Logga in
Logga ut

Olov Abrahamsson

Ledarbloggen

För Sverige - i rymden


Den S-ledda regeringen har presenterat en nationell rymdstrategi. FOTO: TT

 

I februari 2013 - under den tidigare borgerliga regeringen - sågade riksrevisionen Sveriges rymdverksamhet. Efter regeringsskiftet 2014 har det därför varit en högt prioriterad fråga för nya rymdministern Helene Hellmark Knutsson (S) att formulera en samlad nationell rymdstrategi - icke minst betydelsefullt för rymdbasen Esrange i Kiruna.

Nu är denna strategi klar. I skrivelsen ”En strategi för svensk rymdverksamhet” (2017/18:259) presenterar regeringen en plattform för Sveriges långsiktiga arbete med rymdverksamheten.

Bland annat trycker regeringen och Hellmark Knutsson på värdet av verksamheten i Kiruna.

”Ett strategiskt mål bör vara att infrastrukturen på Esrange ska dimensioneras för att förbli en viktig nationell och europeisk strategisk resurs för nationell och internationell forskning, utveckling, demonstration, testverksamhet och annan rymdrelaterad verksamhet”, skriver regeringen.

Riksdagsledamoten Mathias Sundin (L) har argumenterat för att Sverige borde ha ambitionen att sätta en svensk på planeten Mars på 2030-taletRegeringen har dock en mer jordnära – och i mitt tycke mer realistisk – strategi.

Hellmark Knutsson vill att Sverige har en god innovations- och forskningsförmåga när det gäller att ta tillvara satellitdata om tillståndet på jorden, i haven och atmosfären som ett led i arbetet för att hantera de globala miljö- och klimatutmaningarna.

Det låter kanske inte lika häftigt som att skicka folk till Mars. Det känns emellertid som en rimligare prioritering att försöka lösa våra miljöproblem här och nu – inte börja planera för att mänskligheten ska dra iväg från Moder Jord.

Rymdpolitiken är en viktig och spännande framtidsfråga men den får inte förväxlas med science-fiction.

Från Haparanda till Ystad

Måndag 13 augusti träffade jag Kommunals ordförande Tobias Baudin i Luleå (bilden). Samma dag hade han inlett en resa i Haparanda i norr som ska gå hela vägen till Ystad i Skåne.

Nu, 23 dagar, senare har Tobias Baudin nått Skåne. Idag besöker han bland annat arbetsplatser i Lund där arbetet för god bemanning och heltid som norm gett resultat.

Budskapet under Baudins långa turné har varit klart och tydligt. Det ligger i kommunalarbetarnas intresse att Socialdemokraterna får fortsätta att leda landet. Investeringar i vård, skolor och omsorg måste gå före stora skattesänkningar under den kommande mandatperioden.

Detta är dessutom inte bara ett fackligt intresse. Det är viktigt för oss alla att Sverige har en regering som klarar personalförsörjningen i den offentliga sektorn och finansieringen av hemtjänst, förskolor, äldreboenden, hälsocentraler och andra centrala samhällsverksamheter.

NSD:s ledare 14 augusti pekade jag på de enorma utmaningar som ligger framför Sverige under det kommande decenniet. Inte bara Kommunals rapporter utan också siffror från Finansdepartementet, Riksrevisionen och SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) visar att vård, skolor och omsorg behöver enorma resurstillskott.

Det behövs 200 miljarder kr extra fram till 2030 enbart för att försvara dagens personaltäthet i äldreboenden, förskolor och andra delar av välfärdssektorn. Det motsvarar försvarsbudgeten fyra gånger om!

Det borde leda till viss eftertanke när svenska folket gör sitt val nu på söndag. Jobbskatteavdrag, tredubblade RUT-avdrag och andra borgerliga skattesänkningar stärker inte hemtjänsten eller förskolorna.

