Ramavtalet mellan den muslimska gerillan MILF (Moros islamiska befrielsefront) och regeringen är inte en slutpunkt, men möjligen en början till slutet på en av Asiens blodigaste och längsta konflikter. Sedan 1970-talet har cirka 150 000 människoliv krävts i striderna mellan regeringen och muslimska separatister i de södra delarna av landet.

-Vi känner oss hedrade över att ha tagits emot i Manila, men jag måste understryka att detta bara är början på färden mot fred, sade gerillans ledare Murad Ebrahim på söndagen, när han var på väg att skriva under avtalet i huvudstaden.

Avtalet innebär att gerillan ger upp sitt krav på en egen muslimsk statsbildning, men ger ett visst självstyre åt delar av ön Mindanao i den södra delen av det katolskt dominerade Filippinerna. En autonom regering kommer att finnas på plats 2016 och ges rätt att ta upp skatter. Sharialagar kommer att tillåtas i civilrättsliga fall mellan muslimer. Gerillan förbinder sig att stegvis lägga ner sina vapen.

Men på söndagen kom en påminnelse om att det finns andra grupper som inte är beredda till försoning. Radikala islamister med kopplingar till al-Qaida dödade tre soldater. Gruppen Abu Sayyaf, som gjort sig skyldiga till några av landets värsta terroristattacker, tros ligga bakom dådet.

De långvariga striderna mellan muslimska separatister och regeringen har varit förödande för Mindanao och har lett till att ön svämmats över av vapen i händerna på olika militanta grupper. Mindanao har en övervägande kristen befolkning, men de muslimska rebellerna ser på ön som sitt historiska hemland. Filippinerna koloniserades av kristna spanjorer på 1500-talet.