Kirunas kommunala ledning är befriande tydlig: ”Vi behöver 2 000­–4 000 invandrare för att klara kommunens välfärd framöver. Annars går kommunen inte runt.”

Samma slutsats kan förmodligen dras på ort efter ort. I Norrland är vi för få. Skatteunderlaget räcker inte till. Enda chansen att vända trenden – en ökad befolkning. Hur göra?

Om vi bara för exemplets skull överför Kirunas beräkningar på hela Norrland så är det aktuella, för att inte säga akuta, behovet över 200 000 personer. Då förstår alla att det inte räcker med enstaka hemvändare för att vända utvecklingen.

För att vända trenden och bli den tillväxtregion vi i grunden alla vill och har förutsättningar att bli, borde vi i första skedet sikta på en invandring i Norrland som handlar om minst en kvarts miljon människor. Plus hemvändare!

Om någon oroar sig för trängseln som skulle uppstå kan det sägas att Norrland även med ett tillskott av en miljon invandrare skulle vara en glest befolkad plats (8,2 invånare per kvadratkilometer, att jämföra med hela Sveriges 21,6).

Historiskt sett är det ingen kontroversiell tanke att lansera invandring som en möjlighet för Norrland. Snittnorrlänningen är hitflyttad. Åren 1870–1905 fördubblades till exempel befolkningen i Västernorrland av unga, arbetsvilliga invandrare. De kom hit för att jobba i skogen, i de expanderande industrierna och i verksamheterna runt dem.

Hur ska vi då locka en kvarts miljon nya invånare till Norrland? En titt i historieboken kan föda idéer.

År 1673 utfärdade kung Karl XI det så kallade Lappmarksplakatet för att locka djärva nybyggare att bryta ny mark i Norrlands inland. Belöningen bestod i 15 års frihet från alla skatter och avgifter samt livslång befrielse från soldattjänst. Så försökte kungen skapa tillväxt i den dåtida stormakten Sverige.

År 2015 ser Lappmarken, Norrland och världen annorlunda ut – men behovet av invandring består. Därför tycker vi att tiden är mogen för ett nytt plakat, ett Norrlandsplakat, som rymmer lockande belöningar för nutidens motsvarigheter till 1600-talets djärva nybyggare.

En inte alltför vågad gissning är att många av framtidens norrlänningar har sina rötter i Mellanöstern, Afrika eller andra oroliga delar av världen.

Genom att öppna vår landsända för dem och erbjuda unika möjligheter för ett gott liv, skulle vi utan tvekan kunna få en både yngre och större befolkning dit den verkligen behövs.

I en orolig värld kan det fredliga Norrland utöva en stark lockelse för utsatta människor från alla håll och kanter och låt oss vara överens om att vi kan erbjuda fantastiska livsvillkor.

På Karl XI:s dagar var Norrland både kallt och otillgängligt, men det har teknikutvecklingen ändrat på. Vi har varmt om fötterna året om och kostnader för tak över huvudet är inte omöjligt höga.

Men som exemplet med jämtländska Grytan nyligen visade så räcker det inte med invandring – vi måste skapa en integration värd namnet också.

Vi måste på alla sätt utgöra ett attraktivt alternativ för de som kommer till oss – annars kommer de att flytta någon annanstans.

Vi måste sprida berättelsen om vårt gästvänliga Norrland och vad vi har att erbjuda och med det bli bäst i Sverige på integration.

Vi vill därför att ett Norrlandsplakat anno 2015 på allvar ska uppmuntra människor i andra delar av världen att blicka norrut och göra allvar av sina drömmar.

Vi vill att plakatet ska innehålla subventioner och rabatter gällande boende, byggande och odlande av jorden. Avskrivna studieskulder. Ett löfte om gratis dricksvatten i 50 år skulle sannolikt bli både omtalat och lockande.

Vi vill också att det ska innehålla särskilda rättigheter och möjligheter för hitflyttande entreprenörer, investerare och liknande grupper som högst konkret bidrar till att bygga välstånd och utveckling.

Idag har Norrland i snitt bara ungefär hälften så många invandrare som riket i övrigt.

Det är en obalans som Norrland måste råda bot på. I det ligger allas vår gemensamma framtidsutmaning.