Över en kopp kaffe i restaurangen på Pite Havsbad får jag en liten pratstund med Ibrahim Baylan, Socialdemokraternas talesman i skolpolitiken.

I fredags deltog han vid en skolpolitisk konferens som arrangerades av Kommunförbundet.

Han argumenterar emot undertecknad och andra som kräver ett "återförstatligande" av skolan.

"Jag tror inte att det går att ha koll på landets alla 5000 grundskolor och 1000 gymnasieskolor från Drottninggatan 16 i Stockholm där utbildningsdepartementet ligger", säger han.

Däremot vill ha han ha en starkare statlig styrning av skolan.

"Det handlar om resursfördelning och att styra pengarna dit de bäst behövs", säger talespersonen.

Baylan välkomnar även att skolminister Jan Björklund (FP) förstärkt den statliga skolinspektionen.

"Men jag är även beredd att rikta sanktioner mot skolor som inte uppfyller kraven, exempelvis om friskolor använder skattepengar tiill större vinster i stället för att höja kvaliteten", säger han.

Ibrahim Baylan har hört kritiken från Lärarnas Riksförbund och andra som kritiserat 1990-talets kommunalisering. Men han anser att det finns andra sätt att höja statusen för läraryrket.

"Det behövs fler karriärvägar i läraryrket och ett mer systematiskt arbete med kompetensutveckling. Vi behöver också lätta på den administrativa bördan så att skolorna kan ägna mer tid åt att utveckla det pedagogiska ledarskapet. Vi behöver även förändra antagningen till lärarutbildningen. I dag är det alltför få som vill bli lärare", säger han.

Baylan utlovar inga stora strukturreformer i grundskolan om det blir ett regeringsskifte 2014. Siktet är inställt på att skapa lugn och arbetsro i grundskolan.

Däremot är Baylan allvarligt oroad över utvecklingen inom gymnasieskolan.

Jan Björklunds gymnasiereform leder fel, menar han.

Ambitionen var att fler skulle gå yrkesförberedande utbildningar. Men effekten har blivit den rakt motsatta.

"I dag är det 5 000 färre ungdomar som går i yrkesprogram än tidigare. Det är allvarligt för vi kommer att behöva hantverkare, folk i vård och omsorg, byggsektorn och industrin i framtiden", säger han.

"Alla, utom Jan Björklund, förstår ju att elever och föräldrar har uppfattat att de yrkesförberedande utbildningarna har förvandlats till en andra klassens utbildningar i och med att man sänkt kraven och tagit bort högskolebehörigheten. Vi kommer att reformera gymnasieskolan om vi får makten", säger Baylan.

Sverige har redan en situation på arbetsmarknaden med hög ungdomsarbetslöshet, samtidigt som det råder arbetskraftbrist i många yrken. Ungdomarna får inte jobb därför att de har fel utbildning i förhållande till de jobb som finns.

Det råder en "miss match" på arbetsmarknaden, vilket har påpekats av både oppositionspolitiker och näringslivsorganisationer.

Det är ett problem som nu riskerar att bli ännu större med Björklunds gymnasiereform.

Baylan gör vad han kan för att lyfta skolan i samhällsdebatten och den interna partidebatten. Det bör fler socialdemokrater göra. Skolpolitiken kan avgöra valet 2014.

Hela 54 procent av väljarna tyckte att skolpolitiken var den viktigaste valfrågan 2010, enligt SVT:s stora vallokalsundersökning, Valu. Det innebar skolan kom före jobben, ekonomin och miljön.

Det kommer knappast att se annorlunda ut 2014. Tillståndet i landets grund- och gymnasieskolor engagerar många människor.

Det går inte heller att underskatta skolans roll som framtidsfråga. Sverige börjar i skolan.

En bra skola innebär ett lyft för både enskilda människor och Sverige som nation. En sämre skola leder till större utslagning och försämrad internationell konkurrenskraft.

Skolpolitiken måste vara en huvudfråga på S-kongressen 2013 och under valrörelsen 2014.