För ett tag sedan blev jag bjuden till ett sommarställe på en naturskön plats i Norrbotten. Hundar och ungar rumlade runt och solen sken. Det var ett sommarställe som hen hade ärvt. Huvudbyggnaden var helrenoverad, alternativt var den nybyggd, hursomhelst var det omöjligt att se skillnaden. Köket var som taget ur en kökskatalog, lättstädat parkettgolv, högst sparsamt med gardiner och växter, en ganska vanlig inredning, stilrent och praktiskt skulle väl många säga.

När jag först kom till sommarstället möttes jag av en numera ganska vanlig syn. Alla byggnader på stugtomten var likadant målade i grått med svarta knutar. Det gråa är på modet just nu och anses väl elegant. Eller så har man inte reflekterat så mycket över färgvalet utan följer den gängse normen.

I min värld är alltför mycket grått i blickfånget deprimerande.

Ni kanske kommer ihåg sjuttiotalets inredningsmode, där allt, allt, allt skulle vara i furu. ”Gillestuga” var idealet, det finaste folk kunde tänka sig. Idag skrattar vi åt det och säger ”herregud vad fuuuult!” Åttiotalets pastellfärger anses hopplöst passé.

Så tror jag att det snart kommer bli med det gråa. Fast man vet aldrig. Trenden ”vitt och fräscht” där hemmen ser ut som mentalsjukhus á la femtiotalet har ju hållit i sig ganska länge.

Och alla kontorslandskapen inreds i grått, vitt och svart. Bort med levande växter, sånär som på en och annan hoptorkad orkidé. Bort med färger, bort med ögonfägnad, här ska arbetas!

Och så kommer vi då till städerna, inte minst Luleå, där förfulningen pågår för fullt. Husfasader med harmoniska färger och vackra keramikplattor kläs om i… (trumvirvel)…tada! GRÅTT! eller möjligen SVART!

Själv tänker jag; har hela världen blivit galen? Ser ni inte hur fult och tråkigt det ser ut?

Ögat blir trött, ty det kommer inte in några färger på tapparna och stavarna som finns därinne. Hjärnan blir trött. Ögat söker förgäves efter något intressant att fästa blicken på och till slut blir även sinnet trött.

En stilla undran. Är din stad något som du stolt visar upp för en gäst? ”Här har vi byggt ännu ett grått hotell!”

 

En tidigare publicerad kröniketext var en felaktig version.
NSD Kultur beklagar misstaget.