Redan när Joakim Thåström vibrerande glider in på scen inför en måttligt stor Piteåpublik är det tydligt att han är i särdeles god form. 

Han jagar efter mikrofonen, vevar med armarna, springer oroligt fram och tillbaka och spelar på luftflöjt med fingrarna.

Precis som vi är vana att se honom, fast kanske ändå lite extra.

Lite mer. Lite som att han fortsätter växa i sin säregenhet för varje dag som gått sedan man sist såg honom, trots att han för länge sedan kunde ha gått samma väg till mötes som andra artister från samma generation.

Det som jag lärt mig uppskatta mest med Thåström live är att han vägrar luta sig tillbaka och lugnt leva på en låtskatt som kommit att bli en av Sveriges största. Envist biter han sig fast vid ett framåtdriv.

Och det är också förklaringen - tillsammans med den tidiga timman - till att publikens medelålder inte överstiger 30 år.

Under låten "Beväpna dig med vingar" skiner Thåström stort, med "Alla vill till himlen" förstår varenda människa varför han år efter år bokas på festivaler runtom i detta land och ultra-bombastiska "Låt dom regna" befäster kvaliteten i den moderna Thåströms artisteri och visar samtidigt varför den senaste skivan kallats för Thåströms bästa, och varför han fortsätter gå hem också hos dem unga.