Säga vad man vill om pudelrockarna i Europe, men visst bör det väl ses som något slags bedrift att samtliga av de bandmedlemmar som står på scen i Kiruna under lördagen faktiskt har hängt med sedan åttiotalet? Själv var jag ju inte med när det begav sig, så att säga, och måste erkänna att inget av de glammiga rockbanden som skapade sina namn under det årtiondet någonsin har fallit mig i smaken. Inget undantag ges heller åt Europe, som alltså håller igång än idag och som faktiskt har dragit till sig en rätt stor publik nere vid LKAB-Scenen. I centrum står här givetvis Joey Tempest, som matar rock’n’roll-poser på löpande band och flinar självbelåtet med jämna mellanrum. Ljudbilden är slätstruken och låtsastung, och showen känns billig och ogenomtänkt. Spektaklet landar tyvärr alldeles platt i mina ögon.