Olov Abrahamsson

Ledarbloggen

Kriminalpolitiken förstärks


Statsminister Stefan Löfven presenterade regeringsförklaringen i samband med riksmötets öppnande. FOTO: TT

 

Det mesta av innehållet i statsminister Stefan Löfvens regeringsförklaring var känt redan innan presentationen i riksdagen. Det handlar bland annat om större investeringar i välfärdssektorn, miljöpolitiken, försvaret, rättsväsendet samt landsbygds- och regionalpolitiken.

Löfven hade dock med sig en nyhet till riksdagen. Regeringen satsar ytterligare 750 miljoner kronor för att förstärka SOS Alarm, Tullen, Säkerhetspolisen, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Kriminalvården.

Vid en pressträff efter regeringsförklaringen underströk Löfven och justitieminister Morgan Johansson även att arbetet för att utveckla polisen fortsätter. Det handlar bland annat om ökade resurser, satsningar på bättre arbetsmiljö och fler karriärvägar.

”Sammantaget för perioden innebär det att regeringen satsar 7,1 miljarder kronor på polisen”, framhöll Löfven och Johansson.

Det är insatser som visar att den rödgröna regeringen tar behovet att förstärka rättsväsendet på fullaste allvar. Investeringar i rättssamhället prioriteras nu högre än jobbskatteavdrag och andra skattesänkningar.

Den S-ledda regeringen har flyttat fram positionerna och förstärkt kriminalpolitiken rejält.

En del tycker att Löfven, Johansson och andra regeringsföreträdare talar för mycket om hårdare tag, skärpta straff, övervakning och fler poliser. Men ett starkt rättssamhälle måste alltid ses som en självklar hörnsten i socialdemokratisk trygghetspolitik. 

Vanligt folk ska kunna känna sig trygga på gator och torg. Grova brottslingar kan aldrig behandlas med silkesvantar.

”Organiserad brottslighet har ingen plats i Sverige. Samhället ska alltid vara starkare än gängen”, som Löfven uttryckte saken vid onsdagens pressträff.

Eller som labourpolitikern Tony Blair sa en gång i tiden: Det gäller att vara tuff mot de sociala orsakerna till brottslighet men också mot själva kriminaliteten.

På besök i Bryssel  


Europaparlamentet rymmer 751 folkvalda från EU:s 28 medlemsländer.

 

Under måndag-onsdag befinner jag mig i Bryssel tillsammans med en delegation S-politiker från Norrbotten. På dagordningen står bland annat besök hos Östersjökommissionen, North Sweden,  EU-parlamentarikern Jens Nilsson (S) samt LO, TCO:s och Sacos gemensamma Brysselkontor.

Det finns ett och annat att se och lära. SKL (Sveriges kommuner och landsting) har tagit fram en rapport som visar att omkring 60 procent av kommunernas verksamhet påverkas direkt eller indirekt av EU-beslut.

Siffran är dessutom bara ett genomsnitt. På vissa områden är den till och med väsentligt högre. När det gäller lokala miljöfrågor handlar det om så mycket som 80-90 procent, eftersom det finns runt 600 EU-förordningar på miljöområdet.

Därmed är slutsatsen klar. EU-besluten påverkar vardagen även i norra Sverige. 

Därför finns också starka skäl för norrbottniska politiker att bry sig om och engagera sig i vad som sker i EU-kommissionen, Europaparlamentet och andra EU-institutioner. 

Det som sker i Bryssel angår även Övertorneå, Jokkmokk  och Gällivare.

Bommersvik fyller 80 år


Tage Erlander (statsminister 1946-1969) står staty utanför Studiegården på Bommersvik. Under sina sista år bodde Erlander på Bommersvik, vilket innebar att han alltid var en trogen gäst på SSU:s kurser och konferenser. På bilden till höger syns Arne Jones skulptur ”Katedral”,  en klassisk Bommersvikssymbol. 

 

I dag är det stor baluns vid sjön Yngern i Södermanland. SSU:s kurs- och konferensanläggning Bommersvik fyller 80 år.

