Sámi Duodji är det samiska namnet på Sameslöjdsstiftelsen. Duodji är också benämningen på olika samiska redskap, kläder och utsmyckningar.

I stiftelsens lokaler i Jokkmokk finns ett hundratal olika slöjdare representerade. Många av föremålen är märkta med det sigilliknande och runda märket i de samiska färgerna, med texten Sámi Duodji.

Märket garanterar att det rör sig om genuint samiskt hantverk, tillverkat av någon som har kunskap om kulturen, material och formspråket.

– Vi representerar svenska samers slöjd och det här är som ett showroom där vi bara har genuin samisk slöjd, säger Katarina Kielatis.

Sámi Duodji har funnits sedan 1993. Stiftelsens främsta syfte är att stödja samisk slöjd och konsthantverk. Det viktiga är att värna det samiska kulturarvet.

I mer än tio år har stiftelsen haft sina lokaler i den gamla herrgården i centrala Jokkmokk. En trappa upp finns butiken och de större galleriliknande utrymmena med en mängd fascinerande exempel på vad samiska slöjdare förmår.

Varje år kommer alltfler utländska besökare för att beundra utbudet och handla.

Katarina Kielatis brukar sommarjobba i huset. Hon trivs i miljön, som ytterligare inspirerar henne att bli utbildad slöjdare vid Samernas folkhögskolas utvecklingscentrum i Jokkmokk. Just nu går hon skinn- och textillinjen, med lulesamisk inriktning.

– Nästan alla som ställer ut här har gått på utvecklingscentrum, säger hon.

Entusiastiskt visar hon upp några exempel på de fina alster som finns att skåda.

Ett gott exempel är en väska i skinn av Marianne Enoksson, som 2015 blev Sámi Duodjis Asa Kitok-stipendiat.

Inom duodji används endast naturgarvat skinn, så de mönster och ibland revor som syns i skinnen ska inte ses som defekter.

– Allt skinn som används är ju naturgarvat och därför är inget skinn det andra likt, förklarar hon. Det visar bara att det är genuint och inte masstillverkat.

Kielatis visar också upp en säregen ryggsäck. Till den har slöjdaren Lise Taapio Pittja fått inspiration av en storlom. Lommen blev en del av ryggsäcken, tillsammans med röd mocka och sälskinn.

Väskan liknar ett fantastiskt konstverk, men den samiska slöjden är bruksföremål. Det gäller även de vackraste och mest avancerade skapelserna, även om en del bara används vid riktigt festliga tillfällen.

Den stora variationen i slöjden och hantverket blir tydlig när Kielatis visar fler exempel.

Ett par kaffepåsar i skinn av Sabina Baer. Silversmide av Erica Huuva. Armband i skinn och tenntråd av Ann Skum Lindström. Knivar med damaskblad av Fredrik Prost, fjolårets Asa Kitok-stipendiat.

Den årliga sommarutställningen pågår från mitten av juni till mitten av augusti.

Tillsammans visar de som ställer ut på mångfalden i både material och hantverksskicklighet.

Materialet är hämtat från naturen. Det består av trä, rötter och bark från skogen, liksom horn, skinn och senor från renarna. Till det kommer tenn, silver och textilier.

Metoderna är ofta sprungna ur gamla traditioner, även om det hela tiden sker en utveckling och ett nytänkande.

Det märks tydligt också en liten bit bort från Sámi Duodjis lokaler.

Där driver textilslöjdaren Lotta Willborg Stoor och digitala designern Per Niia Stålka sitt samiska design­företag StoorStålka.

– Vi inspireras av det moderna samiska livet, den samiska vardagen och vår tillvaro mitt i Sápmi. Det händer otroligt mycket spännande i Sápmi just nu, menar Lotta Willborg Stoor.

Deras kläder, skor, accessoarer, heminredning och föremål är alla designade enligt den samiska traditionens former och estetik.