Det börjar röra sig lite mer på prideområdet. Vi sitter i gräset och lyssnar. Bänkarna i stadsparken är fulla och fler och fler människor verkar vara på ingång.  Även solen hittade fram till slut. Ludvigs spelning utvecklas till ett soundtrack. Det blir en perfekt start på en festival i kärlekens tecken. Men det stannar liksom där. I myllret blir det bara en enda lång låt. Men det gör inget. Ludvig smyger stillsamt på. Det enda mellansnacket blir att påpeka hur gitarren inte är van att spela utomhus och därför måste stämmas om ibland. Det är så här singersongwriter musik ska upplevas. Sittandes på gräset i en park utan ett moln på himlen.