vägunderhåll, lokala lärcenter och extrapengar till särskilt utsatta småkommuner som brottas med stora ekonomiska problem på grund av kraftig befolkningsminskning.

Glädjande från norrländsk synpunkt är även satsningen på Norrlandsfonden, som får ett tillskott på 200 miljoner kronor för att främja sysselsättning och näringslivsutveckling i norra Sverige.

Vidare föreslår landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) en kraftig höjning av Norrlandsstödet för jordbruket. Det är faktiskt första gången sedan EU-inträdet 1995 som Norrlandsstödet höjs!

LRF i norr gör följaktligen tummen upp för initiativet.

”Regeringen menar faktiskt allvar när man pratar om en ökad livsmedelsproduktion i hela landet”, konstaterar Håkan Nilsson, ordförande för LRF i Jämtland.

Så är det. Med Stefan Löfven och Sven-Erik Bucht har det blivit action i landsbygds- och regionalpolitiken.

Jag säger inte att allt var dåligt under alliansregeringen. Men jag hävdar bestämt att den nuvarande regeringen visar ett betydligt större engagemang för landsbygds- och regionalpolitiken än den tidigare.

Den nuvarande regeringschefen vet att det finns liv och viktigt näringsliv även utanför Stockholms tullar. 

 

Finansministern besöker Kiruna


Finansminister Magdalena Andersson (S) har koll på ekonomin. FOTO: Kristian Pohl/regeringskansliet

Under söndag och måndag får Kiruna tungt ministerbesök. Finansminister Magdalena Andersson (S) gästar gruvstaden.

På dagordningen står bland annat ett offentligt möte i Folkets Hus under söndagskvällen, ett besök på Movägens äldreboende under måndagen samt överläggningar om samhällsomvandlingen.

Kirunaborna kommer att få träffa en finansminister i samma klass som legendarer som Gunnar Sträng och Ernst Wigforss.

Få, om ens någon, av Magdalena Anderssons kollegor i övriga EU kan redovisa lika fina siffror. Anderssons budget för 2018 rymmer både ett stort reformpaket (motsvarande en procent av Sveriges BNP) och ett överskott i de offentliga finanserna på en procent av BNP som gör det möjligt att betala av en del av statsskulden.

Sverige hör dessutom redan till de länder som har lägst statsskuld i EU-kretsen. Till exempel har jämförbara länder som Tyskland, Österrike och Nederländerna klart högre statsskuld än Sverige.

Därför kan ingen seriös betraktare säga att Andersson och hennes regeringskamrater är slösaktiga eller leker pojken med guldbyxorna inför valåret 2018.

Regeringen gör välmotiverade satsningar på vård, omsorg, utbildning, försvar, polis och pensionärer. Men i grund och botten finns en stram och ansvarsfull ekonomisk politik.

Siffrorna talar sitt tydliga språk. De offentliga finanserna har gått med överskott varje år med Andersson som finansminister.

Magdalena Andersson har lärt av sin gamle chef Göran Persson. Hon är en försiktig general som lever efter Perssons regel att man ska pengar i näven innan man kan handla.

Björklund tar fajten


Jan Björklund (L) tar strid om de allmänborgerliga väljarna. FOTO: TT

 

I skuggan av EU-toppmötet i Göteborg, som jag skriver om på ledarplats i NSD, genomför Liberalerna sitt landsmöte i Västerås 17-19 november.

Efter bakslaget i valet 2014 hade många förväntat sig att partiledaren Jan Björklund skulle få lämna och att partiet skulle pröva nytt. Men utmanaren Birgitta Ohlsson har klivit åt sidan och nu sitter Björklund säker i partiledarsadeln även inför valet 2018.

Det är dock en tuff resa som väntar Björklund. Opinionssiffrorna fortsätter att ligga runt det svaga valresultatet 5,4 procent 2014.

Björklund tvekar emellertid inte inför uppgiften. Uppenbarligen är han beredd att ta en ordentlig fajt om de allmänborgerliga väljarna med sina allianskollegor.

Han markerar hårt mot M och KD som inte är främmande för att bilda en regering med stöd från Sverigedemokraterna. I en DN-intervju 14 november tydliggör han att det är uteslutet för L att delta i en sådan regering och att det inte finns något utrymme för kompromisser på den punkten.

I många politiska frågor går han och L även andra vägar än alliansen. Till exempel har han  i likhet med den rödgröna regeringen och till skillnad från M, KD och C  ställt sig positiv till förslaget om en europeisk social pelare, som är en huvudfråga under EU-toppmötet i Göteborg.

