-Den kommissionen ska kartlägga hur det kunde gå så snett, och bygga ett regelverk som förhindrar att det händer igen, säger Johan Asplunds pappa Björn Asplund till Svenska Dagbladet.

Quick - som bytt namn till Sture Bergwall - fälldes under åren 1994-2001 för åtta mord men har senare friats för tre, däribland på Johan Asplund.

Resning har beviljats i ytterligare två fall, och i juni lämnades de sista tre resningsansökningar in. Det gäller bland annat fallet Charles Zelmanovits, som försvann i Piteå 1976 och som Quick fälldes för mord på 1994.

Zelmanovits bror betraktar det som ett haveri i rättssystemet som måste utredas.

-Jag förstår inte hur han ens kunde bli dömd. Sådant kanske kan hända i mindre utvecklade länder, men det ska inte hända i Sverige. Ingen brydde sig om de som sade emot, säger brodern till tidningen.

Magasinet Filters chefredaktör Mattias Göransson är också starkt kritisk och anser att en utredning om ansvarsfrågan i fallet Quick inte handlar "om att brännmärka ett antal olämpliga och i vissa fall kriminella tjänsteutövare".

"Ytterst handlar det om att säkerställa att inget liknande kan hända igen, och visa att det juridiska systemet förtjänar allmänhetens förtroende. Och, inte minst, att gentemot mordoffrens anhöriga och de övriga drabbade uppvisa vanlig hyfs och respekt", skriver Göransson på Dagens Nyheters debattsida.

Göransson slutredigerade boken "Thomas Quick - att skapa en seriemördare", författad av journalisten Hannes Råstam, som avled tidigare i år. Råstam låg även bakom tv-reportage som ledde fram till resningsprocesserna.

Läs även NSD:s granskning av fallen om Thomas Quick