Det är snöslask i Kungsträdgården några dagar efter vernissagen i Norrbottens ambassad för konst. Det är ett par spridda besökare som spanar in den norrbottniska konsten. Initiativtagaren Peppe Bergström är nöjd, mitt i en svår förkylning:
- Det kom 250 på vernissagen. Chefen för Gustavsbergs konsthall var här liksom Nationalmuseums chef. Väldigt mycket prominenta gäster från Stockholms kulturliv.
Han är lika nöjd över gensvaret när Stockholms gallerister bjöds in, kvällen efter. De fick träffa konstnärerna.
- Det knöts kontakter mellan konstnärer och gallerister. Två av konstnärerna har nu möten bokade för intervjuer. Det känns väldigt lyckat, jag tror det här innebär ett genombrott för Norrbottens konstnärer.
Ja, Peppe Bergström är nöjd, men borde inte Norrbottens första ambassad för konst valt en bättre representation. Det är ojämnt och således finns det alltför tunna inslag. Det är inte Peppe Bergströms fel, det är curatorn Hans Isaksson som inte valt det bästa länslaget i konst. Så inte var det konstigt att bara bara två konstnärer väckte galleristers intresse.
Av de tio konstnärerna är det Sanne Sihm och Dan Lestander som räddar ambassaden. Sihms stora, fina porträtt möter besökaren redan genom fönstret ut mot Kungsträdgården. Väl inne har baksidan ett annat porträtt. Det är dubbelsidigt, stort och då inte bara till formatet.
Dan Lestanders videoinstallation tål att ses om och om igen, de oberörda personernas dopp i de uppsågade isvakarna lämnar ingen betraktare oberörd. Och visst går Victoria Anderssons broderi och Anders Sunnas arga måleri an. Men sedan blir det mest en lång gäspning.
Det är Norrbottens ambassad för konst men inte norrbottningarnas. De tio konstnärerna är inte alla bosatta och verksamma i det nordligaste länet. Mantalskrivning i Norrbotten var inte ett krav när de utvaldes.
- Norrbottens konst är inte särpräglad. Alla de här konstnärerna är födda i Norrbotten, men alla bor inte kvar. Ändå är det en norrbottnisk prägel på utställningen, säger Peppe Bergström.
Norrbottens ambassad för konst ska enligt Peppe Bergström inte bli en engångsföreteelse. Det ska bli fler ambassadveckor, helst vartannat år, men då bör mera kraft att läggas på att visa det bästa Norrbotten har, det som inte är lika förutsägbart. Denna första ambassad saknade det unga, arga och annorlunda. Det räcker inte med Anders Sunnas arga måleri.