Sjaunja Myggmuseum står det på skylten över det särskilt inredda utrymmet i trapphuset i Gällivare museum.

Ursprungligen satt skylten ute på Sjaunjamyren, en del av världsarvsområdet Laponia och ett ökänt myggrikt område.

Där ute i väglöst land lanserades myggmuseet 1999. De rälsbussar och tåg som gick längs Inlandsbanan stannade då till mellan Gällivare och Porjus så att passagerarna kunde kliva av. När de sedan öppnade museets portar såg de … hela den väldiga myren!

Artikelbild

| Prylar. I den lilla avdelningen på museet i Gällivare finns Djungelolja, sprutor, sprayer och annat som människor använt för att försvara sig mot myggen.

Upplevelsen roade besökarna, som omväxling.

För några år sedan svarade nämligen turister på en enkät om Nordens bästa respektive sämsta turisttillgångar. Fyra på sämstalistan kom ”blodtörstiga myggsvärmar".

Numera finns myggmuseet som en filial på Gällivare museum. Där kan alla myggbitna nu suga i sig kunskap om de små djuren.

Avdelningen har ambitionen att sprida kunskap om myggorna. Vilka olika arter som finns, hur de uppstår och beter sig, hur man skyddar sig och bekämpar dem.

Artikelbild

| Skylten. Sjaunja Myggmuseum står det på skylten, en påminnelse om var myggmuseet ursprungligen uppstod.

I ett hörn sitter en modellgumma klädd i nät. Det är ett exempel på hur folk har försökt att skydda sig genom åren. Det finns också olika bekämpningsmedel som människor använt.

Sommarvikarien Sofie Isaksson Stark lyfter ner en av de många stora sprutorna. Det står DDT på den och hon försöker föreställa sig hur det gått till.

Artikelbild

| Prylar. I den lilla avdelningen på museet i Gällivare finns Djungelolja, sprutor, sprayer och annat som människor använt för att försvara sig mot myggen.

– Men jag vet egentligen inte så mycket om mygg, säger hon.

På det begränsade utrymmet finns även myggtvål, sprejflaskor, myggstift, spiraler och salva.

Artikelbild

| Skylten. Sjaunja Myggmuseum står det på skylten, en påminnelse om var myggmuseet ursprungligen uppstod.

Allra äldst är myggmedlet ”Kul” från 1919.

Naturen har sina egna myggmedel, lär man sig också. Det går att skydda sig genom att gnida blad från skvattram mot huden tills den färgas av växten. På samma sätt fungerar rölleka och älgört.

Artikelbild

| Myggfångare. Apparater som suger i sig myggen har blivit allt mer populära, säger Sofie Johansson, som säljer en hel del stora myggfångarna för uppåt 10 000 kr.

De tråkiga myggorna verkar också inspirera till halvdesperata skämt.

En t-shirt bär texten ”Bloody summer Lappland Sverige”.

Artikelbild

| Myggjagare. En gång var skomodet sånt att det nästan gick att spetsa myggen med de s k myggjagarna.

En annan har en tecknad bild av en mygga som ligger i en hängmatta och nöjt hälsar ”Tack alla blodgivare!”

I samlingen finns också en modern myggfångare, lite lik en kraftig dammsugare.

Artikelbild

| Prylar. I den lilla avdelningen på museet i Gällivare finns Djungelolja, sprutor, sprayer och annat som människor använt för att försvara sig mot myggen.

Det är bara en av de apparater som Sofie Johansson säljer i butik nere i samhället.

– De senaste två åren har det verkligen slagit igenom, säger hon.

Artikelbild

| Stickning. Inget stickat plagg, men väl en t-shirt, gör också reklam för Sjaunja Myggmuseum.

De riktigt stora myggfångarna kan suga in mygg på 4 000 kvadratmeter.

De är effektiva men kan kosta uppåt 10 000 kr.

Artikelbild

| Prylar. I den lilla avdelningen på museet i Gällivare finns Djungelolja, sprutor, sprayer och annat som människor använt för att försvara sig mot myggen.

– Ändå kom det in en man bosatt i Kiruna. Han hade en stor tomt så han köpte fyra stycken. Han sa att han var så less på myggen, säger hon.

Fotnot: I Övertorneå anordnas varje sommar mygg-VM. I fjol vann Kristoffer Ekersund, som på 15 minuter hann fånga 135 myggor.