Logga in
Logga ut

Olov Abrahamsson

Ledarbloggen

Tillbaka till 1970-talet

 

I tidningen Aktuellt i Politiken skriver reportern Ylva Säfvelin intressant om gamla valaffischer. I senaste numret handlar det om Socialdemokraternas valaffisch ”Lagfäst anställningstrygghet” från 1973 (bilden).

Affischen var en del av Socialdemokraternas arbetsrättsliga offensiv som gav Sverige bland annat LAS (Lagen om anställningsskydd) 1974, förtroendemannalagen 1974 och MBL (medbestämmandelagen) 1976. 

Sedan dess har dessa lagar varit hörnstenar på den svenska arbetsmarknaden. Nu - valåret 2018 - hotas emellertid dessa grundfundament.

Samtliga borgerliga partier går fram med förslag om att luckra upp LAS, vilket bland annat väckt starka reaktioner från samtliga medlemsförbund inom TCO och TCO-utredaren Samuel Engblom.

Det är en befogad kritik. Bakom Moderaternas fagra tal om att lagstiftningen behöver bli mer flexibel och moderniseras döljer sig i realiteten en politik som kommer att förpassa förhållandena tillbaka till 1970-talet.

Det kommer att bli lättare för arbetsgivarna att göra sig av med dem som reagerar mot missförhållanden på arbetsplatsen eller dem som inte längre anses vara tillräckligt produktiva. 

I ett inlägg i Aftonbladet 7 november har Camilla Frankelius, förhandlingschef hos fackförbundet Ingenjörerna (som verkligen inte är någon socialdemokratisk propagandaorganisation), påpekat att turordningsreglerna i LAS är det enda egentliga skyddet som finns mot godtyckliga uppsägningar.

”Sanningen är att arbetsgivaren i dag har en oinskränkt rätt att bestämma om det råder arbetsbrist – vilket i sig är grund för uppsägning. Och med dagens specialiserade roller innebär det allt oftare att uttalad arbetsbrist egentligen handlar om att flytta på eller få bort en specifik person. Sådan personlig arbetsbrist är särskilt vanlig bland akademiker och högre tjänstemän, något vi också sett på Sveriges Ingenjörer. Gränserna mellan uppsägningar på grund av arbetsbrist och personliga skäl suddas ut. Detta stavas godtycke och skyddet ligger i turordningsreglerna”, framhåller Frankelius.

Om dessa lagstadgade regler inte fanns så skulle facket helt enkelt inte ha något att förhandla om. Då äventyras omställningsavtalen och andra fackliga landvinningar. Då talar vi om svensk arbetsmarknad som den såg ut före 1974.

Därför finns sannerligen skäl att diskutera anställningstryggheten och arbetsrätten mer än vad som hittills skett valåret 2018. Allianspartiernas förslag kommer att få långtgående konsekvenser för miljontals arbetare, tjänstemän och akademiker.

Uppåt för SSU  


”Vi har som mål att vara 12 000 SSU-medlemmar på valdagen", säger SSU-basen Philip Botström.

 

I fredagens NSD skrev jag om SSU:s arbete med ungdomsgarantin. Det som började som en SSU-idé är nu verklighet och ett viktigt instrument i kampen mot ungdomsarbetslösheten.

Det är ett fint exempel på att politiskt engagemang lönar sig och att ett ungdomsförbund som SSU faktiskt kan göra stor skillnad.

Förhoppningsvis bidrar det till att fler ungdomar får upp ögonen för vikten och värdet av politiskt engagemang. Det går att påverka och förändra samhället.

Under mitt möte med SSU-basen Philip Botström berättade han även att medlemssiffrorna i det socialdemokratiska ungdomsförbundet är på väg uppåt.

”Vi har som mål att vara 12 000 SSU-medlemmar på valdagen. Idag är vi 11 875 medlemmar, vilket är en ökning med 6477 medlemmar sedan årsskiftet”, säger Botström som tror att förbundet kommer att passera sitt mål med råge.

Det är en glädjande utveckling.

Demokratin bygger på att det finns människor som är beredda att ta sig an de svåra men viktiga uppdragen i utbildningsnämnder, sjukvårdsberedningar och andra sammanhang. Vi behöver dem som gnetar med budgetar, detaljplaner, förordningar, regleringsbrev och annat.

Därför är varje människa ­som går med i SSU eller andra politiska ungdomsförbund, eller engagerar sig i ett parti, en vinst för demokratin. Utan folk funkar inte folkstyret.

Panelen diskuterade kärnkraft

 

Under söndagsmorgonen tog jag en promenad till Sveriges Radios lokaler på Nygatan 3 i Luleå för att delta i ett panelsamtal i P1:s veckomagasin ”God morgon, världen!”.

Programledaren Mikael Kulle lät mig, Göteborgspostens Jenny Sonesson och Expressens Linda Nordlund diskutera politikernärvaron i samband med bilbränderna i Västsverige, kärnkraften och Moderaternas kriminalpolitiska utspel. 

