Det blev en välbesökt vernissage på lördagen. Båda konstnärerna Tove Jacobsson, från Boden och Elin- Alexandra Sundström, som bor i Gammelstad, var närvarande.

Medan Tove Jacobsson ställer ut målningar och träskulpturer, presenterar Elin- Alexandra Sundström en stor installation med flera olika delar.

– Det var lite av en slump att det blev vi två tillsammans. När vi nu gör det ser vi att det finns ett samspel, säger Tove Jacobsson som var den som hade kommit överens om utställningen på Bodens konstgille.

Artikelbild

| Familjen. Tove Jocobsson har hämtat inspiration till sina akrylmålningar från naturen och familjealbum. "Det yttre och det inre rummet möts", säger hon.

Hon ville ha någon fler med sig och kontaktade Elin- Alexandra Sundström.

Utan att ha pratat om det flera gemensamma teman i verken.

Tove Jacobsson har gett sin del av utställningen namnet ”Gränsland”.

Hennes akrylmålningar går till stor del i olika nyanser av blått. I bilderna av naturen finns det infällda ljusare fält, där det händer något, som en spegling i ett fönster.

Artikelbild

| Sakralt. Det krossae kolet som symboliserar reserna av det jobbiga som skett.

– Ja, det är skymning, ett lugn i naturen. Men i speglingarna finns något som skaver. Det yttre och det inre rummet möts, säger Tove Jacobsson.

I sin presentation skriver hon att det norrbottniska landskapet och älven är återkommande i hennes målningar.

Artikelbild

| Skulptur. Det är första gången Tove Jocobsson arbetar i trä. "Spoven" symboliserar frihetoch längtan.

Hon har även hämtat inspiration från fotoalbum som skildrar familjens liv.

Naturen symboliserar friheten, medan speglingarna bildar kontrasten med vardagslivets stämningar.

Artikelbild

| Intresserade. Jennifer Bergström och Curt Björk har precis börjat gå runt bland konsten på Bodens konstgille.

Förutom de tio målningarna i olika storlekar har hon skapat två träskulpturer. Den ena heter "Spoven" och föreställer ett människohuvud, den andra är en liggande skulptur med ett ansikte omslutet av två händer.

–  Det är första gången jag arbetar i trä. Det är björk.

Artikelbild

| Triptyk. Till en början var det inte tänkt så. "Men vid hängningen såg vi att de passade bra ihop", säger konstnären Tove Jacobsson.

Hon skrattar när hon berättar om projektet att fälla och ta hem trädet.

– Så skulle man barka av och forma. Men jag kände direkt att jag blev förälskad i materialet. Det är så levande.

Artikelbild

Elin- Alexandra Sundströms verk ”Arvet” omges av svarta pinnar i formationer som leder tankarna till samekåtor. Innan för den skyddande ring de bildar står en form i trä, som associerar till en svepask i jätteformat. I den ligger krossat svart kol. Över den hänger ytterligare en del i trä med inristat mönster.

– Jag har skapat ett skydd för min familj. Det är en andlig plats och handlar om hur man bearbetar händelser och hur man går vidare. Gammelstad är också närvarande.

Artikelbild

Hon beskriver skapandet av verket som en terapeutisk och långdragen process.

Delarna i verket har ett drag av samisk kultur.

Artikelbild

| Elin- Alexandra Sundström, Tove Jacobsson och Lena Hansson, ordförande i Bodens konstgille.

– Ja, jag dras till deras respekt för naturen, säger Elin- Alexandra Sundström.

För att åstadkomma den stora, runda behållaren för kolet fick hon experimentera. Till slut ställde hon in träet i en duschkabin under några timmar, för att sedan kunna böja det som hon ville ha det.

Artikelbild

| En del av Elin- Alexandra Sundströms verk.

Kolet i den jättelika svepasken symboliserar en del av arvet.

–  Det är resterna av det jobbiga som händer. I alla familjer händer det ju jobbiga saker.

Artikelbild

| "Kvällsbad", heter Tove Jacobssons akrylmålning.

Skogen är viktig för henne.

– Jag vill att det ska kännas som att man kommer in i en glänta.

Den del som hänger på väggen är symbolen för Gammelstad och det andliga, berättar hon.

– Det är vad jag har valt att ta med från kristendomen. Det är mycket jag inte kan relatera till, men korstecknet tycker jag är en viktig symbol. Och Gammelstad är viktig för mig. Jag har alltid klamrat mig fast där. Jag har vuxit upp där och nu försöker jag skapa samma fina uppväxt för min dotter där, som jag hade. Med hus, familj och skydd.