LO-basen gästar Norrbotten


Karl-Petter Thorwaldsson besöker Piteå och Boden under onsdagen. FOTO: TT

 

LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson hör till dem som gärna gästar Norrbotten. Under onsdagen återvänder han för ett nytt besök. På förmiddagen gör LO-basen ett besök på Lindbäcks Bygg i Piteå och under eftermiddagen bär det av till Boden och Räddningstjänsten.

Förra gången det begav sig var i början av mars när Thorwaldsson talade för ett gäng fackliga företrädare på LO-distriktets expedition i Luleå.

Efter mötet gjorde Thorwaldsson en intressant reflektion om läget i Norrbotten. Han konstaterade att ingen av frågorna hade handlat om arbetslösheten.

”Det är något nytt. På 1980-talet, när jag reste runt i Norrbotten, handlade det alltid om den höga arbetslösheten. Det tillsattes krisgrupper och var stora problem i länet”, sa han.

Det säger något om hur arbetsmarknaden förändrats i norr. Norrbotten är inte längre ett krislän. 

Norrbotten har numera en arbetslöshet som ligger klart under riksgenomsnittet. Industrin går bra. Besöksnäringen växer. Det investeras i datahallar, förnybar energi, tjänstesektorn och annat.

Thorwaldssons fundering säger emellertid också något viktigt om valdebatten 2018. Jobbfrågan och villkoren för de arbetslösa är ingen stor fråga i årets valrörelse.

Till exempel finns i princip ingen debatt om A-kassan, trots att samtliga borgerliga partier vill försämra villkoren. Det ligger därför i farans riktning att en ny alliansregering kommer att genomföra nya ingrepp i A-kassan.

Det vore i så fall djupt olyckligt. Vi vet att konjunkturen viker en dag - eller att omstruktureringar leder till att gamla arbetsuppgifter försvinner. I det läget är det viktigt att det finns en trygghet för dem som drabbas av arbetslöshet.

Av de skälen bör också alla väljare noga överväga konsekvenserna av de borgerligas besparingsförslag. A-kassan är en fråga som borde diskuteras betydligt mer under de dagar som återstår till valet 9 september.

Alla kan drabbas av arbetslöshet - och alla kan någon gång behöva stödet från A-kassan och en aktiv arbetsmarknadspolitik.

Således är det en fråga som borde engagera betydligt fler än Karl-Petter Thorwaldsson och de fackliga företrädarna.

 

Panelen diskuterade familjeveckan

 

Kl 09.45 var det dags för en ny paneldiskussion i Sveriges Radios veckomagasin ”God morgon, världen!”. Programledaren Sara Stenholm Pihl hade förberett ett gäng inrikespolitiska frågor till mig, Sakine Madon, VLT, och Paulina Neuding, Kvartal.

Bland annat blev det en het ordväxling om Socialdemokraternas förslag om en så kallad familjevecka. Lyssna gärna på inslaget i efterhand

Det luktar framtid i Norrbotten


Tillsammans med Pite Energi invigde energiminister Ibrahim Baylan en sollcellspark i Piteå (PT 31 augusti).

 

I Piteå-Tidningen läser jag att energiminister Ibrahim Baylan (S) invigt forskningsanläggningen Solvåg vid Musikhögskolan i Piteå. Anläggningen rymmer 117 dubbelsidiga sollcellspaneler.

”Jag tror det här forskningsprojektet är väldigt viktigt för att vi ska veta hur vi ska sätta upp anläggningar i framtiden för bästa resultat”, säger Baylan till PT.

Solvåg är ett exempel bland många andra på att Norrbotten just nu är väldigt framåt när det gäller investeringar i förnybara energikällor.

