Logga in
Logga ut

Olov Abrahamsson

Ledarbloggen

Pensionärsskatten ska bort


Stefan Löfven och Magdalena Andersson passade även på att spela på boule med pensionärerna i Haninge. FOTO: TT

 

Under valrörelsen 2006 varnade dåvarande S-ledaren och statsministern Göran Persson för borgarnas ”pensionärsskatt”.

Men det blev aldrig någon större valdebatt kring ”pensionärsskatten” 2006.

Borgerliga politiker och opinionsbildare viftade bort Perssons påstående som skräckpropaganda.

Sedan blev det maktskifte och nye finansministern Anders Borg (M) införde fem jobbskatteavdrag.

Det innebar att skatten sänktes kraftigt på löneinkomster men inte på inkomster från pension, sjukpenning eller föräldraförsäkring.

Följden blev ett skattesystem där pensionärer (och även sjuka och föräldralediga) beskattades hårdare än förvärvsarbetande – precis som Persson förutspådde före valet 2006. ”Pensionärsskatten” blev en realitet.

Under de borgerliga regeringsåren gjordes visserligen en del skattelättnader för att kompensera pensionärerna. Men efter åtta år med alliansstyre kvarstod fortfarande en stor skillnad mellan löneinkomster och pensioner. 

I valrörelsen 2014 lovade emellertid Socialdemokraterna att avskaffa ”pensionärsskatten”  om de fick makten – stegvis och med hänsyn till vad statsfinanserna tillåter. Under mandatperioden har den rödgröna regeringen också inlett det arbetet.

1 januari 2016 tog den rödgröna regeringen bort skatteskillnaden för pensioner och löneinkomster upp till 10000 kronor per månad - och i budgeten för 2018 tas nu ett nytt stort kliv.

Vid en presskonferens i PRO:s lokaler i Haninge under onsdagen meddelade statsminister Stefan Löfven (S) och finansminister Magdalena Andersson (S) att regeringen föreslår sänkt skatt för pensionärerna med 4,4 miljarder kronor under 2018.

Med förslaget för 2018 tas ”skatteklyftan” nu bort för helt på pensioner upp till 17 000 kronor i månaden.

För en pensionär med inkomst på 17 000 kronor i månaden innebär förslaget en skattesänkning på omkring 410 kronor, beroende på hur stor kommunalskatten är.

Regeringen sätter samtidigt upp ett tydligt mål för när skillnaden i skatt mellan pensionärer och löntagare ska vara helt borta - nämligen år 2020.

”Detta är inte snällhet, det är vårt moraliska ansvar”, framhåller Stefan Löfven.

Rätt så. Principen borde vara självklar. Pension ska betraktas som uppskjuten lön och följaktligen beskattas på samma sätt som lön.

Olikheterna i beskattning borde aldrig ha blivit verklighet - och det är bra att Stefan Löfven och Magdalena Andersson nu går i täten för en förändring.

De förefaller att ha betydligt större förståelse för pensionärernas villkor än sina företrädare Fredrik Reinfeldt och Anders Borg.

En motor för tillväxt


Kommunalrådet Niklas Nordström, Luleå, välkomnade idrottsminister Annika Strandhäll och tidigare statsrådet Aida Hadzialic till ett seminarium om idrott, turism och lokal utveckling.

 

Idrottsminister Annika Strandhäll (S) hyllade den svenska idrottsrörelsen när hon talade vid ett seminarium i Luleå under fredagen.

”Idrottsrörelsen är en fantastisk resurs i hela landet. Den omfattar tre miljoner medlemmar, 650 000 ledare och 20 000 föreningar”, framhöll Strandhäll.

Denna enorma folkrörelse är också grunden för att ett relativt litet land som Sverige hävdar sig så väl på arenorna i Pyeongchang och andra sammanhang. 

Bredden och spetsen hänger ihop. Breddidrotten medverkar till att fler talanger får chansen att utvecklas. Samtidigt bidrar OS- och VM-framgångar till att fler barn och ungdomar inspireras och söker sig till skidspår, curlinghallar och ishockeyrinkar. 

Den nederländska skridskotävlingen KPN Grand Prix (som genomförs i Luleå 22-25 februari) är ett exempel på hur bredd och elit kan förenas. Vid sidan av elitloppen genomförs också lopp som är öppna för allmänheten.

Till detta ska läggas att sådana evenemang är en motor för lokal tillväxt.

”250 nederländare bor på hotell och äter under tre dagar. En del av dem stannar dessutom ännu längre. Det betyder 1-2 miljoner kronor för staden”, sa Jenny Hellman, vd för Visit Luleå, vid seminariet i Luleå.

Det är också ett av skälen till att Riksidrottsförbundet vill utveckla Sverige som evenemangsnation. Stora idrottstävlingar skapar inte bara glädje och gemenskap, utan också nya arbetstillfällen och ökad turism.

Det kan handla om att locka fler internationella stortävlingar till Sverige men också om egna arrangemang som Piteå Summer Games eller Gothia Cup.

För fem år sedan gjorde Handelshögskolan i Göteborg en studie av hur inkomstbringande Gothia Cup var. Då framgick det att de tillresta spelarna och åskådarna spenderar nästan en halv miljard på logi, mat, dryck och nöjen!

Sverige har redan en lång och stolt tradition som idrottsarrangör. Under 2017 genomfördes över 50 olika internationella idrottsevenemang i Sverige. 

Det finns emellertid möjligheter för stat, kommuner och regioner att (i samarbete med idrottsrörelsen och besöksnäringen) flytta fram positionerna ytterligare.

