Snart vrider de om nyckeln och låser tidningssajterna. För prenumeranter blir det ingen skillnad. De har fortsatt tillgång till alla nyheter, oavsett publiceringskanal.
Men gratisläsare göre sig inte längre besvär.
– Det krävs resurser att bedriva kvalitativ lokaljournalistik. Vi vill fortsätta bevaka Norrbotten, granska länets makthavare, berätta om människorna som lever här och deras tillvaro, säger Kalle Sandhammar, chefredaktör på NSD.
Eufori och rädsla
Eufori över möjligheterna till publicering på internet parad med rädsla att hamna på efterkälken, ledde till att tidningarna i mitten av 1990-talet började skänka bort journalistik som läsarna betalat för i generationer.
– Tidningarna var i samma pionjäranda som andra branscher, hur ska vi använda internet? Vad man gjorde var att parallellpublicera papperstidningen på nätet. Man kan tänka att det var naivt, men man visste inte hur stort det skulle bli. Man kan också säga att vi i snart 20 år gjort våra digitala tidningar till tjänster som skiljer sig från pappret. Nu är de här tjänsterna mogna att ta betalt för, säger Mats Ehnbom, chefredaktör på Norrbottens-Kuriren.
Intäkter på nätet
En tidnings ekonomi står på två ben: annonsintäkter och prenumerationer.
Norrbottens Media, som driver NSD och Norrbottens-Kuriren, tappar i år 8,5 procent av annonsintäkterna jämfört med fjolåret.
Minskar gör även intresset för papperstidningarna, årets intäktstapp är 1,6 procent.
Samtidigt ökar läsandet på nätet. Där hoppas företaget vaska fram intäkter.
– De flesta av våra läsare och prenumeranter är vana vid att journalistik har ett värde. Sedan ska man inte blunda för gratiskulturen på internet, men den senaste tiden har det visat sig att man är beredd att betala för digitalt innehåll. Spotify och Netflix röner framgångar, säger Mats Ehnbom.