– Det här är ett område där vi håller på att bygga upp kunskapen, säger Mats Lindblad, mikrobiolog på Livsmedelsverket.
I Danmark visar prover att nästan hälften av både importerat och danskt kycklingkött innehåller ESBL-bakterier. Bakterierna fanns i 8,6 procent av proverna 2010, men hade ökat till 44 procent 2011.
– Det ser mycket allvarligt ut, säger danska ministern för livsmedelsfrågor, Mette Gjerskog (S) till danska nyhetsbyrån Ritzau. Hon vill nu lyfta frågan på EU-nivå.
Vanliga även här
I Sverige görs inga rutinkontroller av ESBL-bakterier i kött. Men prover från en kartläggning 2009–2011 visar att bakterierna är vanliga även här. I kyckling från Sydamerika fanns de i 95 procent av proven, och i kyckling från EU utom Danmark i 61 procent. För svensk kyckling var siffran 44 procent, medan de danska kycklingarna då hade bakterier i endast 15 procent av proven.
– Men de danska proverna togs tidigare än de svenska, så siffrorna är inte riktigt jämförbara, säger Lindblad.
Troligen sprids bakterierna i kycklingbesättningar genom att avelsdjur behandlats med antibiotika. Men sannolikt är det ändå ganska ovanligt att människor smittas genom maten.
– Åtminstone i Sverige. Men när man åker till andra länder är det nog troligare att man där kan smittas via livsmedel, säger Olov Aspevall, överläkare på Smittskyddsinstitutet (SMI).
Kontaktsmitta vanlig
Vanligaste smittvägen är annars kontaktsmitta, till exempel genom dålig toaletthygien. De vanligaste ESBL-bakterierna är tarmbakterier som kan orsaka urinvägsinfektioner.
Om man låter kycklingen bli ordentligt genomstekt dör bakterierna. Men Livsmedelsverket tänker nu undersöka om ESBL även finns i sallad och andra bladgrönsaker, som inte upphettas.