Med turnén "En vacker kväll" knyter Per Gessle för första gången ihop Gyllene Tider, Roxette och solokarriären till en enda afton. Effekten kan ni ju räkna ut själva, det regnar så klart hits över Havsbadet. Men Gessle ger även utrymme för tidigare ospelade nummer som "Honung och Guld" och bjuder på nytt från Nashville-inspelade "En vacker natt", om än i små doser.

Stämningen går det inte att klaga på, för det är hyggligt med folk på plats, och vädret är optimalt, med precis så svala sommarvindar som Per Gessle sjunger om i "Juni, juli, augusti". Precis där i tredje låten sparkar han också igång kvällen och det eminenta bandet tillåts ta plats på allvar.

Att Gessle noggrant plockat ihop det perfekta turnésällskapet råder det rätt lite tvivel om. Sjumannaorkestern ger konserten en tyngd och ryggrad och tar samtidigt vara på alla de hooks och finesser som ryms i låtarna. Luleå-bördiga Ola Gustafsson är inget undantag. Han glänser med gitarren och bidrar med snygga harmonier på pedal steel, och visst drar han ner stort jubel när Gessle presenterar bandet.

Artikelbild

| BANDET: Helena Josefsson, Malin-My Wall, Christoffer Lundqvist, Ola Gustafsson, Magnus Börjesson, Clarence Öfverman och Andreas Dahlbäck

I de partier där Marie Fredriksson vanligtvis tar ton gör Helena Josefsson utmärkta insatser. Den ikväll nedtonade "It must have been love" låter bättre än jag någonsin hört den. Sedan kan nog inget Gessle-fan i världen ha mycket att invända mot en låt som "The Look" ikväll, där fläskiga gitarrer får tala bredvid Helena Josefsson och Gessle, som tillsammans syr ihop sången. Den inleds också snyggt av gitarristen Christoffer Lundqvist som retas med "När vi två blir en"-riffet innan låten drar igång.

Hitsen har alla vårdats ömt på repetitionerna, det hörs lång väg. Men att stapla så här många listettor, sommarklassiker och pophits ovanpå varandra gör också att man snabbt blir mätt. Det är farligt nära att showen går över i slentrian, och där gör det nya materialet en stor förtjänst ikväll. Den Jocke Bergiga "Första pris" låter finfin, samma med avslutande "Småstadsprat" som gärna hade fått ta plats tidigare i konserten.

Sönderspelade bagateller som "Gå och fiska" och "Sommartider" må fylla sin funktion på den här strandnära festen, men själv hade jag tyckt det varit mysigt om Gessle gett större utrymme för sitt nya Nashville-material. När väl country-tonerna ljuder över stranden är det inte så tokigt alls faktiskt.

Konserten är också märkbart nedkortad från premiären i Helsingborg, vilket jag inte ser någon som helst anledning till.