Olov Abrahamsson

Ledarbloggen

Damberg satsar på Norrland


Näringsminister Mikael Damberg prioriterar Norrlandsfonden.

 

I början av 1960-talet gick dåvarande S-riksdagsledamoten Ragnar Lassinantti och finansminister Gunnar Sträng i bräschen för bildandet av Norrlandsfonden.

Deras filosofi var att fonden skulle medverka till att bredda arbetsmarknaden och näringslivet i norr. Norra Sverige skulle inte vara beroende av bara skog, gruvor och vattenkraft. Regionen skulle ha fler ben att stå på.

Lassinanttis och Strängs regionalpolitiska innovation fortsätter att spela en viktig roll 2017 – 56 år efter dess grundande. Under 2016 lånade Norrlandsfonden ut 450 miljoner kronor, vilket medverkade till investeringar på totalt 2,5 miljarder kr i det regionala näringslivet.

I budgeten för 2018 skjuter dessutom näringsminister Mikael Damberg (S) och regeringen till ytterligare 200 miljoner kr till fonden. Pengarna ska, som det heter i regeringens pressmeddelande, "säkerställa långsiktig kapacitet att erbjuda marknadskompletterande lån till företag i norra Sverige".

I en intervju med SVT understryker Damberg att verksamheten är särskilt i en region som Norrland. Affärsbankerna har dragit ner på verksamheten och stängt många kontor i de fem norrlandslänen, vilket har gjort det svårare för företag att få loss kapital. Därmed blir Norrlandsfonden allt viktigare som "alternativ bank".

"Norrlandsfonden har blivit en aktör som går in i projekt och därmed säkrar upp så också att affärsbankerna vågar och vill gå in. Det hade de sannolikt inte gjort annars", säger Damberg till SVT.

Beskedet välkomnas av både regionala politiker och företagare - och i himlen gör sannolikt Sträng och Lassinantti tummen upp för Dambergs agerande. Deras initiativ för mer än ett halvsekel funkar fortfarande och har betydelse även i den moderna närings-, innovations- och regionalpolitiken.

Viktiga besked för Malmfälten


Finansminister Magdalena Andersson (S) presenterade en viktig nyhet med stor betydelse för Gällivare och Kiruna. FOTO: TT

 

2 februari 2017 gästades Gällivare av bostadsminister Peter Eriksson (MP). Med sig i bagaget han ett viktigt besked för att underlätta samhällsomvandlingen i Malmfältskommunerna. 

S, MP och V hade enats om en förändring i förordningen om investeringsstöd för bostadsbyggandet. Beslutet innebär att de två Malmfältskommunerna nu lättare kan bygga de hyreslägenheter som behövs för att klara samhällsomvandlingen. Det beräknas att Gällivare och Kiruna under de närmaste åren behöver bygga 2500 nya hyresrätter tillsammans.

Beskedet från Eriksson välkomnades av Hyresgästföreningen.

”Det här är jätteviktigt för att det ska kunna byggas nya hyresrätter till rimliga hyror så att människor med normala inkomster har möjlighet att inte känna en oro när man tvingas flytta”,  sa Marie Linder, ordförande i Hyresgästerna riksförbund, i en NSD-intervju.

Under måndagen kom ett nytt viktigt regeringsbesked när finansminister Magdalena Andersson (S) besökte Kiruna. Enligt ett regeringsbeslut ska den som säljer sin bostadsrätt eller villa på grund av samhällsomvandlingen i Malmfälten kunna få uppskov med reavinstskatten i upp till sju år.

Det är en exceptionell åtgärd. Men förändringarna i Malmberget och Kiruna är mycket speciella. De kräver extraordinära åtgärder från samhällets sida. 

Sprickbildningen från gruvbrytningen berör många människor och det gäller att staten medverkar till att underlätta processen. Gruvbolaget LKAB:s möjligheter att utvecklas och stadsomvandlingen i Malmfältskommunerna är en nationell angelägenhet.

Panelen pratade politik

Under söndagsförmiddagen har jag medverkat i panelen i P1:s veckomagasin ”Godmorgon, världen!”. Jag, Sakine Madon, VLT, Maria Ludvigsson, Svenska Dagbladet, och programledaren Olle Hägg samtalade om religiösa friskolor, behovet av en litterär kanon och EU-toppmötet i Göteborg.

Det hettade till i diskussionen om betydelsen av att EU-topparna ägnar mer intresse åt de sociala frågorna och villkoren på den europeiska arbetsmarknaden. Lyssna gärna på inslaget i efterhand!

Finansministern besöker Kiruna


Finansminister Magdalena Andersson (S) har koll på ekonomin. FOTO: Kristian Pohl/regeringskansliet

Under söndag och måndag får Kiruna tungt ministerbesök. Finansminister Magdalena Andersson (S) gästar gruvstaden.

På dagordningen står bland annat ett offentligt möte i Folkets Hus under söndagskvällen, ett besök på Movägens äldreboende under måndagen samt överläggningar om samhällsomvandlingen.

Kirunaborna kommer att få träffa en finansminister i samma klass som legendarer som Gunnar Sträng och Ernst Wigforss.