Lyssna gärna på inslaget i efterhand!

En politik för hela landet


9 september 2016 fick lilla Övermorjärv besök av två ministrar – Sven-Erik Bucht och Peter Eriksson. I mitten på bilden syns företagaren Ulf Sandström. FOTO: Lotta Nilsson

 

Det råder ingen tvekan om att landsbygds- och regionalpolitiken är ett högprioriterat område för den rödgröna regeringen. Under mandatperioden har alla svenska kommuner besökts av ett socialdemokratiskt statsråd och landsbygdsminister Sven-Erik Bucht har personligen besökt ett hundratal landsbygdskommuner på ett drygt år.

Även regeringspartnern Miljöpartet är med på noterna. Under fredagen presenterade bostadsminister Peter Eriksson (MP) en katalog med landsbygdspolitiska förslag under ett besök i Gammelstad utanför Luleå.

Viktiga initiativ har också tagits under mandatperioden. I en ledare 7 augusti skrev jag om en rad sådana exempel.

Tag bara den rödgröna bredbandsreformen, som Bucht och Eriksson presenterade vid en gemensam presskonferens i lilla Övermorjärv 9 september 2016. Totalt har 4,25 miljarder kr tillförts för bredbandsutbyggnad på landsbygden.

"Det här är lika viktigt som när vi en gång i tiden elektrifierade Sverige", konstaterar helt riktigt Sven-Erik Bucht.

I det moderna samhället är nämligen tillgången till snabbt bredband lika betydelsefull som vägar, el och telefon. Därför är bredbandsreformen en av mandatperiodens viktigaste satsningar för att skapa en bra grund för mänskligt liv och privat företagsamhet i alla delar av vårt vidsträckta land. 

Staten och politiken måste helt enkelt ta ett ansvar i områden där det saknas kommersiella förutsättningar för utbyggnad. Marknaden fixar inte bredband åt alla.

Folk som har sånger kan inte dö

SSU:s vallåt "Starkare tillsammans" har hånats på sociala medier och kultursidor. I en artikel i Expressen medger också låtförfattaren Nils Forsén att låten inte är stor konst. 

”Kulturskribenterna missar dock ett väldigt centralt perspektiv: låtens funktion. I det här fallet är nämligen de konstnärliga kvalitéerna sekundära. Skapandet har ett annat syfte”, framhåller han. 

”Det är en tramsig hejaklacksschlagerMen den som någon gång besökt en fotbollsmatch inser vilken otrolig kraft som ryms i en banal hejarramsa. Inte för att en enda människa utanför supporterklubben blir särskilt imponerad – tvärtom. Poängen är att ramsan stärker gemenskapen bland oss som bär likadana halsdukar”, konstaterar Forsén. 

Denna ramsa är dock inte sämre än att den nu hopppat in på Spotifys virallista. Nils Forséns låt tycks ha förutsättningar att bli en modern vallåtsklassiker som MUF:s ”Hela Sverige jobbar” 2010 och Centerpartiets ”Nära dig” 2014.

En urstark ekonomi


Magdalena Anderssons powerpointpresentation innehåller många glädjande besked.

 

Den 21 juni hade finansminister Magdalena Andersson en genomgång av det ekonomiska läget. Hennes powerpointpresentation innehåller många glädjande besked och är på många sätt hoppingivande.

Fakta, statistik och undersökningar talar ett tydligt språk.

  • Sverige har den högsta sysselsättningsgraden som Eurostat någonsin uppmätt i ett EU-land – 81,9 procent.
  • Ungdomsarbetslösheten är på sin lägsta nivå sedan 2002.
  • Sverige har den lägsta andelen personer i ersättningssystemen sedan 1981.
  • Statsskulden är på sin lägsta nivå sedan 1977.
  • Den ekonomiska tillväxten är stabil och arbetsmarknaden fortsätter att utvecklas positivt.
  • I internationella undersökningar hamnar Sverige högt upp när det gäller innovationsförmåga, konkurrenskraft och makroekonomisk miljö.

Det betyder inte att allt är bra eller att det saknas utmaningar för Sverige. Som jag skrev i NSD:s ledare 14 augusti kommer det att behövas stora insatser för att klara personalförsörjningen i vård, omsorg och skolor under de kommande åren. Men efter fyra år med Magdalena Andersson som finansminister kan vi konstatera att de flesta ekonomiska kurvor pekar åt rätt håll.

Hon och den S-ledda regeringen har skaffat Sverige ett fint utgångsläge inför framtiden.

Olov Abrahamsson bloggar om politik i allmänhet och socialdemokrati i synnerhet.


Fakta om Olov
Född: 1963
Bor: I Luleå
Yrke: Politisk chefredaktör
Gillar: LO, Luleå Hockey och LBBK. 
Kuriosa: Ingick i SSU:s förbundsstyrelse 1987-1990.

Kontakt: olov.abrahamsson@nsd.se


Twitter: @OlovAbrahamsson

  • Twitter

Bloggar