Avstå från mat och dryck
- I år inleds ramadan den 20 juli. Starten flyttas elva dagar bakåt varje år, jämfört med året dessförinnan.
- Under fastemånaden får muslimer inte äta eller dricka under dygnets ljusa timmar. Gravida, barn och äldre är undantagna.
- Syftet med ramadan är bland annat att de som fastar ska lära sig tålamod och ödmjukhet, och begrunda religionens bud.
- Det finns ingen exakt statiskt över antalet muslimer i Sverige. Omkring 300 000 beräknas vara muslimer, varav uppåt 150 000 kan räknas som aktivt troende. (TT)
När får man bryta fastan?
– Det här är ett stort problem, det är inte roligt att ställas inför det varje år. De som kommer till våra fredagsböner säger att de vill ha besked, men jag har inget besked att ge dem, säger Mohamed Amri, imam i Luleå muslimska förening. – De lärde vi försöker få ett beslut av, bland annat i Mecka, verkar inte bry sig, säger han.
Fastan i ramadan ska enligt traditionen pågå mellan solens upp- och nedgång.
I Luleå skulle det exempelvis innebära att troende muslimer den 20 juli måste låta bli att äta och dricka i drygt 21 timmar (01.35–22.37).
Ännu ljusare
– Det är mycket, helt klart, säger Mohamed Amri.
Förra året inleddes ramadan den 1 augusti. Då följde Luleås muslimer soltiderna för sin fasta.
I år när ramadan infaller tidigare, med ännu ljusare nätter som följd, kan församlingen komma att begränsa fastetiden, 17-18 timmar diskuteras.
Svårigheten att bestämma fastans längd har lösts på olika sätt runt om i Sverige.
– Olika imamer och olika institutioner har kommit fram med olika alternativ, säger Omar Mustafa, ordförande i Islamiska förbundet i Sverige.
I norra Europa
– Vissa säger att man inte kan fasta mer än två tredjedelar av dygnet (16 timmar). Andra menar att man ska följa fastetiderna i närmaste muslimska land eller stad. Det finns ingen som menar att man ska fasta dygnet runt, säger han.
Frågan är aktuell i hela norra Europa och diskuteras inom European council for fatwa and research, en sammanslutning för europeiska imamer.
Jan Hjärpe, professor emeritus i islamologi, tror dock inte att de högste lärde inom islam kan enas i frågan.
– Nej, men det kan ju utbildas en sedvänja här i Norden. Folk tar intryck av varann, och så småningom gör man på ett visst sätt, säger han.
Av Per Vallgårda/TT
Publicerad 17 juli 2012 11:51
Uppdaterad 17 juli 2012 16:10