När helikoptern sveper in över dalen spricker himlen upp.

Det är ett litet mirakel.

För i någon veckas tid har regnet öst ner och väderprognoserna inför årets ripjakt har inte varit goda.

Men när piloten sätter ner helikoptern vid lägerplatsen är vädret fint, lätt vind och landskapet badar i fantastiska höstfärger.

Vi vet inte om det då, men vad som väntar är tre fantastiska jaktdagar med Mikael Burck, hans hustru Jeanette och tre av kennelns vorstrar; Cobra, Varga och Tigra.

Familjetradition
- Jag växte upp med pointrar och settrar. Jakten är en tradition i min familj och både pappa och farfar jagade med stående hund. Och när jag träffade Jeanette 1986 hade jag en setter. Men hon är intresserad av skidåkning och då valde vi att skaffa vorsteh 1988, som fungerar bättre till att dra. Och på den vägen är det, säger Mikael Burck medan vi lämnar lägret och går upp mot fjället.

Han och Jeanette började tävla med sina hundar under 90-talet och 1999 blev Orremyras F´Indy riksprovsvinnare - samma år som de startade Ormkullens kennel. Sedan dess har de fått fram fem dubbelchampions.

- Uppfödningen var en tanke som dök upp eftersom vi ville ha bra hundar själva och sedan har det rullat på. Uppfödningen fick 2010 Svenska kennelklubbens bruksuppfödarpris, säger Mikael Burck.

Sköter jobbet
Snart står hunden en bit upp på fjället och vi börjar ta oss uppåt med fotografen Jan-Olof Granqvist i hasorna. Kanske är vi lite spända av att ha en fotograf bakom ryggen, eller så är det något annat. I vilket fall blir det några praktfulla bommar när fågeln lyfter lite tidigare än vad vi är beredda på och med skammens rodnad får vi bara lägga tomhylsor i väskan.

- Sådan är jakten, säger Mikael Burck och ler.

Men även om vi klantar oss, så sköter hundarna sitt jobb och levererar flera fina situationer där vi får fälla fågel.

Fast några jaktidioter är det inte frågan om.

- Hundarna ska ha stor jaktlust. Men de ska fungera hemma med familjen också. Det är jätteviktigt.

Mycket handlar om vardagen med hundarna. Ett ständigt tränande och konsekvent dressyrarbete som lägger grunden för jakten.

- En bra ripjakt är när du får jaga med goda vänner på fjället med en bra hund. Och för att hunden ska vara bra måste den respektera fågeln. När fågel lyfter ska hunden sätta sig ner. Gör den det kan du få nya situationer. Men om hunden springer efter kan den resa resten av de fåglar som kanske ligger kvar, säger Mikael Burck.

Viktigare än semester
Vi får också se flera exempel på det under dagarna på fjället. Fågel lyfter, ofta långt innan vi hunnit fram till hunden, men eftersom den sitter kvar och väntar på Mikaels kommando så får vi snart ny kontakt och får fälla fågel som tryckt i riset.

Och det går fantastiskt bra för unghunden Varga och vi får skjuta doubléer för henne.

- Det är kul att se hur en hund utvecklas och även om vi förstås får bakslag också, så är det bara att vara konsekvent. Då kommer resultaten. Men för mig är det inte allt - ripjakten är helhetsupplevelsen, säger Mikael Burck.

- Folk pratar om sin sommarsemester, men för mig är det ripjakten som är viktig. Här får jag vara mig själv. Det är en otrolig frihet att få vara här när topparna är vita och fjället brinner av höstfärgerna.