”Marknadsekonomi som ger människor förutsättningar för egen försörjning ska kombineras med sociala trygghetssystem ­- det är det som är socialliberalism”, argumenterade Björklund i Dagens Nyheter 31 maj.

Sådana ideologiska resonemang – i kombination med Björklunds tydliga ställningstagande mot SD – bådar gott inför framtiden. De bäddar för mer konstruktiva samtal och samarbete över den gamla blockgränsen.

Det borde gå att hitta samarbetsformer mellan socialt engagerad delar av borgerligheten och socialdemokratin om Sverige får ett oklart valresultat 2018.

Farligt uppdrag i Mali

Den 25 april 2013 beslutade FN:s säkerhetsråd att inleda en FN-ledd insats i Mali. Den kallas Minusma (United Nations Multidimensional Integrated Stabilization Mission in Mali).

Syftet är att stödja den maliska regeringen och verka för fred, dialog, försoning och minskade spänningar i landet.

Sverige bidrar med ett underrättelseförband, ett flygtransportförband och en nationell stödenhet, sammanlaget ungefär 310 personer.

Försvarsmakten skriver regelbundet om insatsen på sin hemsida  och i en särskild Maliblogg. På Youtube finns också en del filmer om de svenska soldaternas arbete. I filmen ovan berättar signalisten och föraren Åke Wressel om sina uppgifter.

Det är ett allt annat än ofarligt uppdrag. Hittills har över 50 FN-soldater mist livet, dock ännu ingen svensk.

Alternativet till FN-engagemanget vore emellertid värre. Det vore att lämna landets regering ensam i kampen mot islamistiska terrorister och extremister. Följden skulle bli större oro i landet, ökat mänskligt lidande, ännu större flyktingströmmar i världen och ökad internationell osäkerhet.

Ett enigt sammansatt utrikes- och försvarsutskott har också sagt klart ja till att Sverige ska delta i FN-insatsen i Mali.

Det är glädjande att insatsen inte blivit ett politiskt slagträ utan att de svenska soldaterna, som riskerar sina liv i Mali, har full politisk uppbackning på hemmaplan.

En bra bit av Sverige

Coop Norrbotten har gjort en fin liten film om Norrbotten.

Stefan Nieminen, Dundret Runt, Allis Nyström, Luleå Basket, Johanna Fällman, LHF/MSSK, är några av dem som uttalar sig.

Det handlar om fjällen, kusten, inlandet, mångfalden, vidderna och skogarna i norr - kort sagt: det är en film om en bra bit av Sverige.

Palmecenter fyller 25 år


På bilden syns Frida Perjus, Burmahandläggare på Palmecenter, fackligt engagerade Sue Sue Nwea och Anna Sundström, Palmecenters generalsekreterare, under ett besök i Burma 2012.

 

Under lördagen firar Olof Palme International Center 25-årsjubileum. Det blir en stor samling för arbetarrörelsens många internationellt engagerade medlemmar i ABF-huset i Stockholm.

På plats finns bland andra statsminister Stefan Löfven, utrikesminister Margot Wallström och tidigare statsministern Ingvar Carlsson. Bland gästerna märks även senator Riza Hontiveros från Filippinerna och Mina Dennert, grundare av Facebookgruppen #jagärhär.

Den svenska arbetarrörelsens internationella engagemang förknippas med personer som Hjalmar Branting, Olof Palme, Anna Lindh, Jan Eliasson och Margot Wallström. Men bakom dessa frontfigurer finns också en stark och levande folkrörelse.

Via Palmecenter och dess medlemsorganisationer är gräsrötter i hela Sverige engagerade i en rad internationella bistånds- och samarbetsprojekt. Tillsammans med sina 27 medlemsorganisationer bedriver Palmecenter omkring 200 utvecklingsprojekt i drygt 20 länder.

Det handlar om arbetarrörelsesatsningar som gör skillnad och bidrar till att stärka de demokratiska krafterna runtom i världen.

Det är ett imponerande solidaritetsarbete som svensk socialdemokrati har anledning att vara stolt över. Internationalismen är alltjämt en fin och vital del av partiets verksamhet.

Således: Det finns goda skäl för generalsekreteraren Anna Sundström och hennes medarbetare på Palmecenter att fira ordentligt under hela helgen.

Olov Abrahamsson bloggar om politik i allmänhet och socialdemokrati i synnerhet.


Fakta om Olov
Född: 1963
Bor: I Luleå
Yrke: Politisk chefredaktör
Gillar: LO, Luleå Hockey och LBBK. 
Kuriosa: Fick utmärkelsen "Stor grabb" i Munksund/Skuthamn SK 2006.


Kontakt: olov.abrahamsson@nsd.se
Twitter: @OlovAbrahamsson

  • Twitter

Bloggar