Sjukvården i Norrbotten går sedan många år tillbaka med kroniska underskott. En del av sparbetingen är även i år att sommarstänga hälsocentraler. Patienterna dirigeras om till andra ställen. Jag har full respekt för att samordning sker under sommarmånaderna.

Det som sticker ut i landstingsledningens beslut om öppethållande för kommande sommar är att Råneåborna kommer att mötas av en stängd hälsocentral under sex veckor. Förra året var den stängd under två veckor.

I Råneå och omkringliggande byar bor ca 4 200 personer varav 2 200 i centrala Råneå.

Råneåborna, och de som bor i byarna runt omkring, kommer att få åka långt för att få det som brukar kallas närsjukvård. Mellan 7 och 12 mil tur och retur beroende var man bor.

Att mötas av att ortens enda hälsocentral är stängd är frusterande i sig. Det ger en otrygghet för befolkningen och är extra sårbart för barn, äldre multisjuka med kroniska sjukdomar och psykiskt sjuka. Att den stängs under så lång tid är extra känsligt.

Otrygga medborgare har en prislapp. Störst för patienterna, men det brukar också tydligt synas i landstingets räkenskaper i form av att fler söker vård oftare och inte sällan söker man den på akutmottagningar och jourcentraler.

Det finns en rad olika lösningar som kan ge medborgarna och patienterna i Råneå trygghet även under sommarens neddragningar och som på totalen kommer att kunna ge samma besparing. Samplanering med kommunens distriktssköterskor, sköterskebemanning på hälsocentralen med telefonrådgivning är några exempel.

Att helt stänga under sex veckor är att gå för långt under för lång tid.