Gåvobrevet från insamlingskommittén, som skrapade ihop pengarna till köpet 1937, var högtidligt: ”Till Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund överlämnas i samband med förbundets 20-årsjubileum förbundsskolan Bommersvik för fostran av kommande generationers arbetarungdom till gagn för svensk arbetarrörelse”.

Så blev det också. Generationer av fackliga och politiska företrädare har skolats på ”Bommers”. Många har knutit band för livet under kursveckorna. Anläggningen har haft en enorm betydelse för svensk socialdemokratis utveckling. 

Själv har jag en speciell relation till kursgården. Under mina folkhögskolestudier gjorde jag en praktikperiod på Bommersvik våren 1987. Jag plockade fram underlag och gjorde intervjuer till Bommersviks mäktiga jubileumsbok som kom ut samma år.

Tidigare Europaparlamentarikern Göran Färm, Norrköping, var huvudförfattare och gjorde det mesta av jobbet. Men i förordet till boken fick min insats ett omnämnande av SSU-förbundets dåvarande ordförande Anna Lindh. Det är jag fortfarande väldigt stolt för trettio år senare.

Boken rymmer bland annat berättelsen om Olof Palmes klassiska föreläsning om Plomgrens mekaniska verkstad som var en höjdpunkt på Bommersvikskurserna i slutet av 1950-talet och början på 1960-talet.


Olof Palme var en flitig föreläsare på Bommersvik under åren som studieledare i SSU-förbundet 1955-1961.

 

En jordnära rymdpolitik


Rymdpolitiken bör ha fokus först och främst på vår egen planet. FOTO: Nasa/TT

 

Det finns en del svenska politiker som har väldigt högtflygande planer. Liberalen Mathias Sundin har argumenterat för att Sverige borde ha ambitionen att sätta en svensk på planeten Mars på 2030-talet.

Rymdminister Helene Hellmark Knutsson (S) har dock en mer jordnära – och i mina ögon mer realistisk – rymdstrategi för Sverige. 

Bland annat vill hon att Sverige har en god innovations- och forskningsförmåga när det gäller att ta tillvara satellitdata om tillståndet på jorden, i haven och atmosfären som ett led i arbetet för att hantera de globala miljö- och klimatutmaningarna. 

Det låter måhända inte lika häftigt som att skicka folk till Mars. Men det känns som en rimligare prioritering att försöka lösa våra miljöproblem här och nu - inte börja planera för att mänskligheten ska lämna Moder Jord.

Det är också ett av skälen till att regeringen nu ger Rymdstyrelsen och det statliga Rymdbolaget i uppdrag att se över de affärsmässiga förutsättningarna att använda rymdbasen Esrange i Kiruna för uppskjutning av mindre satelliter.

”Jag tycker att det är viktigt att vi utforskar potentialen inom detta område. Kan vi skjuta upp små satelliter från Esrange skulle Sverige bli ett av de drygt tiotal länder som har möjlighet att placera ut satelliter i bana", säger Hellmark Knutsson i ett pressmeddelande.

Enligt regeringens utredare Jan Nygren krävs en investering på ungefär 500 miljoner kr för att ge Esrange den kapacitet som behövs. 

Det är mycket pengar men ingen orimlig kostnad för en satsning med stor betydelse för miljö, klimat, säkerhet, forskning, industriellt kunnande och regional utveckling i norra Sverige.

Vattenfall tar ansvar

 

Sommaren 2016 avslöjade NSD att statliga Vattenfall planerade att flytta sin fakturahantering från Jokkmokk. I ett slag riskerade den lilla inlandskommunen att förlora 32 viktiga arbetstillfällen.

Det blev emellertid starka reaktioner från både lokala och regionala företrädare – och Vattenfalls vd Magnus Hall lovade efter en tid att skapa ersättningsjobb i kommunen.

Under torsdagen omvandlades löftet till verklighet. Vid en presskonferens i Jokkmokk meddelade Annika Viklund, ansvarig för Vattenfalls elnätsverksamhet, Christer Ljunggren, regionalt ansvarig för Vattenfall i norra Sverige, och kommunalrådet Robert Bernhardsson, Jokkmokk, att Vattenfall Eldistribution AB etablerar en ny elnätkundservice med säte i Jokkmokk.

