Olov Abrahamsson

Ledarbloggen

Damberg satsar på Norrland


Näringsminister Mikael Damberg prioriterar Norrlandsfonden.

 

I början av 1960-talet gick dåvarande S-riksdagsledamoten Ragnar Lassinantti och finansminister Gunnar Sträng i bräschen för bildandet av Norrlandsfonden.

Deras filosofi var att fonden skulle medverka till att bredda arbetsmarknaden och näringslivet i norr. Norra Sverige skulle inte vara beroende av bara skog, gruvor och vattenkraft. Regionen skulle ha fler ben att stå på.

Lassinanttis och Strängs regionalpolitiska innovation fortsätter att spela en viktig roll 2017 – 56 år efter dess grundande. Under 2016 lånade Norrlandsfonden ut 450 miljoner kronor, vilket medverkade till investeringar på totalt 2,5 miljarder kr i det regionala näringslivet.

I budgeten för 2018 skjuter dessutom näringsminister Mikael Damberg (S) och regeringen till ytterligare 200 miljoner kr till fonden. Pengarna ska, som det heter i regeringens pressmeddelande, "säkerställa långsiktig kapacitet att erbjuda marknadskompletterande lån till företag i norra Sverige".

I en intervju med SVT understryker Damberg att verksamheten är särskilt i en region som Norrland. Affärsbankerna har dragit ner på verksamheten och stängt många kontor i de fem norrlandslänen, vilket har gjort det svårare för företag att få loss kapital. Därmed blir Norrlandsfonden allt viktigare som "alternativ bank".

"Norrlandsfonden har blivit en aktör som går in i projekt och därmed säkrar upp så också att affärsbankerna vågar och vill gå in. Det hade de sannolikt inte gjort annars", säger Damberg till SVT.

Beskedet välkomnas av både regionala politiker och företagare - och i himlen gör sannolikt Sträng och Lassinantti tummen upp för Dambergs agerande. Deras initiativ för mer än ett halvsekel funkar fortfarande och har betydelse även i den moderna närings-, innovations- och regionalpolitiken.

Hultqvist kan fortsätta att göra nytta


Försvarsminister Peter Hultqvist har lyft försvarspolitiken på ett sätt som saknar motstycke i modern tid. FOTO: TT

 

Det har skett stora ommöbleringar sedan IT-skandalen på Transportstyrelsen.

Generaldirektören fick gå redan i januari. Senare har även styrelseordföranden fått lämna. Två statsråd har avgått – Anna Johansson och Anders Ygeman. Emma Lennartsson har lämnat posten som statssekreterare.

Ett antal utredningar har tillsatts av både statsminister Stefan Löfven och nya infrastrukturministern Tomas Eneroth.

Det är exceptionella åtgärder som visar att regeringschefen tagit problemet på största allvar.

Dock drog Löfven en tydlig gräns när det gäller allianspartiernas och SD:s misstroendeförklaring mot försvarsminister Peter Hultqvist. Redan vid sin presskonferens 27 juli beskrev han attacken mot Hultqvist som både ansvarslös och oseriös.

Sakta men säkert har det också gått upp för stora delar av borgerligheten att misstroendeförklaringen mot Hultqvist var en överloppsgärning. En rad borgerliga ledarskribenter – bland andra Anna Dahlberg i Expressen, PM Nilsson i Dagens Industri, Patrik Oksanen i Hudiksvalls Tidning och Alex Voronov i Eskilstuna-Kuriren – har påpekat att de myndigheter som sorterar under Hultqvist har gjort precis vad de ska göra.

Både Försvarsmakten och Must, den militära underrättelsetjänsten, agerade i ett tidigt skede för att hantera eventuella säkerhetshot.

Så småningom har denna insikt och eftertankens kranka blekhet spridit sig även i ledningen hos Liberalerna och Centerpartiet. I torsdags kom så även beskedet att C och L inte längre står bakom misstroendeförklaringen mot Hultqvist

Därmed blev tisdagens riksdagsomröstning bara ett spel för galleriet och ett slag i luften. M, KD, SD och en enskild L-ledamot röstade för misstroendeförklaringen men var långtifrån en majoritet av riksdagsledamöterna.

