Människohandel i Kiruna: Syns inte – finns inte?

Norra Sverige och Kiruna står mitt i en stor samhällsomvandling. Oftast hör vi det i ordalag av fler jobb, grön omställning och vinster för både samhälle och individ. Alldeles för sällan hör vi om de risker det medför för ökad arbetslivskriminalitet och prostitution, skriver Madeleine Sundell och Kremena Hultby från Frälsningsarmén.

Kremena Hultby, utvecklingsstrateg och verksamhetschef för skyddade boendet mot människohandel, Lyktan, Frälsningsarmén.

Kremena Hultby, utvecklingsstrateg och verksamhetschef för skyddade boendet mot människohandel, Lyktan, Frälsningsarmén.

Foto: Pressbild

Debatt2024-04-16 06:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Med samhällsomvandlingar kan det komma utmaningar kopplat till exploatering med låga löner, farligt arbete, bristfälliga boenden, odokumenterad arbetskraft, avsaknad av trygga anställningar och ökad prostitution.

Kiruna behöver vakna upp och inse att det också är en destination för människohandel och prostitution. Därför kräver Frälsningsarmén mer proaktivt arbete med ett förstärkt brottsofferperspektiv. Vår erfarenhet är att lokal samverkan är en framgångsfaktor och därför efterfrågar vi ett nätverk mot människohandel i Kiruna.

Människohandel är ett globalt problem, men det finns också ett problem som bottnar i Sverige, i en ökande efterfrågan på bland annat sexköp och billig arbetskraft. Regeringen har gett länsstyrelserna i uppdrag att på regional nivå arbeta för att förebygga och bekämpa prostitution och människohandel. Nu efterfrågar vi nästa steg. Människohandel måste bekämpas lokalt, stad för stad. Så också i Kiruna.

Idag sätter Frälsningsarmén och Länsstyrelsen Norrbotten ned foten i Kiruna och håller en kompetensdag där vi riktar strålkastarljuset på människohandel. Vi hoppas på att rusta närvarande lokala aktörer med kunskap och mod att förebygga och motverka kriminaliteten.

Vi på Frälsningsarmén möter människohandeln i vårt dagliga arbete och kan vittna om dess humanitära konsekvenser. Vi arbetar med rikstäckande skydd- och stödinsatser till Sveriges okända människohandelsoffer.

Under 2023 mötte vi i Sverige 287 potentiellt utsatta för människohandel. Det handlar om män, kvinnor och barn. Av dessa har 124, varav 11 barn fått någon form av uppföljande stöd och skydd hos oss. Ungefär hälften män och hälften kvinnor. Ca 60 procent utsatta i arbetskraftsexploatering, 30 procent i sexuell exploatering och 10 procent annan form av exploatering.

Frälsningsarméns siffror motsvarar ungefär hälften av det totala antalet utsatta som Sveriges civilsamhälle genom Plattformen Civila Sverige mot människohandel mött. 

Våra erfarenheter vittnar om att utnyttjandet av sårbara människor sker överallt. Och särskilt på platser är det är mycket omsättning och rörelse. Kirunas epitet att vara en fly in-fly out-stad gör att vi befarar att utsattheten också är större än vad som rapporteras. Exploatering av människor sker alltid under radarn och samhällets aktörer måste lära sig att identifiera den. Därför behöver man som stad och samhälle gå samman i ett proaktivt arbete för att kunna reagera och agera.

Regeringen har just tagit emot två aktuella statliga utredningar; den ena om att förbättra skydd och stöd med exitprogram för kvinnor och barn i prostitution och den andra gällande arbetet med att slå hål på den växande arbetslivskriminaliteten. Trots detta ser vi alldeles för lite verkstad i frågorna, knappt några åtal eller domar.

Vi uppmanar Kiruna till att våga se vad som sker lokalt och ta ansvar för att förebygga och motverka prostitution och människohandel.

Både människohandel och prostitution kan vara svåra att få syn på. Den viktiga frågan om exploatering på svensk arbetsmarknad samt för sexuella ändamål får inte gå Kiruna obemärkt förbi. Vår förhoppning är att se ett startskott på ett proaktivt arbete mellan myndigheter, civilsamhället och privata aktörer.

Eva Norlin, regionkoordinator mot människohandel, identifierade 90 potentiella brottsoffer i region nord under 2023.

– Vill man inte ha problematiken i sin kommun så behöver man arbeta mot den. En viktig del i detta är att det finns handlingsplaner och rutiner där det framgår vem som ansvarar för vad och hur samverkan ska ske mellan myndigheter och civilsamhälle, säger hon.

– I Norrbotten har detta under de senaste åren varit en högt prioriterad fråga, inte minst med anledning av den samhällsomvandling som pågår i länet”, säger utvecklingsledare Sara Avander vid länsstyrelsen.

Nu menar vi att detta behöver förankras lokalt, stad för stad.

Vi vill se ett stärkt Kiruna som svarar upp och initierar kunskap, rutiner och arbetssätt genom att genomföra fyra punkter som gäller både kommunen, företag och polisen (se faktarutan).

Förslaget till Kiruna

• Att politiska ledningen gör människohandel till en prioriterad fråga genom att stärka uppsökande insatser och tydliggöra tillgång till riktad information på kommunens hemsida

• Upprätta en lokal handlingsplan för att alla yrkesverksamma i kommunen skall veta hur de skall agera för att identifiera, reagera och agera på misstänkt människohandel

• Att lokalpolisen ges utrymme att arbeta mer riktat och kontinuerligt med frågorna

• Att företagen, såväl gruvnäringen som hotell och turism, implementerar insatser för att förebygga sexköp och arbetskraftsexploatering