Olov Abrahamsson

Ledarbloggen

Pensionärsskatten ska bort


Stefan Löfven och Magdalena Andersson passade även på att spela på boule med pensionärerna i Haninge. FOTO: TT

 

Under valrörelsen 2006 varnade dåvarande S-ledaren och statsministern Göran Persson för borgarnas ”pensionärsskatt”.

Men det blev aldrig någon större valdebatt kring ”pensionärsskatten” 2006.

Borgerliga politiker och opinionsbildare viftade bort Perssons påstående som skräckpropaganda.

Sedan blev det maktskifte och nye finansministern Anders Borg (M) införde fem jobbskatteavdrag.

Det innebar att skatten sänktes kraftigt på löneinkomster men inte på inkomster från pension, sjukpenning eller föräldraförsäkring.

Följden blev ett skattesystem där pensionärer (och även sjuka och föräldralediga) beskattades hårdare än förvärvsarbetande – precis som Persson förutspådde före valet 2006. ”Pensionärsskatten” blev en realitet.

Under de borgerliga regeringsåren gjordes visserligen en del skattelättnader för att kompensera pensionärerna. Men efter åtta år med alliansstyre kvarstod fortfarande en stor skillnad mellan löneinkomster och pensioner. 

I valrörelsen 2014 lovade emellertid Socialdemokraterna att avskaffa ”pensionärsskatten”  om de fick makten – stegvis och med hänsyn till vad statsfinanserna tillåter. Under mandatperioden har den rödgröna regeringen också inlett det arbetet.

1 januari 2016 tog den rödgröna regeringen bort skatteskillnaden för pensioner och löneinkomster upp till 10000 kronor per månad - och i budgeten för 2018 tas nu ett nytt stort kliv.

Vid en presskonferens i PRO:s lokaler i Haninge under onsdagen meddelade statsminister Stefan Löfven (S) och finansminister Magdalena Andersson (S) att regeringen föreslår sänkt skatt för pensionärerna med 4,4 miljarder kronor under 2018.

Med förslaget för 2018 tas ”skatteklyftan” nu bort för helt på pensioner upp till 17 000 kronor i månaden.

För en pensionär med inkomst på 17 000 kronor i månaden innebär förslaget en skattesänkning på omkring 410 kronor, beroende på hur stor kommunalskatten är.

Regeringen sätter samtidigt upp ett tydligt mål för när skillnaden i skatt mellan pensionärer och löntagare ska vara helt borta - nämligen år 2020.

”Detta är inte snällhet, det är vårt moraliska ansvar”, framhåller Stefan Löfven.

Rätt så. Principen borde vara självklar. Pension ska betraktas som uppskjuten lön och följaktligen beskattas på samma sätt som lön.

Olikheterna i beskattning borde aldrig ha blivit verklighet - och det är bra att Stefan Löfven och Magdalena Andersson nu går i täten för en förändring.

De förefaller att ha betydligt större förståelse för pensionärernas villkor än sina företrädare Fredrik Reinfeldt och Anders Borg.

Hultqvist kan fortsätta att göra nytta


Försvarsminister Peter Hultqvist har lyft försvarspolitiken på ett sätt som saknar motstycke i modern tid. FOTO: TT

 

Det har skett stora ommöbleringar sedan IT-skandalen på Transportstyrelsen.

Generaldirektören fick gå redan i januari. Senare har även styrelseordföranden fått lämna. Två statsråd har avgått – Anna Johansson och Anders Ygeman. Emma Lennartsson har lämnat posten som statssekreterare.

Ett antal utredningar har tillsatts av både statsminister Stefan Löfven och nya infrastrukturministern Tomas Eneroth.

Det är exceptionella åtgärder som visar att regeringschefen tagit problemet på största allvar.

Dock drog Löfven en tydlig gräns när det gäller allianspartiernas och SD:s misstroendeförklaring mot försvarsminister Peter Hultqvist. Redan vid sin presskonferens 27 juli beskrev han attacken mot Hultqvist som både ansvarslös och oseriös.

Sakta men säkert har det också gått upp för stora delar av borgerligheten att misstroendeförklaringen mot Hultqvist var en överloppsgärning. En rad borgerliga ledarskribenter – bland andra Anna Dahlberg i Expressen, PM Nilsson i Dagens Industri, Patrik Oksanen i Hudiksvalls Tidning och Alex Voronov i Eskilstuna-Kuriren – har påpekat att de myndigheter som sorterar under Hultqvist har gjort precis vad de ska göra.

