Under den senaste tiden har det i norra Sverige debatterats flitigt i jägarleden kring älgförvaltningen. Debatten har i mångt och mycket utgått från det etiska perspektivet kring huruvida jakt ska pågå under tiden för brunst. Fokus har även hamnat kring jakttidens längd, kopplat till älgkornas dräktighet och rådande vinterförhållanden.

Låt oss börja med att titta på fakta. I Västerbotten sköts under säsongen 2017/18, 84 procent* av alla älgar under älgjaktens åtta första veckor (september och oktober). Medan det under december och januari fälldes endast fem procent av säsongens älgar. I Norrbotten var motsvarande siffor 81 procent för september och oktober, endast 0,8 procent av älgarnas sköts under de sista veckorna på säsongen. Måluppfyllelsen var för Västerbotten 85 procent och för Norrbotten 80 procent av de tilldelade älgarna.

Den kritik som har riktats mot ett slopande av brunstuppehållet är svår att förstå. Framför allt i norra Sverige är klimatet en viktig faktor. Mycket snö i kombination med eventuell skare och kyla, samt renar på vinterbete, omöjliggör i stor utsträckning en effektiv löshundsjakt efter älg under delar av säsongen. Genom ett slopande av brunst­uppehållet, ges möjlighet att bedriva älgjakt under ytterligare två veckor i september/oktober under bra förhållanden. Detta skulle med största sannolikhet öka möjligheten att nå de avskjutningsmål som finns i förvaltningsplanerna.

Kritik har framförts mot det etiska i att jaga under brunsten. Vi kan konstatera att för en rad andra svenska djurarter verkar inte samma etiska diskussion gälla, då vi jagar till exempel hare, räv och lodjur under deras brunst­period. Vidare är brunstjakt efter kronhjort en väldigt utbredd jaktform i stora delar av Europa. Även i Sverige får vi under vissa förutsättningar bedriva jakt efter kronvilt under brunsten. Vi kan också konstatera att en stor andel jägare använder sig av lockanordningar vid bockjakten i augusti, där det närmast är en förutsättning att det finns brunstbeteende kvar hos bockarna för att jaktmetoden ska vara framgångsrik.

Diskussioner har förts huruvida det är etiskt försvarbart att jaga dräktiga älgkor under december och januari. Det vi vet med säkerhet är att en älgko är lika dräktig i oktober som hon är i januari. Jämför man med de södra delarna av Sverige, pågår älgjakten i många län ända till sista februari, utan nämnvärd diskussion huruvida älgjakten borde avslutas i december eller inte. Det är ett faktum att vi jagar allt vårt klövvilt under deras dräktighet. För att hålla klövviltet på acceptabla nivåer krävs det att vi skjuter även hondjur.

Stort snödjup, skare och sträng kyla påverkar jakten ur flera perspektiv. Att debatten i stor utsträckning har kommit att handla om frågor kring etik stärker oss i uppfattningen att jaktetiken är hög bland gemene jägare. Det stärker också vår tro att jägarna är fullt kapabla att själva avgöra när kylan är för sträng, eller snön är för djup för att kunna bedriva en etiskt riktig jakt.

Ett slopat brunstuppehåll och förlängd jakttid till sista januari skulle med stor sannolikhet öka måluppfyllnaden i älgförvaltningen, detta utan att etiken frångås.

Jägarnas Riksförbund