Enligt schweiziska medieuppgifter rör det sig om 600 miljoner schweizerfranc - 4,2 miljarder kronor. Utredningen har också rapporterats beröra Karimovregimen, Takilant och ha band till Telia Sonera. Telekomföretaget säger sig dock inte ha hört något från Schweiz.
"Riksåklagaren har fryst hundratals miljoner franc i olika schweiziska banker i samband med denna utredning men ger ingen information om det exakta beloppet", skriver presstaleskvinnan Jacqueline Bühlmann till TT.
Två personer sitter häktade i Schweiz sedan den 30 juli. En av dem är enligt medieuppgifter den person som av Nordea för svensk åklagare beskrivits som en 35-årig manlig representant för Takilant.
Regimvänliga uzbekiska medier har med indignation rapporterat om de båda gripna.
En tredje, en banktjänsteman, ska ha fått sparken. Han arbetade på den bank varifrån pengarna till Takilants konto i Nordea överfördes 2011.
Nordea medger att kontrollen av företaget Takilant och personen bakom företaget, som fick miljardbelopp för 3G-licenser av Telia Sonera, kunde ha varit bättre.
-Självklart är det så att om vi tittar i backspegeln hade vi naturligtvis kunnat göra en grundligare undersökning, mot bakgrund av den utredning som nu har startat, säger Nordeas informationschef Helena Östman till TT.
-Vi undersökte om bolaget fanns och det var registrerat i bolagsregistret i Gibraltar. Den rutinkontrollen gjorde vi, liksom att firmatecknaren, den här kvinnan, fick vidimera sin identitet. Det är den kontroll som görs, säger Östman.
Takilant startade kontot i Nordea under 2011 och de 30 miljoner dollar som fanns där är nu tagna i förvar av åklagare.
Tomas Rothpfeffer är utsedd till advokat för Gayane Avakyan, som driver företaget Takilant, inför förhandlingen om kvarstad i rätten på torsdag. Han vet dock inte var hon befinner sig.
-Jag har inte pratat med henne. Det är mitt bekymmer just nu. Jag har gjort vissa försök, men det har inte resulterat i någon kontakt, säger han till TT.
Avakyan är inte ens delgiven misstanke, enligt Rothpfeffer.
-Det skickas information till angiven adress, men det kan ju ta några dagar, och hon kanske inte ens finns på den adressen.
Penningtvättslagen från 2009 ställer höga krav på att bankerna måste kontrollera företag och personer som öppnar konton. Det ska hindra att banker används för att tvätta brottsliga pengar eller att pengarna går till finansiering av terrorism.
-Man måste titta på ägarförhållandena, vilken verksamhet företaget har och hur de har tänkt att använda kontot, säger Tomas Tetzell, chefsjurist på Bankföreningen, till TT.
I fallet med Takilant vore det naturligt att företaget uppgav Telia Sonera som referens när kontot öppnades, enligt Tetzell.
-Särskilt om företaget inte är baserat i Sverige kan det vara bra att få en referens. Har företaget då en känd svensk företagskund kan det lugna banken. Det väger förmodligen tungt, säger han.
Telia Sonera lämnade i dag dokumentation till åklagaren "som fastställer att Takilant ägde licenserna och frekvenserna vid tidpunkten för förvärvet", skriver bolaget i ett pressmeddelande.
Telia Sonera säger sig också tidigare ha meddelat att man "betalade köpeskillingen till konto tillhörande företaget Takilant, som ägde tillgångarna".
Expertis har ifrågasatt om Takilant haft någon licens och Telia Sonera har inte offentligt visat något bevis för detta. Inte heller har bolaget sagt vart pengarna betalades, förutom att det gick till företaget. Det finns inget spår av sådana belopp i Takilants offentliga redovisning i Gibraltar.
Överåklagare Gunnar Stetler, som befinner sig i Schweiz, vill inte kommentera Telia Soneras uppgifter om att dokumentation lämnats in om licenser och betalningar. Han vill inte heller säga om han samarbetar med de schweiziska utredarna.