Få, om ens någon, av Magdalena Anderssons kollegor i övriga EU kan redovisa lika fina siffror. Anderssons budget för 2018 rymmer både ett stort reformpaket (motsvarande en procent av Sveriges BNP) och ett överskott i de offentliga finanserna på en procent av BNP som gör det möjligt att betala av en del av statsskulden.

Sverige hör dessutom redan till de länder som har lägst statsskuld i EU-kretsen. Till exempel har jämförbara länder som Tyskland, Österrike och Nederländerna klart högre statsskuld än Sverige.

Därför kan ingen seriös betraktare säga att Andersson och hennes regeringskamrater är slösaktiga eller leker pojken med guldbyxorna inför valåret 2018.

Regeringen gör välmotiverade satsningar på vård, omsorg, utbildning, försvar, polis och pensionärer. Men i grund och botten finns en stram och ansvarsfull ekonomisk politik.

Siffrorna talar sitt tydliga språk. De offentliga finanserna har gått med överskott varje år med Andersson som finansminister.

Magdalena Andersson har lärt av sin gamle chef Göran Persson. Hon är en försiktig general som lever efter Perssons regel att man ska pengar i näven innan man kan handla.

Björklund tar fajten


Jan Björklund (L) tar strid om de allmänborgerliga väljarna. FOTO: TT

 

I skuggan av EU-toppmötet i Göteborg, som jag skriver om på ledarplats i NSD, genomför Liberalerna sitt landsmöte i Västerås 17-19 november.

Efter bakslaget i valet 2014 hade många förväntat sig att partiledaren Jan Björklund skulle få lämna och att partiet skulle pröva nytt. Men utmanaren Birgitta Ohlsson har klivit åt sidan och nu sitter Björklund säker i partiledarsadeln även inför valet 2018.

Det är dock en tuff resa som väntar Björklund. Opinionssiffrorna fortsätter att ligga runt det svaga valresultatet 5,4 procent 2014.

Björklund tvekar emellertid inte inför uppgiften. Uppenbarligen är han beredd att ta en ordentlig fajt om de allmänborgerliga väljarna med sina allianskollegor.

Han markerar hårt mot M och KD som inte är främmande för att bilda en regering med stöd från Sverigedemokraterna. I en DN-intervju 14 november tydliggör han att det är uteslutet för L att delta i en sådan regering och att det inte finns något utrymme för kompromisser på den punkten.

I många politiska frågor går han och L även andra vägar än alliansen. Till exempel har han  i likhet med den rödgröna regeringen och till skillnad från M, KD och C  ställt sig positiv till förslaget om en europeisk social pelare, som är en huvudfråga under EU-toppmötet i Göteborg.

”Marknadsekonomi som ger människor förutsättningar för egen försörjning ska kombineras med sociala trygghetssystem ­- det är det som är socialliberalism”, argumenterade Björklund i Dagens Nyheter 31 maj.

Sådana ideologiska resonemang – i kombination med Björklunds tydliga ställningstagande mot SD – bådar gott inför framtiden. De bäddar för mer konstruktiva samtal och samarbete över den gamla blockgränsen.

Det borde gå att hitta samarbetsformer mellan socialt engagerad delar av borgerligheten och socialdemokratin om Sverige får ett oklart valresultat 2018.

Farligt uppdrag i Mali

Den 25 april 2013 beslutade FN:s säkerhetsråd att inleda en FN-ledd insats i Mali. Den kallas Minusma (United Nations Multidimensional Integrated Stabilization Mission in Mali).

Syftet är att stödja den maliska regeringen och verka för fred, dialog, försoning och minskade spänningar i landet.

Sverige bidrar med ett underrättelseförband, ett flygtransportförband och en nationell stödenhet, sammanlaget ungefär 310 personer.

Försvarsmakten skriver regelbundet om insatsen på sin hemsida  och i en särskild Maliblogg. På Youtube finns också en del filmer om de svenska soldaternas arbete. I filmen ovan berättar signalisten och föraren Åke Wressel om sina uppgifter.

Det är ett allt annat än ofarligt uppdrag. Hittills har över 50 FN-soldater mist livet, dock ännu ingen svensk.

Alternativet till FN-engagemanget vore emellertid värre. Det vore att lämna landets regering ensam i kampen mot islamistiska terrorister och extremister. Följden skulle bli större oro i landet, ökat mänskligt lidande, ännu större flyktingströmmar i världen och ökad internationell osäkerhet.

Ett enigt sammansatt utrikes- och försvarsutskott har också sagt klart ja till att Sverige ska delta i FN-insatsen i Mali.

Det är glädjande att insatsen inte blivit ett politiskt slagträ utan att de svenska soldaterna, som riskerar sina liv i Mali, har full politisk uppbackning på hemmaplan.

Olov Abrahamsson bloggar om politik i allmänhet och socialdemokrati i synnerhet.


Fakta om Olov
Född: 1963
Bor: I Luleå
Yrke: Politisk chefredaktör
Gillar: LO, Luleå Hockey och LBBK. 
Kuriosa: Fick utmärkelsen "Stor grabb" i Munksund/Skuthamn SK 2006.


Kontakt: olov.abrahamsson@nsd.se
Twitter: @OlovAbrahamsson

  • Twitter

Bloggar