Det gör att den gamle NSD-medarbetaren Hultqvist kan fortsätta sitt viktiga arbete med att stärka och utveckla den svenska försvarsförmågan.

I NSD 27 juni skrev jag om Hultqvists alla förtjänstfulla insatser på Försvarsdepartementet. Till detta ska läggas innehållet i försvarsuppgörelsen i augusti.

Hultqvist har lyft svensk försvarspolitik på ett sätt som saknar motstycke i modern tid.

Faktum är att försvarsbudgeten kommer att ha stärkts med hela 25 procent under den här mandatperioden!

En minister som lyckas med en sådan förstärkning av sitt politikområde är med alla rimliga mått mätt en framgångsrik minister.

Tänderna är en del av kroppen


En god tandhälsa ska inte vara en klassfråga. FOTO: TT

 

I fredags kom beskedet att S, MP och V kommit överens om att fördubbla det allmänna tandvårdsbidraget. Reformen föreslås träda i kraft den 15 april 2018. Den beräknas kosta 531 miljoner kr nästa år och därefter 750 miljoner kr per år.

Beslutet välkomnas av sjukvårdspolitikerna i Norrbotten.

”Fler ska ha råd att gå till tandläkaren. Det handlar om att välfärden ska ställa upp när du behöver den. Därför är det välkommet att regeringen nu fördubblar det allmänna tandvårdsbidraget. Det är ett viktigt tillskott för den som behöver besöka tandvården och bidrar till en bättre folkhälsa i Norrbotten”, säger Anders Öberg (S), regionråd i Norrbotten.

Även Glenn Berggård, Vänsterpartiets regionråd i Norrbotten, är glad.

”En god mun- och tandhälsa är en förutsättning för ett gott välbefinnande. Det vet alla som någon gång har haft tandvärk. Det går bra för Sverige nu och det ska komma alla till dels. Det handlar om att välja investeringar i människors välmående framför skattesänkningar”, säger V-politikern.

Den rödgröna reformen är definitivt ett steg i rätt riktning och något som möjliggör för fler att göra regelbundna tandläkarbesök, vilket är grunden för att kunna förebygga mer allvarliga tand- och munskador.

På sikt borde emellertid regeringen ställa in siktet på en ännu mer genomgripande tandvårdsreform. Trasiga tänder borde behandlas på samma sätt och i samma system som utslitna höftleder eller knäskador.

Om vi antar att tänderna är en del av kroppen – vilket inte är ett orimligt antagande – så borde regelverket och försäkringsskyddet vara detsamma som för skador och sjukdomar i andra delar av kroppen.

Tandvården borde helt enkelt bli en del av den vanliga sjukförsäkringen och kostnaderna borde vara samma som vid all annan läkarvård.

I och för sig är det en mycket stor och kostsam förändring. Men det är ett rimligt mål och borde vara den långsiktiga inriktningen för politiken.

God tand- och sjukvård borde ses som samma allemansrätt.

Klasstillhörigheten ska inte avspeglas i vår tandhälsa och i våra leenden, som LO uttrycker saken i en rapport.

En sådan reformering vore dessutom helt i linje beslutet på Socialdemokraternas partikongress 2017: ”Steg ska tas under nästa mandatperiod för en mer jämlik tandvård där tandhälsan inte är en klassfråga."

Glöm inte kyrkovalet!

 

”En öppen och inkluderande ­kyrka – som också representerar goda arbetsvillkor. Det är avgörande värden som står på spel i kyrkovalet.”

Det skriver Kommunals ordförande Tobias Baudin och Socialdemokraternas partisekreterare Lena Rådström Baastad i en gemensam debattartikel i tidningen Arbetet.

De framhåller att kyrkopolitiken är allt annat än värderingsneutral. Det spelar roll vem eller vilka som styr över kyrkans beslut om jämställdhet, arbetsmiljöfrågor, avgifter och annat.

