LEDARE I en artikel skriver Rolf Edström, näringspolitiskt ansvarig hos skogsägarföreningen Norrskog, intressant om den statliga skogspolitiken.

"Med facit i hand kan man se att det arbete som Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och Länsstyrelserna under de senaste åren bedrivit för att Sverige ska uppnå skogsbrukets miljömål varit väldigt fokuserat på att undanta skog från avverkning", konstaterar han.

Han pekar på att det är en politik som innebär en "osynlig kostnad för all framtid".

Det blir ett bortfall av virkesproduktion som skapar arbetstillfällen, exportinkomster, skatteintäkter och möjligheten att ersätta kol och olja med råvaror som skapats av fotosyntesen.

I Dagens Nyheter 12 september argumenterar 18 forskare på ett liknande sätt kring skogsbrukets miljö- och klimatpolitiska betydelse.

De konstaterar att klimatavtalet i Paris kräver kraftigt minskade växthusgasutsläpp och att användningen av skoglig bioenergi därför måste öka.

"Användning av bioenergi från skogen är central för att minska Sveriges klimatpåverkan", konstaterar gänget från KTH, Chalmers, SLU och universitetsvärlden.

Det är en inställning som förefaller att ha stöd hos både näringsminister Mikael Damberg (S) och landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S).

I Ny Teknik skriver Damberg och en grupp skogsindustriföreträdare engagerat om skogens betydelse för Sverige:

"Skogen är fortfarande vår främsta naturresurs och Sveriges landyta är till 70 procent täckt av skog. Vi vill att skogsnäringen ska fortsätta att driva landets ekonomi framåt under kommande årtionden och då måste den anpassas till en ny tid. En sådan omställning är samtidigt avgörande för att nå ett hållbart samhälle, med minskade utsläpp och förnyelsebara material och produkter."

Tyvärr är det dock inte alla regeringsbeslut som leder i den riktningen.

Bland skogsägarna finns en oro kring regeringens förslag att satsa 20 miljoner kronor om året under en tioårsperiod för att inventera skog med höga naturvärden, så kallade nyckelbiotoper.

Både LRF, Norra Skogsägarna, Norrskog, Mellanskog och Södra menar att det kan få stora negativa konsekvenser för samhällsekonomin, för klimatarbetet och för landets skogsbönder.

De anser att nuvarande inventeringsmetoder leder till tveksamma beslut om vilka skogar som ska skyddas. Skogsmark riskerar därför att tas ur drift på felaktiga grunder.

"Förslaget innebär ett hårt slag mot skogsägarna i landet, mot dem som sköter sina skogar väl, mot skogsnäringen och därmed mot hela landsbygden. Nu är det dags för politiker att stå upp för skogsägares rätt att bruka sina skogar", säger Torgny Hardselius, ordförande för Norra Skogsägarna, i ett pressmeddelande.

Jag är övertygad om att både Damberg och Bucht spetsar öronen och lyssnar noga. Det borde även regeringens miljöpartister göra.

Det finns starka miljöskäl för ett mer aktivt skogsbruk. Läs forskarna i DN:

"Skogsindustrin producerar också långlivade produkter, inte minst virke som kan ersätta stål och betong och bidra till minskade växthusgasutsläpp inom byggsektorn. Med ökade virkesflöden följer också ökade restflöden som kan användas för att producera biobränslen och andra biobaserade produkter såsom textiler och gröna kemikalier. Det går att upprätthålla en fortsatt hög kolinbindning samtidigt som uttagen ökar och möjligheten att klara andra miljömål dessutom förbättras."

Självfallet finns det naturvärden som ska skyddas. Men Sverige har redan omfattande skydd.

Den totala skogsmarken i Sverige är på 28 miljoner hektar. Ungefär 31 procent av denna mark är undantaget från skogsproduktion.

I norra Sverige är andelen skyddad skog ännu större – hela 37 procent av det totala skogsbeståndet.

Det borde leda till viss eftertanke om vad som borde stå främst och prioriteras högst i skogspolitiken just nu.