När polisen kommer i kontakt med en person som är misstänkt för ett brott där fängelse finns i straffskalan ska polisen ta ett DNA-prov. Resultatet av provet analyseras och de allra flesta läggs sedan i ett register.

Antalet topsningar har ökat i Norrbotten med 86 procent vid en jämförelse av första kvartalet 2011 till första kvartalet i år. Antalet topsningar var 317 stycken förra året och i år har det ökat till 589 stycken.

Samtliga polismyndigheter i Sverige har ökat antalet topsningar men endast två myndigheter har haft samma eller större procentuell ökning än Norrbotten och det är Jönköping och Östergötland.

Östergötland har topsat överlägset flest personer men det har ett samband med ett mycket uppmärksammat dubbelmord en kvinna och ett barn för ett antal år sedan.

Skickas till Linköping
Metoden kallas för topsning men vad det egentligen handlar om är att polisen stoppar in en pinne som i toppen är klädd med en mindre kudde av skumgummi. Kudden stryks mot kindens insida cirka 30 sekunder för att få loss små celler, därefter doppas kudden under tungan för att fånga upp saliv.

Det som fastnar på kudden överförs på en speciell plats på en blankett som sedan skickas iväg till Statens kriminaltekniska laboratorium, SKL, i Linköping som i sin tur tar fram en DNA-profil på den misstänkte.

- På blanketter står den misstänktes namn och vad personen är misstänkt för, säger Johan Claesson, förundersökningsledare hos polisen i Norrbotten.

DNA-bevisning är ett komplement för polis och åklagare i en brottsutredning men den kan även användas för att fria misstänkta.

- Man ska komma ihåg att även om vi har DNA från en brottsling betyder inte det att personen döms av domstol enbart på analysen från SKL, säger Claesson.

Tre olika registergrupper
Johan Claesson berättar för NSD att registret för DNA kan enkelt förklaras i tre grupper.

• Utredningsregistret - registrering av DNA-profiler från skäligen misstänkta personer under utredningsprocessen. I utredningsregistret finns idag cirka 13 000 personer.
• DNA-registret - registrering av DNA-profiler från personer vid lagakraftvunnen dom med annan påföljd än böter. Här finns i dagsläget cirka 99 000 personer.
• Spårregistret - registrering av DNA-profiler för spår från ouppklarade brott. Idag finns cirka 25 000 personer. I spårregistret sparas personens DNA i 30 år.

Det senaste året har polisen blivit betydligt bättre på att topsa personer. Fortsätter polisen i samma takt kommer sannolikt fler brott löstas. Statistiken från 2010 säger att av de cirka 9 000 topsningarna som gjordes 2010 gav 216 träffar.

Det finns naturligtvis brottslingar som inte alls är sugen på att polisen är och rotar i deras mun för att få DNA-rester. Men faktum är att polisen får använda tvångsmetoder för att ta provet.