  • 20 juni var jag på plats när statsminister Stefan Löfven och vd:arna för SSAB, LKAB och Vattenfall tog det första spadtaget för Hybrit i Luleå. Projektet tar sikte på att få bort klimatpåverkan från den svenska stålindustrin och att minska de svenska utsläppen av växthusgaser med 10 procent.
  • I början av juli besökte jag vindkraftparken i Markbygden utanför Piteå. Det investeras mångmiljardbelopp i projektet och fullkomligt kokar av aktivitet i skogarna.
  • 22-23 november 2017 arrangerades den stora konferensen Biobase i Piteå. Företrädare för politik, företag och forskning diskuterade hur skogen kan användas i arbetet för att göra Sverige till ett av världens första fossillfria välfärdsländer. 
  • 4 april meddelade Sunpine i Piteå att bolaget investerar 250 miljoner kronor för att öka produktionen av talldiesel. Enligt bolagets beräkningar medverkar produktionen av talldiesel till att trolla bort 157 672 dieselbilar varje år.

Det är något av en revolution som pågår på energiområdet - och det är glädjande att Norrbotten går i täten för utvecklingen. 

Nyckeln till framtiden är inte att hålla fast vid gammal och miljöskadlig teknik. Istället är det bra för både jobben och den industriella utvecklingen att ligga i fronten av energiomställningen och teknikskiftet.

Det ger Norrbotten och Sverige en stor fördel i den globala konkurrensen.

Baylan och den S-ledda regeringen har slagit in på helt rätt väg.

Landsbygden i fokus för S


"När det går bra för Sverige ska det märkas även i glesbygdskommunerna", säger statsminister Stefan Löfven. Till höger landsbygdsminister Sven-Erik Bucht. FOTO: TT

 

Flera gånger har jag uppmärksammat den omläggning av landsbygds- och regionalpolitiken som skett under den S-ledda regeringen.

en ledare 7 augusti skrev jag till exempel om regeringens satsningar på  bredbandsutbyggnad, ökad livsmedelsproduktion i hela landet, en ny nationell skogspolitik, ökad statlig närvaro i glesbygdskommunerna och generösare stöd till kommersiell och offentlig service på landsbygden.

Vid en presskonferens under torsdagen meddelade statsminister Stefan Löfven och landsbygdsminister Sven-Erik Bucht att de vill ta ytterligare steg om de får fortsatt förtroende.

Socialdemokraterna vill bland annat satsa två miljarder kr extra (utöver tidigare beslutade anslag och det kommunala skatteutjämningssystemet) i landets minsta kommuner.

I Norrbotten berörs samtliga kommuner i länet utom Luleå och Piteå. För Arjeplog skulle det handla om ett tillskott på 6,8 miljoner kr och för Överkalix på 7,0 miljoner kr.

Det är pengar som skulle ha enormt stor betydelse för små kommuner med svag skattekraft och stora kostnader för den offentliga servicen på grund av långa avstånd och gles bebyggelse.

Regionrådskandidaten Birgitta Persson (S), Överkalix välkomnar satsningen och framhåller att den kan göra stor skillnad.

”Landsbygdsmiljarderna innebär att Norrbottens mindre kommuner får bättre förutsättningar att trygga välfärden. Det är viktigt för att hålla ihop länet”, säger hon i en kommentar.

Det är också en fingervisning till väljarna i årets val. En regering med Löfven och Bucht kommer att ge hög prioritet åt landsbygds- och regionalpolitiken även i fortsättningen.

Mer oklart är hur en eventuell alliansregering har tänkt sig att hantera alla ekonomiska och demografiska utmaningar som Jokkmokk, Övertorneå, Pajala, Haparanda och andra av landets småkommuner står inför.

Olov Abrahamsson bloggar om politik i allmänhet och socialdemokrati i synnerhet.


Fakta om Olov
Född: 1963
Bor: I Luleå
Yrke: Politisk chefredaktör
Gillar: LO, Luleå Hockey och LBBK. 
Kuriosa: Ingick i SSU:s förbundsstyrelse 1987-1990.

Kontakt: olov.abrahamsson@nsd.se


Twitter: @OlovAbrahamsson

  • Twitter

Bloggar