Under de senaste tio åren har det tunga missbruket av droger och alkohol ökat med 15 respektive 20 procent, enligt Gerhard Larsson som utreder missbruks- och beroendevården på uppdrag av regeringen. Trots detta når vården bara en av fem missbrukare. Den snäva inriktningen på förebyggande arbete har enligt Larsson trängt ut vård och behandling för den som vill ta sig ur ett missbruk.
– Vi har valt att förhindra att folk börjar, men det har skymt utbyggnaden av sjukvård och man har kanske hoppats att det ska räcka.
Mellan stolarna
Missbruk uppfattas i vissa landsting inte som ett ansvar för sjukvården. Det, och den traditionellt nära relationen mellan beroendevården och socialtjänsten, har lett till att missbrukare fallit mellan kommunernas och landstingens stolar. Gerhard Larsson menar att medicinska behandlingar underanvänds.
– I Sverige är det svårt att få läkemedel samtidigt som man får kommunala sociala insatser.
I andra europeiska länder har man angripit problemen genom att samla ansvaret på en plats.
– I till exempel Holland har man en lättillgänglig och utbyggd vårdapparat, de som väl utvecklat ett beroende fångas ofta upp på ett bra sätt.
Hårda krav
Berne Stålenkrantz på Svenska brukarföreningen tycker inte att förslaget om en utökad vård räcker om inte också attityderna inom narkotikavården förändras. I dag är kraven som ställs på missbrukare som får vård hårda.
– Kommer man till en klinik för överviktiga och har gått upp i vikt så säger de att ”Det är lugnt, det vänder snart och vi tar nya tag”, men i narkomanvården blir du utkastad.
Berne Stålenkrantz tycker att vården i dag fokuserar på fel saker.
– Insatserna fungerar inte för att de är inte anpassade efter den verklighet vi lever i, de är anpassade efter målet om ett drogfritt samhälle. Målet måste vara att rädda liv.
Folkhälsominister Maria Larsson har sökts av TT men vill inte kommentera eventuella insatser innan utredningen är klar.
Carl Fridh Kleberg/TT