Pinsamt. Rent utsagt pinsamt.

I 45 minuter frågar jag mig: var gick det fel? 

Vem ska detta fiasko skyllas på?

"Fiasko"?, tänker ni. "Men betyget är ju en femma?" 

Tillåt mig att förklara.

Ja. Betyget är en femma. Ty: det som betygsätts här ovanför är en av Sveriges kanske bästa elektro-singersongwriters de senaste fem åren.

Jonathan Johansson gör det han ska. Kanske inte med stor glädje eller massiv energi. 

"Vi är lite trötta i dag", säger han.

Det Jonathan Johansson egentligen menar är: "Hallå, var är ni?". 

Var är havet av människor han annars drar? Var är människorna över huvud taget?

Den fråga som måste ställas är - i brist på bättre svenska uttryck: "What's the use?". Varför gå igenom besväret att boka en kvalitetsartist när det ändå inte kommer några människor.

Jag vill inte stå där på scen och vara Jonathan Johansson, när de enda som finns på området är ett 50-tal tillgivna fans som gör sitt bästa. Övriga 950 sitter troligtvis i någon lägenhet och häver öl.

Faktum är: Piteå dansar och ler förtjänar inte Jonathan Johansson. 

Piteå förtjänar kanske inte någon festival alls.