Statsbudgeten för 2024 presenteras i sin helhet 20 september. Men sedan flera veckor tillbaka har statsråden i högerregeringen ägnat sig åt att skedmata landets nyhetsredaktioner med småportioner från den kommande budgeten.
Presskonferenser och utspel har avlöst varandra. Det har handlat om alltifrån försvarsmiljarder och pengar till kriminalvården till sänkt skatt på snus och bensin.
Alla ska få sitt. Ena dagen är det pensionärerna, nästa dag barnfamiljerna eller bilisterna. Eller någon annan.
Man kan förstå att regeringar gör på det här sättet för att få stor uppmärksamhet under lång tid. Så gjorde även den tidigare socialdemokratiska regeringen. Men frågan är hur länge landets journalister kommer att låta sig matas på det här sättet.
Det är ju i princip omöjligt att göra en samlad bedömning av budgeten och inriktningen förrän alla förslag ligger på bordet. Ligger tonvikten på sänkta skatter, välfärdspolitik eller något annat?
Ett exempel: I måndags gjorde arbetsmarknadsminister Johan Pehrson (L) ett utspel om att regeringen tillskjuter 80 miljoner kr i statsbudgeten för 2024 för förebyggande insatser för att förhindra att unga hamnar i kriminalitet.
Pehrson beskriver det som en treårig satsning, som särskilt ska fokusera på kommuner med utanförskapsområden. År 2025 och 2026 beräknas den uppgå till 150 miljoner kr per år.
Men kan det verkligen betecknas som en "satsning"? Under den tidigare S-regeringen satsades nämligen 250 miljoner kr extra per år –alltså mer än Johan Pehrson – på det brottsförebyggandet arbetet i särskilt utsatta förortsområden. Pengarna har använts bland annat i Järvaområdet i Stockholm för att anställa fler skolsocionomer, fältassistenter samt familje- och föräldrarådgivare.
Därför framstår 80 miljoner kr snarare som en kraftig neddragning jämfört med tidigare belopp.
Den viktiga frågan i sammanhanget är dessutom vad som sker med de generella statsbidragen till kommuner och regioner i statsbudgeten. Det är ett beslut som har betydligt större och mer långsiktig betydelse för hur det går med skolor, socialtjänst, fritidsgårdar, bibliotek och andra lokala verksamheter än om regeringen bidrar till treåriga projekt.
SKR (Sveriges kommuner och regioner) har pekat på att det behövs en kraftinsats. För 2024 räknar landets kommuner och regioner med ett samlat underskott på totalt 28 miljarder. Därför behövs en statsbidragshöjning på uppemot 30 miljarder kr enbart för att försvara dagens standard i de offentliga verksamheterna.
I det sammanhanget är Pehrsons 80 miljoner kr till lokalt brottsförebyggande arbete i princip att betrakta som en fis i universum.
Om det ska bli möjligt att höja kvaliteten på äldreboendena, hälsocentralerna och i landets skolor krävs dessutom betydligt mer än 30 miljarder kr 2024 och kommande år. Enbart Coronakommissionens förslag till förbättringar i äldreomsorgen beräknas kosta 100 miljarder kr mer under en tioårsperiod!
Därför ska det bli mycket intressant att se hur regeringen slutgiltigt vill fördela alla miljarder i statsbudgeten. Då – först då – är det möjligt att bedöma värdet av allt som sagts från regeringshåll under de senaste veckorna.