Konkurrensen är stor om de internationella idrottsevenemangen. Därför gäller det att alla samhällsaktörer är med på noterna och drar sitt strå till stacken för att stärka Sverige som evenemangsnation.

Isarna i norr lockar fler


Den nederländska skridskotävlingen KPN Grand Prix genomförs för andra året i rad i Luleå. FOTO: Pär Bäckström 

 

Isarna i norr har länge erbjudit fina möjligheter till rekreation och friskvård för lokalbefolkningen - skridskofärder, sparkturer, skidåkning, pimpelfiske eller bara en stilla promenad. Men de kan också användas som dragplåster för att locka turister och besökare från andra delar av världen.

Ett exempel är skridskotävlingen KPN Grand Prix, som genomförs i Luleå 22-25 februari. Arrangörerna i Nederländerna återvänder ännu ett år till isarna och kylan i Norrbotten för att kunna erbjuda bra förhållanden för de tävlande.

KPN Grand Prix är en stor tävling i det skridskotokiga Nederländerna och följs av en miljonpublik i TV.

För Luleå och Norrbotten är det betydelsefullt. Dels innebär det nederländska besöket ett tillskott för besöksnäringen, hotell, restauranger och andra. Dels innebär TV-sändningarna och uppmärksamheten runt arrangemanget en möjlighet att marknadsföra regionen för en större europeisk publik.

En annan gäst som är på plats i Luleå i samband med KPN Grand Prix är social- och idrottsminister Annika Strandhäll. Under fredagen deltar hon i ett seminarium för att tala om idrottens betydelse för besöksnäringen.

Samuel svarar och förklarar

I ett par ledare (7 februari samt 8 februari) har jag uppmärksammat de borgerliga attackerna mot LAS (lagen om anställngsskydd).

Jag har konstaterat att det finns anledning inte bara för de röda LO-förbunden utan också de partipolitiskt obunda fackförbunden inom TCO och Saco att engagera sig i debatten.

En som redan gett sig in i diskussionen är Samuel Engblom, TCO:s samhällspolitiske chef. I en kort Youtubefilm förklarar han pedagogiskt hur turordningsreglerna i LAS (lagen om anställningsskydd) funkar i praktiken och hur en uppluckring av lagen slår mot både arbetare och tjänstemän.

”Det skulle äventyra omställningsavtalen för TCO-förbundens medlemmar”, konstaterar han bland annat.

Jag hoppas fler tjänstemannafackliga företrädare följer Samuel Engbloms goda exempel och ställer sig upp till försvar för anställningstryggheten. Tyvärr sprids det många myter och nidbilder av LAS i årets valdebatt.

Glöm inte debatten om välfärden!


Nikolaj Lubanski är en av författarna till boken "Välfärdsinnovation" (Studentlitteratur).

I tisdags besökte jag kultur- och mötesstället Kaleido i Piteå. Piteå S-förening och Strömnäs-Pitholm S-förening arrangerade ett temamöte om välfärdspolitiken.

På plats fanns danske välfärdsforskaren Nikolaj Lubanski som talade om de utmaningar som den nordiska välfärdsmodellen står inför. De demografiska förändringarna kommer att innebära nya påfrestningar för kommuner och landsting/regioner.

Den stora generationen av 1940-talister passerar 80-årsstrecket under 2020-talet. Det betyder, i klartext, fler åldringar som behöver vård och omsorg.

Enligt både SKL och RRV kommer det att behövas hela 200 miljarder kronor extra till landets kommuner och landsting till 2030 enbart för att behålla dagens personaltäthet i vård och omsorg. Behoven av undersköterskor, sjuksköterskor, läkare och annan personal kommer att växa kraftigt.

Det blir ingen enkel uppgift att få välfärdsekvationen att gå ihop för landets kommun- och regionpolitiker. En sak borde dock vara glasklar: De borgerliga kraven på stora skattesänkningar är illa anpassade till denna verklighet.

Vi kommer att behöva en skattekvot på minst dagens nivå för att upprätthålla kvaliteten för alla människor som behöver äldreboenden, hälsocentraler och sjukhus.

Om detta borde vi också tala mer om inför höstens viktiga val.

En grön röst inom S


Nils Harnesk, 32, skriver regelbundet i NSD. FOTO: Linnea Bergenudd

 

Nils Harnesk, Luleå, betecknar sig själv som ”Socialdemokraternas gröna röst i Norrbotten" och skriver krönikor på sidan 2 i NSD sedan 2017. Harnesk är fritidspolitiker ­- bland annat ingår han i kulturnämnden i Luleå.

I årets första krönika skriver han om beslutet att slå samman kultur- och fritidsnämnderna i Luleå.

”Vi lär av erfarenheterna i andra kommuner. Sundsvall är ett bra exempel. De slog samman sina kultur- och fritidsnämnder redan 1993”, skriver Harnesk och framhåller att sammanslagningen lösgjort mer pengar för både kultur- och fritidssektorn i Medelpadskommunen.

Harnesk driver även bloggen ”En humanist i arbetslivet”.

Olov Abrahamsson bloggar om politik i allmänhet och socialdemokrati i synnerhet.


Fakta om Olov
Född: 1963
Bor: I Luleå
Yrke: Politisk chefredaktör
Gillar: LO, Luleå Hockey och LBBK. 
Kuriosa: Fick Pressgruppens stipendium för ledarskribenter 2013.


Kontakt: olov.abrahamsson@nsd.se
Twitter: @OlovAbrahamsson

  • Twitter

Bloggar