– Det är helt galet skönt – riktigt, riktigt härligt, säger den 24-åriga småländskan till TT efter loppet på lördagen.

Den 23-åriga Julie Bresset vann OS-guld.

Men Alexandra Engen såg lika glad ut som fransyskan. Minst. Hon log, och log, och log.

– Det känns helt fantastiskt.

Den i seniorsammanhang förhållandevis omeriterade svenskan tangerade i OS sin bästa placering någonsin i ett världscupslopp.

Nära vurpa

Inför loppet sade Engen att hon skulle vara nöjd med en plats i topp 15, och ”väldigt nöjd” med topp tio.

Nu blev hon sexa efter ett lopp där hon i förväg sagt att hon skulle försöka vara starkast och klättra i slutskedet – vilket var precis vad hon gjorde.

TT: Taktiken fungerade?

– Det var häftigt, för jag kunde följa den exakt som jag hade tänkt, nästan skrämmande bra.

Men det kunde ha tagit tvärt slut.

I banans första svårighet låg Engen alldeles bakom en av storfavoriterna, norskan Gunn-Rita Dahle Flesjå.

– Hon tokvurpade precis framför mig, jag kunde precis slinka förbi, säger Engen.

Norskan bröt senare loppet.

Engen satsar mot pallen på OS i Rio de Janeiro om fyra år. Men då måste hon lyfta sig på alla nivåer, säger hon – fysiskt, mentalt och tekniskt.

Lära sig OS

London var mest ett sätt att lära sig hantera tryck, förväntningar och alla de störningsmoment något så stort som ett OS kan medföra.

OS-utbildningen skedde under sex varv och knappt 30 kilometer i en knixig, kuperad, tekniskt och fysiskt krävande bana i de gröna kullarna i Hadleigh Farm i Essex öster om London.

Det var sol, blå himmel och den vackraste vyn av alla tävlingsplatser i OS.

Efteråt var det nästan bara Alexandra Engen som kunde mäta sig med solen:

– Jag kan inte annat än att stå här och le.