Kolla bara Youtube-klippet ovan! Filip & Fredrik uppmärksammar en debatt mellan Jesper Eneroth (S) och Aron Emilsson (SD) i SVT. Det är en replikväxling som med all önskvärd tydlighet visar att det finns viktiga ideologiska skiljelinjer även i kyrkopolitiken. 

Söndag 17 september är det sista chansen för 5,2 miljoner röstberättigade medlemmar i Svenska kyrkan att avlägga sin röst. På måndag är det för sent.

Äldreministern gästar Luleå


Statsrådet Åsa Regnér ansvarar för regeringens arbete med äldrepolitik, barn och jämställdhet. FOTO: TT

 

Under fredagen får Luleå besök av äldreminister Åsa Regnér (S). På dagordningen står invigningen av Lulebos nya trygghetsboende för äldre på Mjölkudden. Dessutom ska hon besöka Bergvikens vård- och omsorgsboende.

Regnér är inte regeringens mest kända statsråd. Men hon ansvarar för ett politikområde som är stort och kommer att växa i betydelse under de kommande åren.

Det finns stora och växande behov av äldreomsorg. I Dagens Samhälle läser jag att kommunerna kommer att bygga drygt 5000 nya platser i särskilda äldreboenden i år och nästa år. Det är en investering på totalt 11 miljarder kr!

Dessutom behövs ännu större investeringar framöver. Enligt Dagens Samhälle är det så många som 125 kommuner som redan idag har brist på platser i särskilda boenden för äldre.

Behoven av kvalificerad personal är dessutom stora. Enligt SCB behöver det rekryteras 160 000 nya undersköterskor till 2035. 

Det är siffror som säger något om de utmaningar som väntar både stat och kommuner under de närmaste åren.

Den politiska slutsatsen för alla ansvarskännande politiker borde därmed vara klar. Investeringar i äldreomsorgen måste prioriteras högre än jobbskatteavdrag och andra skattesänkningar inte bara i årets budgetarbete utan även framöver. 

De äldre kommer att behöva mer av den gemensamma kakan.

Heder till L och C


NSD:s ledarsida 29 augusti 2017.

I NSD 29 augusti framhöll jag att det finns mycket att nagelfara och kritisera när det gäller vad som förevarit i och runt statliga Transportstyrelsen. Däremot konstaterade jag att de borgerliga hamnade totalsnett när de riktade ett misstroendevotum mot försvarsminister Peter Hultqvist.

”Nu – med viss distans till den politiska överhettningen i slutet av juli – borde de dock inse sitt misstag och dra tillbaka kravet”, skrev jag.

Under torsdagseftermiddagen kom så beskedet från Centerpartiet och Liberalerna att de inte längre står bakom misstroendevotumet mot Peter Hultqvist.

Det hedrar Annie Lööf och Jan Björklund. De visar prov på betydligt större politisk mognad och förmåga till ansvarstagande än allianskollegorna i M och KD.

Jag hoppas också att deras ställningstagande blir början på mer av konstruktiv dialog mellan S, MP, C och L om gemensamma tag i politikens mittfåra.

Den svenska historien borde ha lärt oss att det är breda samarbetslösningar - inte konfrontation och ytterlighetspolitiker - som bygger Sverige starkt.

Minns den liberalsocialdemokratiska koalitionen 1917-1920,  uppgörelsen mellan arbetar- och bondepartierna på 1930- och 1950-talen, överenskommelsen om den stora skattereformen mellan S och L 1990-91 och samarbetet mellan S och C om budgetsaneringen 1995-98. 

Det är sådana samarbeten - inte de politiska stridshingstarna - som lyft Sverige och gjort landet till en framstående välfärdsnation.

Olov Abrahamsson bloggar om politik i allmänhet och socialdemokrati i synnerhet.


Fakta om Olov
Född: 1963
Bor: I Luleå
Yrke: Politisk chefredaktör
Gillar: LO, Luleå Hockey och LBBK. 
Kuriosa: Var ordförande i Norrbottens SSU-distrikt 1984-87.


Kontakt: olov.abrahamsson@nsd.se
Twitter: @OlovAbrahamsson

  • Twitter

Bloggar