Jägare har kontaktat NSD och berättat hur lätt man kan lossa plomberingen utan att det märks och sedan återanvända dem.

- Det är jättesynd. Det här var ett bra beslut som i grunden handlar om att försöka ändra attityder hos älgjägarna, och så ska det hänga på detaljen att det är en dålig konstruktion, säger Lars Lundman som själv konstaterat att plasttaggarna som länsstyrelsen beställt "absolut inte är bra".

- Konstruktionen är inte så avancerad. Tillverkaren får nog ta åt sig och fundera på en bättre lösning, säger han.

Beslutet att använda plombering togs nära inpå älgjaktsstarten. Länsstyrelsen hann helt enkelt inte kontrollera materialet ordentligt.

- Det här är ju allvarligt och det måste åtgärdas om plomberna ska vara kvar nästa år, säger Erik Gustavsson, på länsstyrelsens enhet för naturresurser.

Syftet med plomberingen är att försöka komma åt tjuvjakten. När en älg har skjutits sätts plasttaggen fast i hälsenan. Varje licensområde har fått så många plomber som de fått tilldelning. Länsstyrelsen beställde 20 000 plasttaggar, 10 000 av varje sort till vuxna och kalvar till en totalkostnad på ungefär 40 000 kronor.

Fällande domar önskas
Björn Sundgren, jaktvårdskonsulent vid Svenska jägareförbundet i Norrbotten har också hört dåliga betyg om plasttaggarna, att de kan tappas och att man kan mixtra med dem.

- Jag fick ett telefonsamtal redan första dagen av älgjakten med en ingående beskrivning av hur man skulle göra, säger han.

- Det blir också intressant att se vad som händer i ett skarpt läge, om polisen hittar otaggade älgar. Förra gången man använde sig av systemet 1995 och 1996 hände ingenting. Nu måste det bli fällande domar, säger han.