Både Försvarsmakten och Must, den militära underrättelsetjänsten, agerade i ett tidigt skede för att hantera eventuella säkerhetshot.

Så småningom har denna insikt och eftertankens kranka blekhet spridit sig även i ledningen hos Liberalerna och Centerpartiet. I torsdags kom så även beskedet att C och L inte längre står bakom misstroendeförklaringen mot Hultqvist

Därmed blev tisdagens riksdagsomröstning bara ett spel för galleriet och ett slag i luften. M, KD, SD och en enskild L-ledamot röstade för misstroendeförklaringen men var långtifrån en majoritet av riksdagsledamöterna.

Det gör att den gamle NSD-medarbetaren Hultqvist kan fortsätta sitt viktiga arbete med att stärka och utveckla den svenska försvarsförmågan.

I NSD 27 juni skrev jag om Hultqvists alla förtjänstfulla insatser på Försvarsdepartementet. Till detta ska läggas innehållet i försvarsuppgörelsen i augusti.

Hultqvist har lyft svensk försvarspolitik på ett sätt som saknar motstycke i modern tid.

Faktum är att försvarsbudgeten kommer att ha stärkts med hela 25 procent under den här mandatperioden!

En minister som lyckas med en sådan förstärkning av sitt politikområde är med alla rimliga mått mätt en framgångsrik minister.

Tänderna är en del av kroppen


En god tandhälsa ska inte vara en klassfråga. FOTO: TT

 

I fredags kom beskedet att S, MP och V kommit överens om att fördubbla det allmänna tandvårdsbidraget. Reformen föreslås träda i kraft den 15 april 2018. Den beräknas kosta 531 miljoner kr nästa år och därefter 750 miljoner kr per år.

Beslutet välkomnas av sjukvårdspolitikerna i Norrbotten.

”Fler ska ha råd att gå till tandläkaren. Det handlar om att välfärden ska ställa upp när du behöver den. Därför är det välkommet att regeringen nu fördubblar det allmänna tandvårdsbidraget. Det är ett viktigt tillskott för den som behöver besöka tandvården och bidrar till en bättre folkhälsa i Norrbotten”, säger Anders Öberg (S), regionråd i Norrbotten.

Även Glenn Berggård, Vänsterpartiets regionråd i Norrbotten, är glad.

”En god mun- och tandhälsa är en förutsättning för ett gott välbefinnande. Det vet alla som någon gång har haft tandvärk. Det går bra för Sverige nu och det ska komma alla till dels. Det handlar om att välja investeringar i människors välmående framför skattesänkningar”, säger V-politikern.

Den rödgröna reformen är definitivt ett steg i rätt riktning och något som möjliggör för fler att göra regelbundna tandläkarbesök, vilket är grunden för att kunna förebygga mer allvarliga tand- och munskador.

På sikt borde emellertid regeringen ställa in siktet på en ännu mer genomgripande tandvårdsreform. Trasiga tänder borde behandlas på samma sätt och i samma system som utslitna höftleder eller knäskador.

Om vi antar att tänderna är en del av kroppen – vilket inte är ett orimligt antagande – så borde regelverket och försäkringsskyddet vara detsamma som för skador och sjukdomar i andra delar av kroppen.

Tandvården borde helt enkelt bli en del av den vanliga sjukförsäkringen och kostnaderna borde vara samma som vid all annan läkarvård.

I och för sig är det en mycket stor och kostsam förändring. Men det är ett rimligt mål och borde vara den långsiktiga inriktningen för politiken.

God tand- och sjukvård borde ses som samma allemansrätt.

Klasstillhörigheten ska inte avspeglas i vår tandhälsa och i våra leenden, som LO uttrycker saken i en rapport.

En sådan reformering vore dessutom helt i linje beslutet på Socialdemokraternas partikongress 2017: ”Steg ska tas under nästa mandatperiod för en mer jämlik tandvård där tandhälsan inte är en klassfråga."

Glöm inte kyrkovalet!

 

”En öppen och inkluderande ­kyrka – som också representerar goda arbetsvillkor. Det är avgörande värden som står på spel i kyrkovalet.”

Det skriver Kommunals ordförande Tobias Baudin och Socialdemokraternas partisekreterare Lena Rådström Baastad i en gemensam debattartikel i tidningen Arbetet.

