Förslaget som EU-kommissionen väntas lägga fram, och som läckt till nyhetsbyrån Reuters, innebär att biobränslen som kommer från grödor som raps och vete ska begränsas till fem procent av energikonsumtionen i EU:s transportsektor år 2020.

Ann-Karin Hatt säger till TT att hon är positiv till att EU justerar kraven så att biobränslen som är dåliga för miljön - till exempel när regnskog skövlas för att ge plats åt palmplantage till palmoljeutvinning - inte subventioneras.

-Den typen av bränsle bör inte finnas på marknaden, säger hon.

Men alla grödobaserade biobränslen är inte dåliga, anser hon, och hon tycker att det verkar som att EU-kommissionen vill dra alla över en kam.

-Energimyndigheten har kunnat se att de biobränslen vi använder här i landet är producerade företrädesvis i Europa alternativt här hemma i Sverige, så de är hållbara redan i dag.

Nästan tio procent av energikonsumtionen från den svenska transportsektorn kommer redan i dag från förnyelsebara energikällor, säger Hatt. Om EU sätter gränsen vid fem procent för grödobaserade biobränslen ser hon en risk att utvecklingen stannar av.

-Jag märker att det finns en stark oro från svenska producenter, säger Anna-Karin Hatt, som tror att svenska företag som sysslar med biobränslen som bygger på etanol och raps främst kan komma att påverkas.
-De är rädda att vi snabbt ska få nya regler som förändrar förutsättningarna och får utvecklingen att stanna av. Det vore att bita sig själv i svansen, säger hon.

Företaget Ecobränsle tillverkar bland annat biodiesel av rapsolja. Vd Claes Ramel är oroad över förslaget.

-Går det igenom kan vi stänga ner vår butik, det gäller även etanolproduktionen i Sverige, säger han.

Claes Ramel efterfrågar långsiktig, väl förankrad lagstiftning.

-Du kan inte ändra lagstiftningen hela tiden, det är enorma investeringar i sådana här fabriker och utöver det infrastruktur för att få ut drivmedlet till kunder, säger han.

Han tycker att det är fel att straffa ut vissa råvaror.

-Det finns en mängd organisationer som dragit slutsatsen att om priset på vete har gått upp 20 procent innebär det att man inte kan äta sin macka i Mocambique. Men det har inget med det att göra, det har att göra med att de är fattiga och ingen vill skicka en gratis macka till Mocambique.

Han tror inte att förslaget innebär att rapsen i stället skulle gå till livsmedelstillverkning.

-Effekten blir att mer mark kommer att gå i träda, det finns ingen lantbrukare som kommer sätta sin plog i marken om den inte får betalt.

EU-parlamentariker Carl Schlyter (MP) säger att De Gröna på EU-nivå ser biobränslen som bygger på storskalig odling som en återvändsgränd.

-Jag är glad om kommissionen begränsar kraven på inblandning av biobränslen, målet som vi satte var väldigt högt.

Schlyter vill hellre se mål för energisnåla fordon än för biobränslen.

-Och det finns mer skriande behov av att använda jordbruksmarken till mat och att minska fossilanvändningen i jordbruket, så därför är det inte sådan stor nettovinst i klimatarbetet att använda biobränslen.

Även om han medger att en pelletspanna är bättre än oljebränning i Sverige så fungerar det inte i större skala.

-Hela Europa kan inte ställa om på det sättet, det blir en alltför stor konflikt med livsmedelsproduktion eller lokal användning av skogsråvaruprodukter.

Däremot är han positiv till biobränslen som bygger på att avfall används för att tillverka exempelvis biogas.