2005 öppnade politikerna för driftsformen intraprenad i Luleå och 2007 startade den första, Stadsö-
skolan.
- Min uppfattning är att det var ett sätt för Socialdemokraterna att öka kommunala skolors självständighet och frihetsgrad för att möta konkurrensen när friskolorna kom, säger Sture Bryggman, skolchef.
Utvecklar mångfalden
Enligt de omvärldsanalyser barn- och utbildningsförvaltningen har gjort rankas mångsidighet och valfrihet högt för att en region ska vara attraktiv.
- För skolan i Luleå är det framför allt olika skolors profilering. Intraprenader är också ett sätt att utveckla mångfalden inom kommunens ram. Ju större frihetsgrad en rektor har desto större möjlighet för profilering, säger Bryggman.
Vad händer med den centrala organisationen när intraprenaderna väljer dess kompetenser?
- Grundprincipen är att de får krympa kostnaderna i samma omfattning för att klara sin budget. Till exempel har utvecklingsenheten och centrala stödteamet dragit ner, exakt på vilket sätt jag inte klart för mig.
Kan alla skolor vara intraprenader?
- Det är en djärv tanke, men det skulle inte gå eftersom kommunallagen inte tillåter den ekonomiska rörlighet som det skulle kräva. Var gränsen går vet jag inte. Men oftast skapas faktiskt lagrum och system när verksamheter förändras. Det kan ju vara att man om något år kanske utmanar lagrummet, säger Bryggman.
Av Elisabeth Hedman
Publicerad 02 februari 2010 06:00
Uppdaterad 02 februari 2010 10:53