Luftföroreningar orsakar 3 000–5 000 förtida dödsfall i Sverige varje år. Det är cirka tio gånger fler än vad som dör i trafikolyckor. Ännu fler drabbas av problem med lungor och luftvägar.

I Luleå får barn som bor nära hårt trafikerade vägar oftare astma. Det är bland annat för deras skull som Luleå måste förbättra luftkvaliteten i centrum. Den 23 februari ska fullmäktige besluta om ett åtgärdsprogram för bättre luft.

Den främsta källan till luftföroreningarna är trafiken. Programmet, som innehåller 31 punkter, domineras av åtgärder som rör trafiken.

Elva av punkterna handlar om att underlätta för cyklister. Det är bra, men fler cyklister innebär inte automatiskt att luften blir bättre. Det krävs en minskning av utsläpp från bilar och tunga fordon för att luftkvaliteten ska bli bättre. Endast fem av de 31 punkterna handlar om biltrafiken, varav två enbart är utredningar.

Sammantaget leder programmet till förbättringar på många områden men det är tveksamt om det räcker för att luftkvaliteten ska hamna under de gränsvärden där människors hälsa inte äventyras.

En bra åtgärd är att Luleå får ett mobilitetskontor som ska arbeta för hållbarare resvanor. Hälften av de resor som görs i Luleå är kortare än fyra kilometer. En stor del av dessa resor görs med bil på sträckor som har bra försörjning av kollektivtrafik.

Här kan ändrade resvanor ge snabba resultat i form av mindre utsläpp och bättre luft.

En dålig sak är att inget förslag finns om att förbättra situationen på Smedjegatan. Smedjegatan är den punkt där flest fotgängare i stan rör sig. Det är också en av de mest luftförorenade gatorna i stan. Under ett par år fick Smedjegatan vara bilfri, vilket gav såväl bättre luft, mindre buller som säkrare trafikmiljö för fotgängarna.

Vänsterpartiet vill ha huvudhållplatsen bilfri men tyvärr var vi ensamma i kommunstyrelsen om att rösta för detta förslag. Till vår överraskning har även Miljöpartiet anslutit sig till de partier (S + borgarna) som vill ha biltrafiken kvar på Smedjegatan. Det är dåligt för miljön och för astmatikerna.

Bättre luft är en viktig fråga och den berör många människor. De som drabbas är ofta människor som inte hörs i det offentliga samtalet – sjuka och äldre.

Politiker är ofta känsligare för påtryckningar från bil-lobbyn som motsätter sig inskränkningar i bilåkandet. Den rädslan är för det mesta obefogad. De flesta bilåkare har äldre anhöriga, några har barn med astma.

Förståelsen för åtgärder som gynnar miljö och kollektivtrafik är långt större än vad många politiker tror.