De framhåller att kyrkopolitiken är allt annat än värderingsneutral. Det spelar roll vem eller vilka som styr över kyrkans beslut om jämställdhet, arbetsmiljöfrågor, avgifter och annat.

Kolla bara Youtube-klippet ovan! Filip & Fredrik uppmärksammar en debatt mellan Jesper Eneroth (S) och Aron Emilsson (SD) i SVT. Det är en replikväxling som med all önskvärd tydlighet visar att det finns viktiga ideologiska skiljelinjer även i kyrkopolitiken. 

Söndag 17 september är det sista chansen för 5,2 miljoner röstberättigade medlemmar i Svenska kyrkan att avlägga sin röst. På måndag är det för sent.

Äldreministern gästar Luleå


Statsrådet Åsa Regnér ansvarar för regeringens arbete med äldrepolitik, barn och jämställdhet. FOTO: TT

 

Under fredagen får Luleå besök av äldreminister Åsa Regnér (S). På dagordningen står invigningen av Lulebos nya trygghetsboende för äldre på Mjölkudden. Dessutom ska hon besöka Bergvikens vård- och omsorgsboende.

Regnér är inte regeringens mest kända statsråd. Men hon ansvarar för ett politikområde som är stort och kommer att växa i betydelse under de kommande åren.

Det finns stora och växande behov av äldreomsorg. I Dagens Samhälle läser jag att kommunerna kommer att bygga drygt 5000 nya platser i särskilda äldreboenden i år och nästa år. Det är en investering på totalt 11 miljarder kr!

Dessutom behövs ännu större investeringar framöver. Enligt Dagens Samhälle är det så många som 125 kommuner som redan idag har brist på platser i särskilda boenden för äldre.

Behoven av kvalificerad personal är dessutom stora. Enligt SCB behöver det rekryteras 160 000 nya undersköterskor till 2035. 

Det är siffror som säger något om de utmaningar som väntar både stat och kommuner under de närmaste åren.

Den politiska slutsatsen för alla ansvarskännande politiker borde därmed vara klar. Investeringar i äldreomsorgen måste prioriteras högre än jobbskatteavdrag och andra skattesänkningar inte bara i årets budgetarbete utan även framöver. 

De äldre kommer att behöva mer av den gemensamma kakan.

Heder till L och C


NSD:s ledarsida 29 augusti 2017.

I NSD 29 augusti framhöll jag att det finns mycket att nagelfara och kritisera när det gäller vad som förevarit i och runt statliga Transportstyrelsen. Däremot konstaterade jag att de borgerliga hamnade totalsnett när de riktade ett misstroendevotum mot försvarsminister Peter Hultqvist.

”Nu – med viss distans till den politiska överhettningen i slutet av juli – borde de dock inse sitt misstag och dra tillbaka kravet”, skrev jag.

Under torsdagseftermiddagen kom så beskedet från Centerpartiet och Liberalerna att de inte längre står bakom misstroendevotumet mot Peter Hultqvist.

Det hedrar Annie Lööf och Jan Björklund. De visar prov på betydligt större politisk mognad och förmåga till ansvarstagande än allianskollegorna i M och KD.

Jag hoppas också att deras ställningstagande blir början på mer av konstruktiv dialog mellan S, MP, C och L om gemensamma tag i politikens mittfåra.

Den svenska historien borde ha lärt oss att det är breda samarbetslösningar - inte konfrontation och ytterlighetspolitiker - som bygger Sverige starkt.

Minns den liberalsocialdemokratiska koalitionen 1917-1920,  uppgörelsen mellan arbetar- och bondepartierna på 1930- och 1950-talen, överenskommelsen om den stora skattereformen mellan S och L 1990-91 och samarbetet mellan S och C om budgetsaneringen 1995-98. 

Det är sådana samarbeten - inte de politiska stridshingstarna - som lyft Sverige och gjort landet till en framstående välfärdsnation.

Olov Abrahamsson bloggar om politik i allmänhet och socialdemokrati i synnerhet.


Fakta om Olov
Född: 1963
Bor: I Luleå
Yrke: Politisk chefredaktör
Gillar: LO, Luleå Hockey och LBBK. 
Kuriosa: Var ordförande i Norrbottens SSU-distrikt 1984-87.


Kontakt: olov.abrahamsson@nsd.se
Twitter: @OlovAbrahamsson

  • Twitter

Bloggar