BAKGRUND Kampen för innerfjärdarna
µ För 500 år sedan var Luleås innerfjärdar en öppen havsvik. Men efter hand som landet höjt sig har landskapet förändrats och i dag är Skurholmsfjärden, Björkskatafjärden, Björsbyfjärden, Sinkfjärden och Sörfjärden i princip insjöar. De är dock förbundna med havet från två håll, genom ett antal smala kanaler och sund.
Vattenspeglarna anses ha ett högt värde för Luleå som stad, och därför vidtog kommunen ett antal åtgärder i början av 1990-talet.
µ För att kompensera uppgrundningen, hålla vattenkvalitén hög och därigenom förhindra att sjöarna växte igen muddrades kanalerna upp på flera ställen och två så kallade överfallsdammar byggdes. En vid Lulsundskanalens mynning i Skurholmsfjärden och en vid Likskärsbanken, som skär av Sörfjärden från Mulöviken.
Fiskpassage och passage för småbåtar ingår i konstruktionen.
Under perioden mitten av maj till mitten av september höjs vattennivån i innerfjärdssystemet till 40 cm över det normala vattenståndet i havet. Övrig tid rinner det fritt och regleras av havsnivån.
µ Undersökningar har visat att åtgärderna haft effekt. Vattenkvalitén har bibehållits och vegetationen har snarare minskat sedan 1990-talet. Åtgärderna har heller inte haft några negativa ekologiska effekter eller påverkat vattenbalansen.
µ Gammelstadsviken räknas också till Luleås innerfjärdar men står inte i förbindelse med det övriga systemet annat än vid rejäl vårflod. Gammelstadsviken är ett Natura 2000-område vilket innebär att några åtgärder inte medges.
Vägbanken förbinder fastlandet med Mulön och skär av Sörfjärden från Mulöviken. Exakt när den byggdes vet inte Luleå kommun.
- Troligen är det någon gång på 1920-talet, och utan de tillstånd som behövdes på den tiden. Förmodligen började den som en stenpir, byggd på rustbädd, det vill säga grantoppar i botten och sen har man packat på med sten. Sedan har den byggts ut sakta men säkert under årens lopp, säger Öhman.
800 liter i sekunden
Den olagliga och läckande banken innehåller numera en så kallad överfallsdamm och är en av pusselbitarna i kommunens kamp för att förhindra att innerfjärdarna växer igen. Nivån i Luleås innerfjärdar ska hållas 40 centimeter ovan normal havsnivån från mitten av maj till mitten av september.
Vid en beräkning blev resultatet att banken släppte igenom 0,8 kubikmeter vatten i sekunden.
- Det vi dessutom sett är att avdunstningen är hög torra och varma somrar, vilket gör att det är svårt att hålla nivån i innerfjärdssystemet. Det skulle göra mycket om Likskärsbanken blev tät. Vi vill göra en spontvägg i plast mot innerfjärdssidan för att stoppa läckaget.
Pumpa in vatten?
Kommunen har via länsstyrelsen ansökt om prövning hos miljödomstolen.
- Vi hoppas på ett svar till våren. Sedan kan tätningsarbetet starta någon gång 2014.
Kommunen överväger också att kombinera alla åtgärderna med att pumpa in vatten i innerfjärdssystemet. Pumpningen skulle kosta ungefär 15 000 kronor per år.
- 2009 gjorde vi ett försök med att pumpa vatten från Skurholmsfjärden med bra resultat. Det kan bli aktuellt, men inte förrän runt år 2016 någon gång. Mulövikens hamnförening vill att vi pumpar vatten från andra hållet för att få större genomströmning där men de undersökningar vi gjort visar att det får bäst effekt att pumpa från Skurholmsfjärden, säger Öhman.
I första hand sträcker sig innerfjärdsprojektet fram till år 2050.
Hoppas(?) på växthuseffekten
Men trots att landhöjningen obarmhärtigt skrider vidare med mellan en halv och en centimeter per år tror Michael Öhman att Luleås innerfjärdar kan klara sig ett bra tag till efter 2050 - tack vare växthuseffekten.
- Klimatforskare menar ju att polarisarna smälter och att vattennivån i haven höjs i framtiden. Det kan kompensera landhöjningen.
Av Jonny Vikström jonny.vikstrom@nsd.se 0920-263017
Publicerad 10 september 2012 05:30
Uppdaterad 09 september 2012 18:54