Totalt motsvarar det 32 tjänster av administrativ och mer varaktig karaktär än den tidigare fakturahanteringen. I ett pressmeddelande redogör Vattenfall för detaljerna i etableringen.  

Det är bra att Vattenfall tar ansvar och visar engagemang för Jokkmokk och Norrbotten.

Det hade varit bedrövligt om Jokkmokk fått betala priset för den katastrofala Nuon-affären och andra av bolagets äventyrligheter i Europa. Mitt i alla excesser har ju kraftverken i Lule älv förblivit en fin och väl fungerande del av Vattenfalls verksamhet.

De tio vattenkraftverken i Jokkmokk producerar tillsammans imponerande 11 TWh ren elektricitet varje år (ungefär en femtedel av elförbrukningen hos all svensk industri!). Det är ingen överdrift att beskriva energiproduktionen i kommunen som ett guldägg för hela det svenska samhället.

I det perspektivet är det inte heller för mycket begärt att Vattenfall och staten faktiskt betalar tillbaka en del till Jokkmokk.

Torsdagens besked ligger dessutom helt i linje med den rödgröna regeringens uppfattning om att förstärka den statliga närvaron runtom i landet.

Ett lyft för Norrbotten

Under onsdagsförmiddagen hamnade jag på ett möte på Café Glimten i Luleå. Fredrik Lundh Sammeli (S), ordförande i riksdagens socialförsäkringsutskott, presenterade innehållet i statsbudgeten för ett gäng fackliga och politiska tungviktare samt medierepresentanter från Norrbotten.

Han pekade på att den rödgröna regeringens välfärdssatsningar kommer att få stor betydelse för sjukvård, skolor och äldreomsorg i norra Sverige. Region Norrbotten tillförs sammanlagt 180 miljoner kr extra 2018. För länets 14 kommuner blir tillskottet 350 miljoner kr.

Det är betydande tillskott för att trygga kvaliteten i den offentliga verksamheten i norr. Den som sätter sig ned och räknar inser att pengarna motsvarar många lärar- och undersköterskelöner.

Viktig för Norrbotten är också regeringens ”Hela Sverige”-satsning på totalt 1,2 miljarder kr. Det blir bland annat mer pengar till Norrlandsfonden, Norrlandsjordbruket, ”gröna jobb” i skogen, lärcentra, lokala servicecenter och 70 miljoner kr för särskilt utsatta kommuner.

Den sistnämda punkten kan få extra stor betydelse för många utsatta kommuner i Norrbotten. Regeringen har visserligen ännu inte sagt vilka kommuner som berörs av satsningen. Den parlamentariska landsbygdskommittén gav dock en fingervisning.

Kommittén pekade ut 23 små och fattiga landsbygds- och glesbygdskommuner som borde bli föremål för särskilda insatser. Därav fanns sex kommuner i Norrbotten - Pajala, Övertorneå, Överkalix, Jokkmokk, Arjeplog och Arvidsjaur.

Därför borde rimligen dessa sex kommuner ligga bra till när regeringen så småningom ska fördela pengarna.

Klart under alla omständigheter är att budgeten för 2018 innebär ett rejält lyft för Norrbotten. Många regionalpolitiska bekymmer återstår att lösa. Men regeringschefen Stefan Löfven (S) har visat betydligt större insikt om behovet av en aktiv och solidarisk regionalpolitik än sin företrädare Fredrik Reinfeldt (M).   

Olov Abrahamsson bloggar om politik i allmänhet och socialdemokrati i synnerhet.


Fakta om Olov
Född: 1963
Bor: I Luleå
Yrke: Politisk chefredaktör
Gillar: LO, Luleå Hockey och LBBK. 
Kuriosa: Ingick i SSU:s förbundsstyrelse 1987-1990.


Kontakt: olov.abrahamsson@nsd.se
Twitter: @OlovAbrahamsson

  • Twitter

Bloggar