En ljudsatt konstgestaltning tar nämligen form som har beställts av Statens konstråd. De anlitade konstnärerna är Joar Nango, same och arkitekt från Tromsö och Anders Rimpi som är same, ljudkonstnär, kompositör bosatt i Göteborg. De båda har samarbetat i flera olika konstprojekt tidgare.

Förskolan arbetar pedagogiskt med att bevara de samiska språken. Det och den samiska traditionen har konstnärerna tagit fasta på.

– Vi vill att barnen ska känna igen sig. Lekplatsen blir lite som en typiskt samisk villatomt, en plats för aktivitet mer än för rekreation och vila, där står det ofta en båt uppställd, berättar Joar Nango.

Artikelbild

Båtenstår uppställd i väntan på att monteras på en trädkonstruktion.

Som arkitekt har han intresserat sig för samiska och andra nomadfolks arkitektur och sätt att bygga, en improvisationskompetens.

–Platsen är tänkt att anknyta till barnens historia och mytisk tradition på ett lekfullt sätt och skapa nyfikenhet, säger Anders Rimpi.

Konstverket består av tre delar av naturens egna material och med inmonterade högtalare som barnen kan lägga örat mot och lyssna. De inspelade rösterna, som kommer vara av kända samiska skådespelare, talar och jojkar på tre olika samiska språk.

Delarna representerar dåtid, nutid och framtid: Båten berättar om färder den gjort och samiska boplatser som fanns längs Stora Lulevattnet innan fördämningarna. Stenen jojkar en evighetsjojk från jordens inre. I en njalla (en samisk förrådsbod) talar en björkvril om drömmar och framtid och om vad den vill bli när den blir stor.

Artikelbild

| Anders Rimpi provlyssnar på ljudet i stenen.

Materialen och objekten har valts med omsorg. Anders Rimpi berättar att materialvalet symboliserar koloniala övergrepp mot samerna: stenen – gruvindustrin, båten – vattenkraften, träet – träindustin. Ett dolt budskap som mera är för de vuxna att uppfatta.

–Vi ville blåsa liv i materialen, för det är inte bara solen och vinden som pratar med oss, säger Joar.

Artikelbild

| Anders Rimpi och Joar Nango vid björkvrilen som ska ingå i konstverket.

På Ájjte museet byggs den njalla som är en del av konstverket med hjälp av museets hantverkare Per Tjikkom och Håvard Arnhof. Sigbjørn Skåden har skrivit poesi till ljudkonstverket.

Den 21 september kommer ”Fijfere,Vaná­s,Gieđgi” att invigas. Titeln är på nordsamiska, lulesamiska och sydsamiska och på svenska skulle det bli ”Vril, Båt, Sten”.