Morgondimman ligger fortfarande tät när de första jägarna lämnar samlingsplatsen vid slakthuset strax innan Siknäs by och beger sig mot sina pass vid halv sju-tiden.

Felicia Gard och hennes pappa Anders väntar någon halvtimme för att alla ska hinna inta sina positioner. Samma sak gör de andra hundförarna. Stämningen är avslappnad och förväntningsfull.

Varselväst eller...?
- Jaha, är det någon som vet om det är varselväst eller skyddsväst som gäller i år? säger Göran Isaksson med glimten i ögat.

Anders, Felicia och gråhunden Lurvas ska gå från Ämpttjärnsberget och söderut, ett område söder om Byträsket.

- Han är sugen i dag, säger Anders när Lurvas studsar ur bilen och försvinner in i skogen, samtidigt som dimman lättar och solen syns mellan granarna.

Anders, 50, har jagat sedan han började arrendera mark i Siknäs, strax norr om Töre, i början av 80-talet. Han jagar också i Rosvik, samt på tre andra ställen som gäst.

- Jag har tagit ledigt från jobbet tre veckor. Jag jobbar femskift på SSAB så det går inte så många semesterdagar när man har friskift.

Extra pirrigt
Jaktintresset har ärvts till dottern Felicia, som tagit ledigt tre dagar från skolan för att kunna vara med om premiären.

- Det känns som att jag varit med på älgjakt hela mitt liv. Det är roligt och spännande, och så är det skönt att vara ute i skogen, säger Felicia.

Detta år är det extra pirrigt, eftersom Felicia för första gången kan få skjuta en älg själv.

- Det kallas för uppsynsjakt. Hon har inte jägarlicens, men får skjuta ändå om hon håller sig på armlängds avstånd från mig, säger Anders.

När kompisarna gått på ridskola och fotbollsträning har Felicia nött med salongsgevär och älgstudsare på Knöppelåsens skjutbana.

- Om jag är duktig på att skjuta? Jag vet inte, säger hon.

- Jodå, säger pappa. Hon prickar där hon siktar. Och så har hon lugnet. Tänker sig för innan hon gör något.

Anders Gard följer Lurvas väg i skogen via sin GPS.

- Han är 300-400 meter härifrån. Det ser lugnt ut ännu så länge.

Efter bara några minuter smäller fyra skott i snabb följd, dock på behörigt avstånd. Anders och Felicia stannar upp och lyssnar.

- Det är tyst i radion. Det måste vara på Jämtöns område, säger Anders.

Lurvas snirklar sig fram, längre och längre bort. Över kommungränsen. Tillbaka igen. Anders trycker på sin GPS.

- Nu är han 750 meter bort ungefär. Ser ut som han har nått på G, för han har snurrat runt flera varv här.

- Lite nervöst är det, säger Felicia.

Meriterad gråhund
Fram med kommunikationsradion. Anders anropar en jägare på ett av passen.

- Jocke, det går norrut. Han följer kommungränsen. Jag har inte hört något skall ännu. Du får hojta till mig om du hör något.

Anders litar blint den sexårige gråhunden som egentligen heter Angloskogs Lurvas och är mycket meriterad

- Jag har gjort jaktprov i Norrbotten, Finland och Norge med honom. Tre gånger har han blivit nordisk jaktchampion.

Strax efter klockan åtta får Anders rapport om att Lurvas gett skall.

- Då har han tagit upp en älg. Det ska mycket till om han släpper det.

Åtta minuter över åtta smäller det. Bara ett skott. Anders får snabbt läget under kontroll.

- Det är en tjur som är skjuten och det är Lurvas som stött fram honom.

"Vilket stim jag är i"
Skytten är Ann-Louise Vingestam. Hon är på sin tredje älgjakt och har fått passet som kallas för "Dubbelasparna", nära Söråskogsträsket, någon kilometer från Anders och Felicias position.

- Haha, det är andra gången hon skjuter en älg bakom min hund.

Anders och Felicia avbryter jakten och tar en bil för att hjälpa till att ta hand om älgtjuren.

- Vilket stim jag är i. I fjol kom Lurvas med en kalv och nu med en hel tjur. Fina hund! säger Ann-Louise Vingestam och klättrar ned från tornet, trots darriga ben.

- När jag skjutit fick jag ett otroligt skak i benen. Det är en väldigt speciell känsla.

Ann-Louise berättar att hon hörde brak i skogen i cirka två minuter innan hon såg älgen.

jakten avbryts
- Den kom rakt emot mig men vek av när ungefär 25 meter återstod. Det är nästan för nära, man ser bara päls i kikarsiktet. Jag sköt i en glugg mellan buskarna.

Älgtjuren har 13 taggar och väger uppskattningsvis 270 kilo.

- Jag jobbar på förskolan i Nyborg i vanliga fall. Nu kan jag impa på mina småänglar när jag kommer tillbaka, säger Ann-Louise.

Anders är säker med kniven och hjälper till med att tömma älgen. Under tiden kommer rapporter i radion om kontakter mellan älg och hund. Fler älgar fälls. Efter en timme ungefär kommer jaktledaren Ulf Lindbäck med fyrhjuling och älgtjuren vinschas upp på släpet.

Vid lunchtid avbryts jakten och det blir återsamling vid slakthuset för kaffe, mackor och hamburgergrillning. Sedan flås älgarna och hängs upp, samtidigt som förmiddagens upptåg summeras. Ann-Louise får grattiskramar, någon har hämtat hunden vid E 4, någon annan har hittat ett par rejäla fällhorn.

Bra start på älgjakten
Totalt har Siknäs jaktlag skjutit tre vuxna älgar och två kalvar - en bra start.

Anders och Felicia ska återvända till baslägret vid Vitträskets badstrand, där de har sin husvagn tillsammans med bland andra Anders bror Tomas och pappa Alvar, och där det vankas köttsoppa som gemensam middag.

Felicia fick ingen älg i siktet den här gången men det kommer fler chanser. Kanske på lördag, då hon fyller 15 år.

- Jo, det vore en bra present, säger hon.